Efter Singapores fall den 15 februari 1942 inledde japanska styrkor masscreening av kinesiska invånare den 18 februari.
Bristen på vatten, mat och ammunition bidrog till att Singapore kapitulerade den 15 februari 1942.
Den 1 april 1867 blev Singapore del av Straits Settlements, som övergick till direkt styre under den brittiska kronan.
Jacksonplanen, eller Raffles Town Plan, var en stadsplan från 1820 talet för det växande Singapore.
Migration från Kina, Indien, Malacka och närliggande öar bidrog till att Singapore växte till en mångskiftande hamnstad.
Det mest sannolika svaret är Allahabadfördraget från 1765. Mogulkejsaren Shah Alam II gav Ostindiska kompaniet rätt att ta upp intäkter i Bengalen, Bihar och Orissa.
Singapore låg vid en viktig sjöväg mellan Indiska oceanen och Sydkinesiska havet – ett läge som kunde stärka brittisk handel och utmana nederländskt inflytande.
På 1300 talet var Temasek, det tidiga Singapore, en livlig hamn i ett handelsnätverk som sträckte sig mellan Indiska oceanen och Sydkinesiska havet.
Enligt de malajiska krönikorna grundade Sang Nila Utama, en prins från Palembang, Singapura omkring år 1299.
Singapore har fått smeknamnet Lejonstaden från det äldre namnet Singapura , som betyder ”Lejonstaden” på sanskrit.
Kulturrevolutionen var en politisk kampanj som Mao Zedong inledde 1966 för att förnya revolutionära ideal och stärka sin ställning inom kommunistpartiet.
Singapores tidiga hamnbosättning kallades Temasek, även stavat Temasik. Namnet finns belagt i historiska källor från 1300 talet, och Singapura är ett annat namn som förknippas med platsen.