HSBC:s råvaru-”super squeeze” förklarad

HSBC:s bild av en råvaru-”super bull”-marknad förstås bäst som en super squeeze: en period där störningar i utbud och transporter sammanfaller med uthållig efterfrågan, samtidigt som de lager som normalt dämpar chocker minskar. Det är varken en prognos om att varje råvara ska stiga oavbrutet eller samma sorts efterfrågedrivna supercykel som tidigare. HSBC har uttryckligen skilt den nuvarande situationen från äldre supercykler genom att lyfta fram utbudsstörningar som den främsta drivkraften. 89

Vad skapar klämman?

HSBC:s tes är att flera chocker förstärker varandra i råvarumarknaderna, snarare än att endast drabba en enskild produkt.

• Störningar kring Hormuzsundet hotar flöden av olja och flytande naturgas, LNG, från Persiska viken.
• Kriget mellan Ryssland och Ukraina påverkar leveranskedjor för energi, spannmål och gödselmedel.
• Attacker och risker för sjöfarten kring Bab el-Mandeb höjer fraktkostnader och försenar laster.
• Extrema El Niño-förhållanden kan skada jordbruksproduktionen.

Effekterna sprider sig genom ekonomin. Energi är en insatsvara i gruvdrift, frakter, raffinering och jordbruk. Dyrare diesel och gödselmedel kan i nästa led höja kostnaden för att producera livsmedel. Rapporter om HSBC:s analys nämner dessutom störningar för raffinerade oljeprodukter, gödselmedel, aluminium, helium och andra material – alltså långt mer än råolja. 34

Efterfrågan håller emot

Det handlar inte enbart om utbud. Investeringar i AI-infrastruktur kräver el, elnät och hårdvara, medan den bredare elektrifieringen ökar efterfrågan på industriella insatsvaror, däribland koppar. Ny gruvkapacitet tar ofta många år att utveckla, vilket begränsar hur snabbt utbudet kan svara på högre priser. 4

Kombinationen kan lyfta priserna på energi, metaller och jordbruksråvaror samtidigt. Dyr energi gör det dyrare att producera och transportera andra råvaror, och en flaskhals på en sjöfartsrutt kan störa flera marknader på en gång.

Vad COCCLES-modellen säger – och inte säger

HSBC:s maskininlärningsmodell för råvarucykler, COCCLES, är en statistisk signal som ska identifiera skiften mellan olika marknadslägen. Banken uppgav tidigare att modellen med hög sannolikhet hade gått in i fasen ”Weak Bull”. Senare rapportering sade att den visade en större sannolikhet för en övergång från ”weak bull” till ”super bull”. 1015

Det ger stöd åt HSBC:s övergripande bedömning, men är inte en garanti eller en förklaring till vad som orsakar utvecklingen. En regimmodell drar slutsatser från historiska marknadsmönster. Recession, politiska beslut, ett förändrat krigsförlopp eller väderskiften kan snabbt ändra förutsättningarna. COCCLES bör därför ses som en del av underlaget – inte som ett bevis för att ett flerårigt rally är oundvikligt.

Koppar och Bloomberg Commodity Index som marknadssignaler

Kopparns uppgång visar hur ett stramt läge kan sammanfalla med en marknadsspecifik katalysator. Koppar på London Metal Exchange nådde ett intradagsrekord på 14 635 dollar per ton den 8 september, medan annan rapportering angav att terminspriserna kortvarigt steg över 14 700 dollar. Bloomberg hänförde uppgången till snävt kortsiktigt utbud och förväntningar om amerikanska tullar på import av raffinerad koppar. 3

Samtidigt rapporterades Bloomberg Commodity Index ligga på den högsta nivån på 14 år, vilket talar för att uppgången omfattade mer än en enskild metall. 5 Ett indexrekord innebär dock inte att alla råvaror har samma fundamenta. Kopparns tullrelaterade efterfrågan betyder också att priset inte bör tolkas som ett rent mått på fysisk brist.

Därför kan små lager ge stora prisrörelser

Lager fungerar som marknadens stötdämpare. När lagren är goda kan handlare, raffinaderier och köpare hantera ett tillfälligt bortfall genom att ta varor ur lager. När de krymper finns det mindre snabbt tillgängligt utbud om transporter stoppas eller produktionen minskar.

HSBC varnade för att en långvarig, faktisk stängning av Hormuzsundet kan föra vissa marknader mot ”brytpunkter” när lagren töms. 89 Det är den icke-linjära risken i super-squeeze-tesen: när buffertarna är små kan en relativt begränsad ny störning ge mycket stora prisrörelser, eftersom köpare konkurrerar om leverans här och nu.

Påståenden om exakta ”tankbottennivåer” i strategiska oljelager eller om europeiska gaslager under målnivå bör behandlas försiktigt om de inte kan styrkas oberoende. De beskriver möjliga stresscenarier, snarare än en fastslagen slutsats i den tillgängliga HSBC-rapporteringen.

HSBC:s uppdaterade prognos

HSBC höjde sin prognos för den genomsnittliga råvaruprisuppgången 2026 till 22 procent, från tidigare 16 procent. För 2027 ändrade banken prognosen till oförändrade priser, i stället för den tidigare bedömningen om en nedgång på 7 procent. 4

Det betyder inte att priserna väntas gå rakt upp. Bedömningen är snarare att prisnivåerna kan förbli väsentligt högre längre än HSBC tidigare räknat med, eftersom utbudsstörningarna och lageruttagen visat sig mer uthålliga.

Konsekvenser för inflation, olja och aktier

Ett långvarigt råvarurally kan försvåra kampen mot inflationen. Högre kostnader för bränsle, transporter, gödselmedel och råvaror kan med tiden föras vidare till konsumentpriser och pressa hushållens köpkraft. Det kan också göra det svårare för centralbanker att sänka räntorna, särskilt om inflationsförväntningarna stiger.

Olja är särskilt känslig för ett scenario med fortsatt störd sjöfart. I en tidigare analys av ett Hormuzscenario höjde HSBC sin prognos för Brentoljans genomsnittspris 2026 till 95 dollar per fat, med hänvisning till en längre effektiv stängning och därmed sammanhängande lageruttag.

För aktiemarknaden skulle effekterna sannolikt bli ojämna:

• Möjliga vinnare: råvaruproducenter och vissa bolag inom energi och material, om högre försäljningspriser väger tyngre än deras egna kostnadsökningar.
• Möjliga förlorare: transportbolag, energiintensiv industri och konsumentnära bolag, vars marginaler kan pressas av dyrare bränsle och insatsvaror.
• Bredare marknadsrisk: ihållande hög inflation och högre räntor kan pressa värderingar, särskilt för räntekänsliga tillgångar.

Kärnan i HSBC:s bedömning är alltså villkorad: så länge utbudsstörningarna fortsätter och lagren används för att kompensera för dem kan marknaderna vara sårbara för kraftiga prisuppgångar. Återställda sjöfartsflöden, högre produktion eller svagare global efterfrågan skulle minska trycket. Om sådana förändringar uteblir talar super-squeeze-ramverket för fortsatt volatilitet och höga råvarupriser. 48