Rapporten bekräftar en dramatisk eskalering av väpnade konflikter. Antalet statliga konflikter har ökat till den högsta nivån sedan andra världskrigets slut, och hela 61 länder är nu indragna i sådana strider . Antalet länder som deltar i konflikter utanför sina egna gränser har nästan fördubblats, och både de aktiva konflikterna och de externa engagemangen ligger på historiska efterkrigsrekord .
Ett definierande drag i denna konfliktera är teknologins snabba intåg. Drönarattacker har ökat med ofattbara 11 500 procent under de senaste sju åren, en siffra som understryker hur moderna slagfält förändras i grunden . Än mer anmärkningsvärt är att system med artificiell intelligens nu används för att fatta livsavgörande målsökande beslut på sekunder – ett paradigmskifte som väcker djupa etiska och strategiska frågor om framtidens krigföring .
Den ekonomiska kostnaden för att misslyckas med att upprätthålla fred är högre än någonsin. Våldets globala ekonomiska avtryck nådde rekordbeloppet 21,81 biljoner dollar under 2025, vilket motsvarar ungefär 13 procent av den totala globala BNP:n . Den enorma summan speglar inte bara direkta militärutgifter utan även bredare ekonomiska konsekvenser som förlorad produktivitet, befolkningsförflyttningar och långvarig instabilitet.
Mitt i den globala turbulensen finns det dock nationer som förblir stabilitetens högborgar. Island behåller sin position som världens mest fredliga land för nittonde året i rad . De fem högst rankade länderna i 2026 års index är Island, Irland, Nya Zeeland, Österrike och Schweiz .
Indexets absoluta botten domineras av aktiva konfliktzoner. I 2026 års rapport hittar vi de minst fredliga länderna: Ryssland, Sudan, Demokratiska republiken Kongo, Ukraina och Israel . Ryssland rankas för första gången som världens allra minst fredliga land, en direkt följd av det pågående kriget i Ukraina . Jemen, Sudan, Sydsudan och Afghanistan ligger också kvar i botten av rankningen, där deras positioner fluktuerar i takt med att konflikter intensifieras eller trappas ned .