Simon Cowell beskrev numret som ”nuts, but brilliant” – ungefär ”galet, men briljant”. Det som imponerade mest var robotarnas mjuka och samordnade rörelser: balans, precision och koreografi som påminde om mänsklig dans.

För tv-publiken var budskapet enkelt. Här fanns en teknik som var spektakulär, underhållande och dessutom betydligt billigare än jämförbara humanoida robotar från USA. Det var framtiden som showinslag – inte som säkerhetspolitik.

Kongressen agerade inom ett dygn

Den 3 juni, dagen efter tv-premiären, presenterade en grupp partigränsöverskridande ledamöter i representanthuset GUARD Act – Guarding the U.S. Against Adversarial Robotics Dominance Act. Initiativet leddes av republikanen John Moolenaar, republikanen Jay Obernolte och demokraten Jennifer McClellan.

Lagförslaget skulle innebära granskning av robotar från Kina och andra länder som USA klassar som säkerhetspolitiska motståndare. Robotar som bedöms utgöra ett hot mot den nationella säkerheten skulle kunna förbjudas att importeras .

Det följer på ett lagförslag från mars 2026, American Security Robotics Act, som senatorerna Tom Cotton och Chuck Schumer står bakom. Det riktar sig mot kinesisktillverkade obemannade marksystem – en kategori som även kan omfatta humanoida robotar – i federala leveranskedjor .

I båda kamrarna har Unitree nämnts specifikt som ett företag som väcker oro .

Samma robot – helt olika riskbedömning

Kongressens invändningar handlar inte om att robotarna dansar till Lady Gaga. De handlar om vad samma plattform skulle kunna användas till utanför tv-studion.

• Teknik med dubbla användningsområden: En G1-robot som kan genomföra en koreografi kan i andra sammanhang utrustas med övervakningsutrustning, användas i känsliga miljöer eller kopplas till ett nätverk som samlar in och överför data. Förmågor som exakt rörelsekontroll, fjärrstyrning och autonomi kan också vara relevanta för militär och underrättelseverksamhet .
• Påstådda militärkopplingar: En grupp på 24 ledamöter i representanthuset har tidigare krävt federala utredningar av Unitree och hänvisat till ”väl dokumenterade kopplingar till institutioner knutna till Folkets befrielsearmé och kinesiska kommunistpartiets organ” .
• Cybersäkerhet: Forskare har identifierat sårbarheter i Unitrees robotar. En sårbarhet från 2025 beskrivs som möjlig att utnyttja för att sprida en attack mellan robotar och ta kontroll över hela flottor .
• Växande marknadsnärvaro: Unitrees robotar har redan nått amerikanska polisorganisationer och universitet, samtidigt som företagets kopplingar till kinesisk militär har lyfts i den amerikanska debatten .

När GUARD Act presenterades sade John Moolenaar att Unitree och andra kinesiska robotföretag, med hjälp av omfattande statliga subventioner, snabbt fyller den globala marknaden med avancerade och billiga humanoida robotar .

Publiken ser showen – politikerna ser systemet

Publikens reaktion i America’s Got Talent är lätt att förstå. Robotarna övervakade ingen i studion. De gjorde ett imponerande nummer, och tekniken blev en del av underhållningen. För tittaren var det en konkret och nästan lekfull demonstration av hur långt robotutvecklingen har kommit.

Kongressen bedömer däremot inte ett enskilt framträdande. Lagstiftarna tittar på vad som händer när tekniken börjar användas i myndigheter, på universitet, inom polisväsendet eller i annan känslig verksamhet.

USA ser Kinas statligt drivna satsning på robotik som en del av en bredare konkurrens om AI, tillverkning och övervakningsteknik. Kinas mål är enligt den amerikanska analysen att dominera den globala robotmarknaden senast 2030 .

Det behöver därför inte vara hyckleri att publiken applåderar medan kongressen vill begränsa tekniken. De använder två olika bedömningsramar. Publiken bedömer det den ser på scenen. Politikerna bedömer vem som kontrollerar tekniken, vilka data den kan hantera och vilka följderna blir om den byggs in i viktig samhällsinfrastruktur.

Vad händer nu?

Det är ännu osäkert om GUARD Act eller American Security Robotics Act blir lag. Däremot visar stödet över partigränserna att robotik i Washington allt tydligare betraktas som ett säkerhetspolitiskt område – på samma sätt som halvledare, AI och telekommunikationsutrustning.

Samtidigt lär Unitrees robotar fortsätta att synas i underhållningssammanhang. Framträdandet i America’s Got Talent kan bidra till att göra humanoida robotar mer bekanta och accepterade för en bred publik, medan lagförslagen i kongressen försöker hindra samma teknik från att få fotfäste i federala system.

Applåderna stoppar inte lagstiftningen. Lagstiftningen stoppar inte heller robotarna från att dansa. Men ju mer kapabla och synliga kinesiska humanoider blir i amerikanskt vardagsliv, desto svårare blir det att hålla isär teknikens charm och dess strategiska risker.

Simon Cowell beskrev numret som ”nuts, but brilliant” – ungefär ”galet, men briljant”. Det som imponerade mest var robotarnas mjuka och samordnade rörelser: balans, precision och koreografi som påminde om mänsklig dans.

För tv-publiken var budskapet enkelt. Här fanns en teknik som var spektakulär, underhållande och dessutom betydligt billigare än jämförbara humanoida robotar från USA. Det var framtiden som showinslag – inte som säkerhetspolitik.

Kongressen agerade inom ett dygn

Den 3 juni, dagen efter tv-premiären, presenterade en grupp partigränsöverskridande ledamöter i representanthuset GUARD Act – Guarding the U.S. Against Adversarial Robotics Dominance Act. Initiativet leddes av republikanen John Moolenaar, republikanen Jay Obernolte och demokraten Jennifer McClellan.

Lagförslaget skulle innebära granskning av robotar från Kina och andra länder som USA klassar som säkerhetspolitiska motståndare. Robotar som bedöms utgöra ett hot mot den nationella säkerheten skulle kunna förbjudas att importeras .

Det följer på ett lagförslag från mars 2026, American Security Robotics Act, som senatorerna Tom Cotton och Chuck Schumer står bakom. Det riktar sig mot kinesisktillverkade obemannade marksystem – en kategori som även kan omfatta humanoida robotar – i federala leveranskedjor .

I båda kamrarna har Unitree nämnts specifikt som ett företag som väcker oro .

Samma robot – helt olika riskbedömning

Kongressens invändningar handlar inte om att robotarna dansar till Lady Gaga. De handlar om vad samma plattform skulle kunna användas till utanför tv-studion.

• Teknik med dubbla användningsområden: En G1-robot som kan genomföra en koreografi kan i andra sammanhang utrustas med övervakningsutrustning, användas i känsliga miljöer eller kopplas till ett nätverk som samlar in och överför data. Förmågor som exakt rörelsekontroll, fjärrstyrning och autonomi kan också vara relevanta för militär och underrättelseverksamhet .
• Påstådda militärkopplingar: En grupp på 24 ledamöter i representanthuset har tidigare krävt federala utredningar av Unitree och hänvisat till ”väl dokumenterade kopplingar till institutioner knutna till Folkets befrielsearmé och kinesiska kommunistpartiets organ” .
• Cybersäkerhet: Forskare har identifierat sårbarheter i Unitrees robotar. En sårbarhet från 2025 beskrivs som möjlig att utnyttja för att sprida en attack mellan robotar och ta kontroll över hela flottor .
• Växande marknadsnärvaro: Unitrees robotar har redan nått amerikanska polisorganisationer och universitet, samtidigt som företagets kopplingar till kinesisk militär har lyfts i den amerikanska debatten .

När GUARD Act presenterades sade John Moolenaar att Unitree och andra kinesiska robotföretag, med hjälp av omfattande statliga subventioner, snabbt fyller den globala marknaden med avancerade och billiga humanoida robotar .

Publiken ser showen – politikerna ser systemet

Publikens reaktion i America’s Got Talent är lätt att förstå. Robotarna övervakade ingen i studion. De gjorde ett imponerande nummer, och tekniken blev en del av underhållningen. För tittaren var det en konkret och nästan lekfull demonstration av hur långt robotutvecklingen har kommit.

Kongressen bedömer däremot inte ett enskilt framträdande. Lagstiftarna tittar på vad som händer när tekniken börjar användas i myndigheter, på universitet, inom polisväsendet eller i annan känslig verksamhet.

USA ser Kinas statligt drivna satsning på robotik som en del av en bredare konkurrens om AI, tillverkning och övervakningsteknik. Kinas mål är enligt den amerikanska analysen att dominera den globala robotmarknaden senast 2030 .

Det behöver därför inte vara hyckleri att publiken applåderar medan kongressen vill begränsa tekniken. De använder två olika bedömningsramar. Publiken bedömer det den ser på scenen. Politikerna bedömer vem som kontrollerar tekniken, vilka data den kan hantera och vilka följderna blir om den byggs in i viktig samhällsinfrastruktur.

Vad händer nu?

Det är ännu osäkert om GUARD Act eller American Security Robotics Act blir lag. Däremot visar stödet över partigränserna att robotik i Washington allt tydligare betraktas som ett säkerhetspolitiskt område – på samma sätt som halvledare, AI och telekommunikationsutrustning.

Samtidigt lär Unitrees robotar fortsätta att synas i underhållningssammanhang. Framträdandet i America’s Got Talent kan bidra till att göra humanoida robotar mer bekanta och accepterade för en bred publik, medan lagförslagen i kongressen försöker hindra samma teknik från att få fotfäste i federala system.

Applåderna stoppar inte lagstiftningen. Lagstiftningen stoppar inte heller robotarna från att dansa. Men ju mer kapabla och synliga kinesiska humanoider blir i amerikanskt vardagsliv, desto svårare blir det att hålla isär teknikens charm och dess strategiska risker.