Venezuelas oljeexport rusar till sjuårshögsta: Drivs av USA och Indien

Vad ligger bakom uppsvinget?

Att Venezuela nådde en exportnivå på 1,25 miljoner fat per dag är resultatet av flera samverkande orsaker:

1. Produktionsåterhämtning efter Maduro

Efter gripandet av president Nicolás Maduro i början av 2026 och lättnaden av den amerikanska flottblockaden, började Venezuelas oljesektor klättra tillbaka från en nära kollaps. Det statliga bolaget PDVSA kunde avbryta produktionsneddragningar, och produktionen steg till 1,1 miljoner fat per dag i mars . Samriskbolag med internationella partners som Chevron, Repsol, Eni och Maurel & Prom fortsatte att öka produktionen under flexibla amerikanska licenser . USA:s energiminister Chris Wright uppgav i mitten av april att Venezuela hade sålt ungefär 150 miljoner fat råolja sedan början av januari .

2. Lättade amerikanska sanktioner och nya licenser

USA:s regering hävde selektivt sanktioner och utfärdade utökade licenser, vilket var avgörande för att kunna tömma lager och återstarta storskalig export. Licenserna tillät PDVSA:s samriskbolagspartner och auktoriserade handelshus att sälja olja till licensierade marknader . Den amerikanska energimyndigheten EIA förutspådde att detta skulle få produktionen att återgå till nivåerna före blockaden i mitten av 2026 .

3. Indiens nödvändiga omsvängning från Hormuzsundet

Den mest dramatiska kortsiktiga drivkraften var den plötsliga störningen i den globala oljeförsörjningen. Den israelisk-amerikanska konflikten med Iran ledde till en de facto-stängning av Hormuzsundet från slutet av februari 2026 – en kritisk flaskhals som normalt sett passerades av nästan hälften av Indiens råoljeimport . Inför ett hotande ras i sina råoljelager på 15 procent, tvingades Indien snabbt söka alternativ . Indiska raffinaderier vände sig till Latinamerika och Afrika, och Venezuelas oljeleveranser steg från praktiskt taget noll till 417 000 fat per dag i maj, vilket gjorde landet till en avgörande krismotståndare i leveranskedjan .

4. Globala handelshus dominerade

Internationella handelshus framstod tidigt som vinnare i kapplöpningen om att marknadsföra Venezuelas återupplivade oljeflöden. Vitol och Trafigura säkrade sina första avtal med PDVSA före mer försiktiga amerikanska energijättar, vilka var avvaktande på grund av kredit- och legala risker . Dessa handelshus spelade en nyckelroll genom att tömma lageröverskott och omdirigera flöden till marknader i USA, Europa och Asien. I april var handelshusen ansvariga för cirka 56 procent av den totala exporten, och deras logistiska roll förblev grundläggande för att nå exportvolymerna i maj .

Även om milstolpen signalerar en anmärkningsvärd vändning är återhämtningens uthållighet osäker. Analytiker noterar att en återgång till topproduktionsnivåer på över 3 miljoner fat per dag skulle kräva miljarder dollar i investeringar och ett decennium av infrastrukturreparationer – ett scenario som fortfarande är långt ifrån självklart . För tillfället har Venezuelas olja dock återinträtt på den globala marknaden i en skala som inte setts på flera år.