Skillnaden i utgångsläge är viktig. Tysklands tillväxt under första kvartalet reviderades upp från 0,3 till 0,4 procent, medan Frankrikes siffror reviderades ned till en faktisk nedgång.
Den tyska tillväxten drevs framför allt av starkare export och en industrisektor som klarade sig bättre än befarat trots kriget i Iran.
Även hushållens konsumtion höll relativt väl, enligt Bundesbank. Samtidigt blev högre energi- och råvarupriser, bland annat till följd av störningarna kring Hormuzsundet, ett betydande motvind för ekonomin.
Det innebär att Tysklands resultat inte ska tolkas som en bred och kraftfull återhämtning. Tillväxten var positiv, men den var fortfarande blygsam och känslig för utvecklingen inom energi, handel och industriproduktion.
Frankrikes BNP-uppgång drevs helt av nettoexporten, alltså skillnaden mellan export och import. Nettohandeln bidrog med 0,6 procentenheter till kvartalets tillväxt. Exporten ökade med 2,6 procent efter ett fall på 3,1 procent under första kvartalet, medan importen steg med 0,8 procent.
Den slutliga inhemska efterfrågan, exklusive lagerförändringar, förbättrades bara marginellt. Frankrikes statistikmyndighet INSEE beskrev fortfarande läget för den inhemska efterfrågan som trögt.
Hushållens konsumtion ökade med 0,2 procent efter att ha minskat med 0,3 procent under första kvartalet. Investeringarna fortsatte däremot att falla, vilket understryker att uppgången ännu inte är brett förankrad i den franska ekonomin.
Frankrike har den svagare inhemska motorn. INSEE:s siffror visar att den inhemska efterfrågan, exklusive lager, bara bidrog med 0,1 procentenheter till tillväxten. Bank of France har samtidigt varnat för att oljeprischocken från konflikten i Iran slår mot hushållens köpkraft och kan minska BNP-tillväxten med uppskattningsvis 0,2–0,3 procentenheter.
Att ekonomin krympte under första kvartalet visar också hur skör konsumtionen är. Högre energipriser riskerar att få hushållen att prioritera nödvändiga utgifter framför annan konsumtion.
Tyskland gick in i andra kvartalet med större motståndskraft. Bundesbank uppgav att konsumenterna fortsatte att spendera och att industrin visade viss motståndskraft, även om de stigande energikostnaderna försämrar utsikterna. Den starkare tillväxten under första kvartalet gav dessutom Tyskland ett bättre utgångsläge än Frankrike.
Kriget och Irans blockad av Hormuzsundet har utlöst en kraftig energipriskock i Europa. Hormuzsundet är en central transportled för den globala olje- och gashandeln, vilket gör störningar där särskilt kännbara för importberoende ekonomier.
För Frankrike uppskattar INSEE att oljechocken dämpar tillväxten med ungefär 0,2–0,3 procentenheter under 2026.
I Tyskland varnade ekonomidepartementet redan i maj för en ”märkbar nedgång” under andra kvartalet. Som orsaker angavs stigande priser, problem i leveranskedjorna och ökad osäkerhet. Trots att BNP-resultatet överträffade prognosen syns krigets kostnader i den fortsatt mycket svaga tillväxttakten.
Tyska Institutet för makroekonomi och konjunkturforskning, IMK, har också bedömt att energichocken har slagit mot den tyska tillväxten. Ifö-institutet uppskattade i mars att kriget skulle minska den tyska tillväxten med 0,2 procentenheter i ett scenario där konflikten trappas ned.
Amerikanska tullar är ytterligare en belastning för Europa. EY bedömer att tullarna minskar EU:s BNP-tillväxt med omkring 0,5 procentenheter under 2026, med de största negativa effekterna i exportorienterade ekonomier.
Tyskland är särskilt utsatt genom sin stora tillverknings- och fordonsindustri samt omfattande export till USA. Ifö-institutet konstaterar att amerikanska importtullar fortsätter att tynga den tyska exporten, och att situationen sannolikt inte förändras efter USA:s högsta domstols beslut i februari.
Frankrike påverkas också av tullarna, men landets direkta exponering mot den amerikanska industriefterfrågan bedöms vara mer måttlig än Tysklands. I stället är Frankrike mer sårbart för hur energi- och livsmedelspriser påverkar hushållens konsumtion.
Prognoserna visar att båda ekonomierna väntas växa, men i långsam takt:
INSEE räknar med en trög andra halva av året för Frankrike, med en tillväxt på bara 0,1 procent under vart och ett av årets två sista kvartal.
| Mått | Tyskland | Frankrike |
|---|---|---|
| BNP andra kvartalet 2026 | +0,2 % – över prognosen | +0,2 % – i linje med prognosen |
| BNP första kvartalet 2026 | +0,4 % – uppreviderat | −0,1 % – nedreviderat |
| Viktigaste drivkraft | Export och motståndskraftig industri | Återhämtning i nettohandeln |
| Inhemsk efterfrågan | Förhållandevis starkare | Svag och trög |
| Effekt av Iran-kriget | Främst via energi- och råvarupriser | Främst via hushållens köpkraft |
| Exponering mot amerikanska tullar | Hög, särskilt inom tillverkning och fordon | Måttlig |
| Prognos för 2026 | 0,5–0,8 % enligt flera bedömare | 0,5–0,7 % enligt flera bedömare |
Den viktigaste slutsatsen är att samma tillväxtsiffra inte betyder samma ekonomiska läge. Tyskland hade bättre fart med sig in i kvartalet och en starkare inhemsk efterfrågan, medan Frankrike främst fick hjälp av en återhämtning i exporten efter en svag start på året.
Framåt är Tyskland mer känsligt för amerikanska tullar och en svag global industriefterfrågan. Frankrike är i sin tur mer utsatt när energikostnaderna pressar hushållens köpkraft. För båda länderna blir frågan om den blygsamma tillväxten kan hålla i sig när effekterna av energichocken och handelshindren blir tydligare under årets andra hälft.