Jacksonplanen och Singapores tidiga stadsbild

Jacksonplanen, också kallad Raffles Town Plan, var ett tidigt försök att organisera det snabbt växande Singapore. Stamford Raffles tog initiativ till planeringsarbetet 1822, och lantmätaren löjtnant Philip Jackson utarbetade planen 1822–23. Dess bestående betydelse ligger i hur den strukturerade den koloniala stadskärnan kring Singaporefloden – inte i att den skulle ha varit en övergripande plan för hela dagens Singapore. 2510

Varför togs planen fram?

När Raffles återvände till Singapore 1822 upptäckte han att marken i bosättningen inte hade fördelats enligt hans instruktioner. Han tillsatte en stadskommitté för att hantera den oordnade tillväxten och planera hur marken i den centrala delen av staden skulle användas. 58

Kommitténs arbete resulterade i ett förslag där områden tilldelades olika funktioner och grupper. Tanken var att skapa ordning i bosättningen. Men planen beskrev en avsedd stadsbild, inte en fullständig bild av hur människor faktiskt bodde eller använde marken. 36

Staden delades upp kring floden

Singaporefloden fungerade som en naturlig gräns mellan större områden. Den norra stranden reserverades för myndighetsverksamhet, medan den södra sidan avsattes för finans och handel. Planen innehöll också riktlinjer för gator och byggnader, bland annat rätvinkliga gatukorsningar och täckta gångstråk på fem fot – ungefär en och en halv meter – längs byggnaderna. 4

Planen avsatte även områden för olika etniska grupper, vilket bidrog till att forma skilda stadsdelar i den koloniala staden. Men indelningen motsvarade inte alltid verkligheten. På Padang, som hade avsatts för myndighetsändamål, uppfördes exempelvis bostäder och lagerbyggnader. 13

Betydelse – men också tydliga gränser

Jacksonplanen lade en tidig grund för hur Singapores centrum var tänkt att fungera: var myndigheter och handel skulle samlas, hur gator och byggnader skulle utformas och hur stadens områden skulle organiseras. Det som senare blev Raffles Place ingick i planens kommersiella tyngdpunkt. 4

Planens räckvidd var samtidigt begränsad. Den gällde främst den centrala staden, och Singapores vidare fysiska expansion var under stora delar av 1800-talet och första hälften av 1900-talet oregelbunden och i huvudsak oreglerad. Den planerade stadsutveckling som kom senare bör därför inte ses som en obruten fortsättning på Jacksons förslag. 8

Kort sagt

Jacksonplanen var ett viktigt tidigt försök att organisera det koloniala Singapore. Dess zonindelning kring floden, områdestilldelningar och regler för stadsmiljön präglade den tänkta utformningen av centrum. Men genomförandet var ojämnt, och stadens senare utveckling gör det viktigt att inte överdriva planens inflytande.