Ungern signalerade därefter att landet släpper sitt veto, vilket gjorde det möjligt för EU:s samtliga 27 medlemsländer att gå vidare med nästa fas i anslutningsprocessen .

Vad innehåller avtalet mellan Ungern och Ukraina?

Fokus ligger på den omkring 100 000 personer stora ungerska minoriteten i Zakarpattia, även kallat Transkarpatien, i västra Ukraina. Enligt Magyar omfattar överenskommelsen utökade språkliga, utbildningsmässiga och kulturella rättigheter .

Ukraina har enligt uppgifterna åtagit sig att:

• återställa ett skolsystem för minoriteten,
• utöka användningen av ungerska i utbildningen,
• tillåta ungerska i skoladministration, slutprov och antagningsprov till universitet,
• ge lokalsamhällen större möjligheter att använda minoritetens språk och nationella symboler .

Magyar sade att Ungern skulle godkänna öppnandet av det första förhandlingsklustret när de relevanta lagändringarna har genomförts . Uppgörelsen följde på tekniska samtal mellan Budapest och Kyiv som inleddes den 18 maj, kort efter att Magyars nya regering tillträtt .

Alla 27 EU-länder kan gå vidare

EU:s medlemsländer måste vara enhälliga för att öppna varje förhandlingskluster. När Ungern inte längre motsatte sig processen kunde EU-ambassadörerna i Bryssel börja förbereda öppnandet av det första klustret för både Ukraina och Moldavien den 3 juni .

Beslutet bryter en blockering som hade hindrat Ukrainas framsteg sedan juni 2024 . Det betyder dock inte att länderna automatiskt är på väg att bli medlemmar. Det första klustret är i stället startpunkten för den mer detaljerade granskningen av reformerna.

Vad är ”grundläggande frågor”?

Kluster 1 kallas ”Fundamentals”, eller ”grundläggande frågor”. Det omfattar centrala krav för EU-medlemskap, bland annat:

• rättsstatens principer,
• demokratiska institutioners funktionssätt,
• reformer av den offentliga förvaltningen,
• ekonomiska kriterier .

Den väntade konferensen i Luxemburg

Den formella öppningen väntas ske vid en mellanstatlig konferens i Luxemburg den 15 juni 2026, parallellt med EU-ländernas utrikesministermöte . Datumet beskrivs fortfarande som ett arbetsdatum. Om konferensen inte kan hållas då finns den 16 juni som alternativ .

Det finns också uppgifter om att EU kan öppna två kluster samtidigt, eftersom Ukraina och Moldavien redan har gjort framsteg i processen . Moldaviens EU-ambassadör Daniela Morari har sagt att landets mål är att öppna alla anslutningskluster, med start i kluster 1, och att de övriga ska följa före slutet av sommaren .

Så har processen sett ut

• Februari 2022: Ukraina ansöker om EU-medlemskap efter Rysslands fullskaliga invasion.
• Juni 2022: EU ger både Ukraina och Moldavien status som kandidatländer.
• December 2023: EU-ledarna beslutar att inleda anslutningsförhandlingar.
• Juni 2024: EU öppnar formellt förhandlingarna, men processen blockeras omedelbart av Ungerns veto under Viktor Orbáns regering .
• 9 maj 2026: Péter Magyars nya regering tillträder, vilket signalerar en möjlig kursändring i Budapest .
• 18 maj 2026: Ungern inleder tekniska samtal med Ukraina om minoritetens rättigheter .
• 3 juni 2026: Avtalet mellan Ungern och Ukraina offentliggörs. Ungern häver sitt veto, vilket gör det möjligt för alla 27 EU-länder att godkänna nästa steg .
• 15 juni 2026, planerat datum: En mellanstatlig konferens i Luxemburg väntas formellt öppna det första förhandlingsklustret .

En parallell förändring i Tysklands Rysslandslinje

Genombrottet i EU:s utvidgningsprocess sker samtidigt som tonen kring framtida diplomatiska kontakter med Ryssland försiktigt förändras. Den 3 juni sade en tysk regeringsföreträdare att ett ”fönster för dialog långsamt öppnar sig mellan Ryssland och Europa” om Ukraina. Eventuella formella samtal ligger sannolikt flera månader framåt och förutsätter att Moskva visar ett seriöst intresse för förhandlingar samt går med på en ovillkorlig vapenvila .

Det är en försiktig förskjutning jämfört med Berlins hållning i februari. Då motsatte sig den tyska regeringen direkta samtal med Vladimir Putin och hänvisade till hans ”maximalistiska krav” . EU:s senaste utkast till toppmötesuttalande går samtidigt inte så långt som att ge mandat åt ett särskilt sändebud .

För Ukraina och Moldavien är den omedelbara betydelsen tydlig: den politiska spärren är borta. Men själva vägen till medlemskap har bara nått nästa kontrollstation – och kommer sannolikt att kräva år av reformer och förhandlingar.

Ungern signalerade därefter att landet släpper sitt veto, vilket gjorde det möjligt för EU:s samtliga 27 medlemsländer att gå vidare med nästa fas i anslutningsprocessen .

Vad innehåller avtalet mellan Ungern och Ukraina?

Fokus ligger på den omkring 100 000 personer stora ungerska minoriteten i Zakarpattia, även kallat Transkarpatien, i västra Ukraina. Enligt Magyar omfattar överenskommelsen utökade språkliga, utbildningsmässiga och kulturella rättigheter .

Ukraina har enligt uppgifterna åtagit sig att:

• återställa ett skolsystem för minoriteten,
• utöka användningen av ungerska i utbildningen,
• tillåta ungerska i skoladministration, slutprov och antagningsprov till universitet,
• ge lokalsamhällen större möjligheter att använda minoritetens språk och nationella symboler .

Magyar sade att Ungern skulle godkänna öppnandet av det första förhandlingsklustret när de relevanta lagändringarna har genomförts . Uppgörelsen följde på tekniska samtal mellan Budapest och Kyiv som inleddes den 18 maj, kort efter att Magyars nya regering tillträtt .

Alla 27 EU-länder kan gå vidare

EU:s medlemsländer måste vara enhälliga för att öppna varje förhandlingskluster. När Ungern inte längre motsatte sig processen kunde EU-ambassadörerna i Bryssel börja förbereda öppnandet av det första klustret för både Ukraina och Moldavien den 3 juni .

Beslutet bryter en blockering som hade hindrat Ukrainas framsteg sedan juni 2024 . Det betyder dock inte att länderna automatiskt är på väg att bli medlemmar. Det första klustret är i stället startpunkten för den mer detaljerade granskningen av reformerna.

Vad är ”grundläggande frågor”?

Kluster 1 kallas ”Fundamentals”, eller ”grundläggande frågor”. Det omfattar centrala krav för EU-medlemskap, bland annat:

• rättsstatens principer,
• demokratiska institutioners funktionssätt,
• reformer av den offentliga förvaltningen,
• ekonomiska kriterier .

Den väntade konferensen i Luxemburg

Den formella öppningen väntas ske vid en mellanstatlig konferens i Luxemburg den 15 juni 2026, parallellt med EU-ländernas utrikesministermöte . Datumet beskrivs fortfarande som ett arbetsdatum. Om konferensen inte kan hållas då finns den 16 juni som alternativ .

Det finns också uppgifter om att EU kan öppna två kluster samtidigt, eftersom Ukraina och Moldavien redan har gjort framsteg i processen . Moldaviens EU-ambassadör Daniela Morari har sagt att landets mål är att öppna alla anslutningskluster, med start i kluster 1, och att de övriga ska följa före slutet av sommaren .

Så har processen sett ut

• Februari 2022: Ukraina ansöker om EU-medlemskap efter Rysslands fullskaliga invasion.
• Juni 2022: EU ger både Ukraina och Moldavien status som kandidatländer.
• December 2023: EU-ledarna beslutar att inleda anslutningsförhandlingar.
• Juni 2024: EU öppnar formellt förhandlingarna, men processen blockeras omedelbart av Ungerns veto under Viktor Orbáns regering .
• 9 maj 2026: Péter Magyars nya regering tillträder, vilket signalerar en möjlig kursändring i Budapest .
• 18 maj 2026: Ungern inleder tekniska samtal med Ukraina om minoritetens rättigheter .
• 3 juni 2026: Avtalet mellan Ungern och Ukraina offentliggörs. Ungern häver sitt veto, vilket gör det möjligt för alla 27 EU-länder att godkänna nästa steg .
• 15 juni 2026, planerat datum: En mellanstatlig konferens i Luxemburg väntas formellt öppna det första förhandlingsklustret .

En parallell förändring i Tysklands Rysslandslinje

Genombrottet i EU:s utvidgningsprocess sker samtidigt som tonen kring framtida diplomatiska kontakter med Ryssland försiktigt förändras. Den 3 juni sade en tysk regeringsföreträdare att ett ”fönster för dialog långsamt öppnar sig mellan Ryssland och Europa” om Ukraina. Eventuella formella samtal ligger sannolikt flera månader framåt och förutsätter att Moskva visar ett seriöst intresse för förhandlingar samt går med på en ovillkorlig vapenvila .

Det är en försiktig förskjutning jämfört med Berlins hållning i februari. Då motsatte sig den tyska regeringen direkta samtal med Vladimir Putin och hänvisade till hans ”maximalistiska krav” . EU:s senaste utkast till toppmötesuttalande går samtidigt inte så långt som att ge mandat åt ett särskilt sändebud .

För Ukraina och Moldavien är den omedelbara betydelsen tydlig: den politiska spärren är borta. Men själva vägen till medlemskap har bara nått nästa kontrollstation – och kommer sannolikt att kräva år av reformer och förhandlingar.