AnswersPublished15 sources
Därför väntade ekonomerna en sista ECB-höjning – följd av en lång paus
Samtliga 65 ekonomer i Reuters enkät den 3 september väntade sig att ECB höjde inlåningsräntan med 0,25 procentenheter till 2,50 procent den 10 september – men de flesta såg det som den sista höjningen. Inflationen i euroområdet steg till 3,3 procent i augusti, men uppgången drevs i huvudsak av energi samtidigt som...
Publicerad avRedigerad med GPT-5.6 TerraBilder genererade med GPT Image 2
Research answer
Key takeaways
- Samtliga 65 ekonomer i Reuters enkät den 3 september väntade sig att ECB höjde inlåningsräntan med 0,25 procentenheter till 2,50 procent den 10 september – men de flesta såg det som den sista höjningen.
- Inflationen i euroområdet steg till 3,3 procent i augusti, men uppgången drevs i huvudsak av energi samtidigt som kärninflationen sjönk till 2,4 procent.
- Huvudscenariot var att räntan skulle ligga kvar på 2,50 procent åtminstone till mitten av 2027, så länge energichocken inte spreds till bredare pris och löneökningar.
AI Prompt
openai.comCreate a landscape editorial hero image for this Studio Global article: Why did a Reuters poll of 65 economists expect the European Central Bank to raise its deposit rate by 25 basis points to 2.50% on September. Article summary: The poll reflected a balancing act: economists expected one “insurance” hike to prevent an energy shock from spreading into wages, core prices, and inflation expectations—but not a sustained tightening campaign against w. Topic tags: general, government, news, general web. Style: premium digital editorial illustration, source-backed research mood, clean composition, high detail, modern web publication hero. Use reference image context only for broad subject, composition, and topical grounding; do not copy the exact image. Avoid: logos, brand marks, copyrighted characters, real person likenesses, fake screenshots, UI text, readable text, watermarks, charts with f
Reuters enkät pekade mot en avgränsad ränteåtgärd: ECB skulle motverka risken att energichocken fick fäste i resten av ekonomin, men inte behandla en utbudsdriven prisuppgång som om den vore en bred, efterfrågedriven inflationsboom.
I undersökningen som genomfördes 31 augusti–3 september väntade sig samtliga 65 ekonomer att Europeiska centralbanken, ECB, skulle höja inlåningsräntan med 25 punkter till 2,50 procent vid mötet den 10 september. Reuters beskrev det som årets andra och sannolikt sista höjning – och, om den genomfördes, ECB:s kortaste höjningscykel på 15 år. 4
Inflationen var för hög för att ignoreras
Årstakten för inflationen i euroområdet steg till 3,3 procent i augusti, från 2,9 procent i juli. Därmed hamnade den ännu längre över ECB:s mål på 2 procent. Enligt Reuters drevs uppgången nästan helt av högre energikostnader: priserna på råolja och naturgas steg, samtidigt som raffinaderiernas marginaler ökade under kriget med Iran. 5
Det gjorde ändå en mindre höjning trovärdig. ECB hade höjt räntorna i juni, bland annat för att hindra krigsdrivna energikostnader från att sprida sig bredare i ekonomin. Reuters rapporterade i augusti att beslutsfattare var beredda att höja igen, men hade begränsad vilja att signalera ytterligare åtstramning. 2
Syftet var i praktiken att understryka ECB:s inflationsbekämpning innan högre kostnader för bränsle och el kunde få större genomslag i priser, löner och inflationsförväntningar.
Varför enkäten inte pekade mot många höjningar
Den avgörande skillnaden var den mellan total inflation och varaktig, bred inflation. De flesta ekonomer i Reuters enkät väntade sig inte att de stigande energipriserna skulle utlösa ett brett inflationstryck. 4
Räntor kan dämpa efterfrågan och kredittillväxt, men de kan inte öka tillgången på olja eller naturgas. En aggressiv reaktion på en extern energichock riskerar därför att belasta hushåll och företag hårdare, utan att direkt undanröja den ursprungliga orsaken till prisuppgången.
Inflationssiffrorna stödde den försiktigare tolkningen. Medan den samlade inflationen steg kraftigt föll kärninflationen – som exkluderar de volatila komponenterna livsmedel och energi – till 2,4 procent i augusti från 2,5 procent i juli, enligt rapportering om Eurostats statistik. 11
Det uteslöt inte inflationsrisker. Men det talade för att energichocken ännu inte tydligt hade utvecklats till en självförstärkande, inhemsk inflationsspiral.
2,50 procent kunde vara tillräckligt stramt
En tidigare Reuters-enkät visade att ekonomerna räknade med att ECB skulle höja inlåningsräntan till 2,50 procent och sedan lämna politiken oförändrad åtminstone till mitten av 2027. 3
Det är logiken bakom prognosen om högre räntor under längre tid: ECB behövde inte höja gång på gång om 2,50 procent bedömdes vara tillräckligt åtstramande och inflationstrycket väntades avta med tiden. Oförändrade räntor skulle ge beslutsfattarna tid att se om energichocken spreds till resten av ekonomin, utan att i onödan öka trycket på tillväxten och de offentliga finanserna.
Det förklarar också varför prognosen var villkorad, inte självgod. Konflikten med Iran och svängiga energimarknader var den omedelbara osäkerheten, medan högre globala obligationsräntor kunde göra finansieringsvillkoren stramare även utan en lång rad ECB-höjningar. Reuters rapporterade att fokus bland beslutsfattarna var att begränsa konfliktens inflationseffekter – inte att på förhand binda sig vid en viss väg efter september. 2
Vad hade kunnat ändra bilden?
Den väntade septemberhöjningen betydde inte att inflationsproblemet ansågs löst. Fler höjningar hade blivit mer sannolika om tecknen skiftade från en främst energidriven chock till ihållande underliggande inflation – exempelvis genom starkare löneökningar, en ny och långvarig energiprisuppgång eller tydligare tecken på att företag brett förde vidare högre kostnader till konsumenterna.
För att huvudscenariot i enkäten skulle hålla behövde två saker fortsätta vara sanna: den energidrivna inflationen fick inte breddas och inflationsförväntningarna behövde förbli förankrade. Om något av detta brast skulle den väntade långa pausen vid 2,50 procent bli betydligt mer osäker. 4
Slutsats
Ekonomerna väntade sig en sista ECB-höjning eftersom inflationen på 3,3 procent och den pågående energichocken krävde en tydlig reaktion. De väntade sig samtidigt ett stopp vid 2,50 procent eftersom uppgången till stor del var energirelaterad och tecknen på bredare inflationstryck var begränsade. Prognosen var alltså en stram och uthållig räntepolitik – inte en obegränsad serie räntehöjningar. 4
5
Studio Global AI
Continue your research
This page includes a source-backed answer you can continue inside Studio Global.
People also ask
What is the short answer to "Därför väntade ekonomerna en sista ECB-höjning – följd av en lång paus"?
Samtliga 65 ekonomer i Reuters enkät den 3 september väntade sig att ECB höjde inlåningsräntan med 0,25 procentenheter till 2,50 procent den 10 september – men de flesta såg det som den sista höjningen.
What are the key points to validate first?
Samtliga 65 ekonomer i Reuters enkät den 3 september väntade sig att ECB höjde inlåningsräntan med 0,25 procentenheter till 2,50 procent den 10 september – men de flesta såg det som den sista höjningen. Inflationen i euroområdet steg till 3,3 procent i augusti, men uppgången drevs i huvudsak av energi samtidigt som kärninflationen sjönk till 2,4 procent.
What should I do next in practice?
Huvudscenariot var att räntan skulle ligga kvar på 2,50 procent åtminstone till mitten av 2027, så länge energichocken inte spreds till bredare pris och löneökningar.
Sources
reuters.comECB to raise rates a second time in September, but then done, say ...
investing.comEuro zone inflation hits 3.3% in August as energy costs fuel price ...