Aktien öppnade på 971 Hongkongdollar, under teckningskursen på 980 Hongkongdollar . Under den tidiga handeln föll den som mest omkring 3 procent och stängde dagen cirka 1,28 procent lägre. Wall Street Journal rapporterade samtidigt ett fall på 12,95 procent räknat från den ursprungliga referensnivån, vilket underströk den dämpade mottagningen .
Hongkongs breda Hang Seng-index var i stort sett oförändrat, medan Hang Seng Tech-index sjönk 1 procent .
Zhongji sålde 54,5 miljoner H-aktier för 980 Hongkongdollar styck och tog in 53,41 miljarder Hongkongdollar, motsvarande 6,81 miljarder dollar . Priset låg under det högsta indikativa priset på 1 010 Hongkongdollar.
Det gör noteringen till Hongkongs största sedan Alibabas sekundärnotering på 12,9 miljarder dollar 2019 . Den blev samtidigt Asiens näst största börsnotering under 2026, efter minneschiptillverkaren CXMT:s notering på 8,6 miljarder dollar i Shanghai .
Om den så kallade greenshoe-optionen – en övertilldelningsoption på 15 procent – utnyttjas fullt ut kan den totala affären växa till omkring 8,1 miljarder dollar .
Bara dagar före debuten meddelade Zhongjis styrelseordförande en plan att köpa tillbaka Shenzhennoterade A-aktier för upp till 8 miljarder yuan, cirka 1,1 miljarder dollar. Syftet var uttryckligen att stabilisera kursen och stärka marknadens förtroende inför Hongkongnoteringen .
Återköpsbeskedet bidrog till att stabilisera aktien i Shenzhen efter en bredare utförsäljning . Åtgärden signalerade samtidigt ledningens tilltro till bolaget i en period med stor volatilitet.
Den svaga första handelsdagen speglade inte hela bilden av efterfrågan. Totalt 33 hörnstensinvesterare – institutioner som åtar sig att köpa aktier före noteringen och vanligtvis omfattas av en bindningstid – hade förbundit sig att investera sammanlagt 3,45 miljarder dollar. Det motsvarade omkring 49,1 procent av grundemissionen räknat på det högsta priset .
Bland investerarna fanns:
Enligt prospektet övertecknades den institutionella delen mer än 13 gånger . Hongkongs detaljhandelsteckning motsvarade cirka 16,8 gånger antalet erbjudna aktier, medan den internationella delen övertecknades 9,7 gånger .
Zhongji uppgav att emissionslikviden i första hand ska gå till :
Noteringen genomfördes samtidigt som investerare världen över blev mer försiktiga till AI-relaterade aktier. En bredare utförsäljning i AI-sektorn bidrog till den svaga starten. Wall Street Journal skrev att investerare omprövade sitt förtroende för AI-aktier . South China Morning Post beskrev noteringen som en affär som genomfördes ”mitt i ett avtagande investerarförtroende för AI-relaterade aktier” .
Trots det nådde Zhongji en anmärkningsvärd emissionsvolym. Det visar att efterfrågan på bolag som säljer den infrastruktur som krävs för AI-datacenter fortfarande är stark – även när investerare blivit mer selektiva.
Den största frågan för investerare är bolagets exponering mot USA. Zhongji uppgav att 61,7 procent av intäkterna under första kvartalet 2026 kom från USA, upp från 57,3 procent för helåret 2025 . Bolaget är därmed starkt beroende av amerikanska hyperskaliga datacenterkunder, däribland Nvidia och Meta .
Prospektet och bolagets rapportering pekar ut flera centrala risker:
Teckningskursen på 980 Hongkongdollar låg omkring 11 procent under aktiens Shenzhenkurs. Marknaden har i stor utsträckning tolkat rabatten som en premie för risken kopplad till bolagets amerikanska intäkter och geopolitiska exponering .
Zhongji Innolights debut visar därmed två saker samtidigt: AI-infrastruktur kan fortfarande locka miljardbelopp från globala institutioner, men en stark orderbok och tunga investerarnamn är ingen garanti för en stark första handelsdag när värderingar, kundberoende och geopolitik drar åt olika håll.