Priserna steg efter att USA och Saudiarabien genomfört flygräder i Irak och en iransk ballistisk robotattack mot USA-styrkor avvärjts, vilket markerade en betydande intensifiering av den sex månader långa konflikten . USA hade återinfört en sjöblockad av Iran, och Iran svarade med att attackera tankfartyg i Hormuzsundet . Fartygstrafiken genom sundet minskade kraftigt – redare undvek farleden och vissa dagar korsade inga större fartyg alls . Eftersom cirka 20 procent av världens olja passerar Hormuz utgör störningen den enskilt största fysiska utbudsrisken på marknaden.
EIA-data för veckan som slutade den 24 juli visade att de kommersiella råoljelagren minskade med 7,167 miljoner fat till 404,5 miljoner fat – mer än dubbelt så mycket som konsensusprognosen på cirka 2,5–3,3 miljoner fat . Minskningen förde lagren nära flermånaderslägsta, med en total minskning på cirka 60 miljoner fat under de föregående 12 veckorna . Att USA:s strategiska petroleu mreserv (SPR) stadigt minskat bidrog till känslan av uttömda inhemska buffertar .
Flera OPEC+-delegater och fyra källor uppger att gruppen planerar att pausa ytterligare kvotökningar efter en slutlig höjning på 188 000 fat per dag i september, och därmed frysa produktionspolitiken för resten av 2026 . Det officiella skälet: gruppen behöver bedöma hur den snabbt föränderliga utbudssituationen i Irankriget påverkar marknaden och förhandla om kvoter för 2027 . Den effektiva signalen till marknaden är att även med krigsorsakade utbudsproblem utnyttjas inte outnyttjad kapacitet aggressivt .
Även om specifika NYMEX 3-2-1 crack spread-data inte kunde verifieras oberoende i denna sökning, höll kombinationen av stark sommarbensinefterfrågan, minskad råoljebearbetning på grund av störda sjötransporter och sjunkande produktlager crack spreads på extrema nivåer . Detta innebär att raffinaderier betalar ett rekordhögt pris för den råolja de faktiskt kan bearbeta, vilket förstärker berättelsen om fysisk brist på marknaden.
Priserna svängde våldsamt under hela juli: ett tapp på 14% under tre dagar före onsdagen drevs av flyktiga förhoppningar om att USA och Iran skulle kunna nå en diplomatisk lösning, följt av en uppgång på över 5% på nyheten om den misslyckade robotattacken . Volatiliteten i sig är ett symptom på en marknad där varje rubrik om möjlig fred omedelbart motverkas av nya militära aktioner, vilket lämnar handlare oförmögna att prissätta en hållbar lösning .
Uppgången på 5% den 29 juli var inte driven av en enskild faktor. Det var en synkroniserad omprissättning uppåt under en dag då USA-Iran-kriget återigen trappades upp synligt och hotade Hormuzsundet direkt; USA:s oljelager uppvisade en massiv och oväntad minskning som bekräftade stramare inhemskt utbud; OPEC+ signalerade att de slutar öka produktionen efter september; och crack spreads förblev på nivåer som säger marknaden att det inte finns något utrymme för fel i den fysiska balansen. Intermittenta förhoppningar om diplomati har bara gjort marknaden mer reaktiv inför varje ny eskalering.