Premieanalysen är central för att locka aktieägarna:
I ett uttalande beskrev Intesas vd Carlo Messina erbjudandet som vänskapligt och uttryckte tillförsikt om att få aktieägarnas stöd innan affären slutförs i december . Budet är dock villkorat av nödvändiga myndighetsgodkännanden, varav EU-kommissionens konkurrensprövning är det mest kritiska steget
.
Det som gör Intesas attack extra strategisk är tajmingen. Dagen innan, den 7 juni, hade Banco BPMs styrelse enhälligt röstat för att formellt bjuda in MPS till att diskutera en fusion som Banco BPM självt beskrev som en ”sammanslagning av jämlikar” . Banco BPM målade upp en vision om att skapa Italiens näst största inhemska bankkoncern – en ”ny nationell mästare” med ett sammanlagt börsvärde på över 50 miljarder euro
.
Här fanns en paradox: Banco BPM, självt värderat till omkring 20 miljarder euro, ville gå samman med ett MPS värt nära 30 miljarder euro . Inbjudan sågs också allmänt som ett försvar mot en ryktad motallians mellan Intesa Sanpaolo, BPER Banca och försäkringsbolaget Unipol
.
Genom att redan nästa morgon kontra med ett direkt offentligt bud kringgick Intesa effektivt en utdragen fusionsförhandling och lade i stället ett konkret erbjudande direkt i knäet på MPS aktieägare, vilket fått analytiker att tala om ett potentiellt budkrig .
En megafusion mellan Italiens största bank och en av landets ledande långivare skulle normalt sett höja kraftiga antitrustvarningsflaggor, i synnerhet hos EU-kommissionen. Intesa har försökt lösa denna knut genom ett intrikat och juridiskt bindande åtagande:
Tvåstegsplanen är en minutiöst utformad konkurrensrättslig eftergift för att upprätthålla marknadsdynamiken, samtidigt som Intesa fritt kan plocka russinen ur MPS-kakan – framför allt Mediobanca – för att stärka sin förmögenhetsförvaltning .
Som ytterligare ett strategiskt lager godkände Intesa Sanpaolos styrelse samtidigt förvärvet av en 3,01-procentig andel i Assicurazioni Generali, Italiens största försäkringsbolag, tillsammans med ett säkringsderivat .
Syftet, enligt vd Carlo Messina under ett analytikersamtal, är tudelat och rent taktiskt:
Det strategiska motivet för Intesa stavas skala och slutgiltighet. Kombinationen skulle skapa den näst största bankkoncernen i eurozonen mätt i tillgångar . Det handlar inte bara om att samla inlåning och kontor, utan om att en gång för alla sluta alla spekulationer om vem som leder den italienska bankmarknaden.
Vägen framåt är tydligt utstakad av bolagsstyrningsregler och regulatorisk prövning:
Comments
0 comments