Oljepengar räcker inte – därför stannar Rysslands tillväxt på 0,9 procent

2. Ingen ledig industrikapacitet

Fabrikerna går redan för fullt. Boomen 2023–2024 åt upp all tillgänglig tillverkningskapacitet och lämnade inget utrymme för en icke-inflationsdrivande expansion . Till saken hör att sanktionsdrivna importrestriktioner för kritisk utrustning, komponenter och teknik gör det extremt svårt att bygga ny kapacitet eller modernisera befintliga anläggningar . Utan tillgång till västerländsk industriutrustning kan ekonomin inte växa sig ur begränsningarna.

3. Avskräckande höga räntor

Den ryska centralbanken har hållit räntan mycket hög för att bekämpa en seg inflation – analytiker ser 2026 års inflation kring 5,3 procent – och för att hejda kapitalflykt . Politiken dämpar prisökningarna, men gör samtidigt lån ruinerande dyra för civila företag och kväver i praktiken alla privata investeringar. Som KSE-institutet har dokumenterat blottlägger den svällande statsskulden och försäljningen av reserver djupa strukturella sårbarheter. Högräntemiljön innebär att bara statligt riktade militärutgifter får finansiering .

4. Oljepengarna absorberas – de investeras inte

I stället för att bekosta en ny våg av produktiva, civila investeringar slukas oljeintäkterna av krigsmaskinen och ett växande budgetunderskott. Även om energirelaterade skatteintäkter periodvis har legat ungefär tre gånger högre än genomsnittet före krisen har Rysslands budgetunderskott för 2026 redan nått 1,5 procent av BNP . Intäkterna från olja och gas har rasat med ungefär 47 procent jämfört med samma period tidigare toppår, och sanktionerna begränsar dessutom statens förmåga att använda eventuella överskott till tillväxtfrämjande import .

Goldman Sachs ekonom Clemens Grafe sammanfattade dilemmat: "Trots svag tillväxt och trots att finansiering finns att tillgå, räknar vi inte med någon efterfrågedriven acceleration."

5. Den tillväxt som återstår är ohållbar

Den marginella expansion Ryssland trots allt upplever är smalt koncentrerad till försvarsproduktion och angränsande statsunderstödda branscher. En sådan militariserad tillväxt skapar en svag multiplikatoreffekt för den bredare civila ekonomin och är till sin natur ohållbar. Så fort krigsutgifterna planar ut eller sjunker försvinner det konstgjorda stödet till BNP och blottlägger den underliggande stagnationen .

Slutsats

Ryssland har gott om pengar tack vare oljan, men saknar de grundläggande fysiska och mänskliga insatsvaror som krävs för att växla in kontanterna mot bred tillväxt. Ekonomin lider inte av brist på efterfrågan eller kapital – den är bakbunden av brist på arbetskraft, fabrikskapacitet och tillgång till modern teknik. Det handlar om utbudshinder som ingen oljevinst kan forcera.

Konsensus bland Goldman Sachs, wiiw, Rysslands centralbank, Bruegel och Världsbanken är tydlig: den högsta realistiska tillväxten för Ryssland 2026 är 0,7–1,0 procent, och oljeöverskottet kan inte ändra den ekvationen .