Störningen i Hormuzsundet – en chockvåg genom världshandeln

Störningarna i sjöfarten genom Hormuzsundet, som inleddes i slutet av februari 2026, har slagit hårt mot världshandeln. Det visar en analys från International Trade Centre (ITC) som publicerades i augusti 2026 . Analysen, som baseras på handelsdata från april, konstaterar att krisen inte bara är en energikris utan en systemchock som påverkat en lång rad branscher – från gödselmedel och kemikalier till plast och metall – med särskilt allvarliga konsekvenser för asiatiska importländer . Resultaten har lett till en kraftig nedrevidering av prognoserna för den globala handelstillväxten . Störningen har beskrivits som den största avbrytningen av världens energiförsörjning sedan oljeembargot 1973 .

Exportkollapsens omfattning

ITC har granskat handelsdata från sju Hormuzberoende ekonomier: Bahrain, Iran, Irak, Kuwait, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Huvudsiffran är slående: den sammanlagda varuexporten från dessa länder minskade med 21 procent i värde och med hela 54 procent i volym jämfört med föregående år .

Volymminskningarna var mest dramatiska för strategiska produkter, vilket tydligt visar hur sårbara globala leveranskedjor blivit för detta enda marina flaskhalsområde:

• Flytande naturgas (LNG): minskade med 95 procent
• Urea (ett viktigt gödselmedel): minskade med 83 procent
• Metanol: minskade med 80 procent
• Ammoniak: minskade med 75 procent
• Polymerer av propylen (polypropen): minskade med 24 procent (minst påverkat av de 12 spårade produkterna)

I absoluta volymer var de största förlusterna inom råolja (‑28 miljoner ton), raffinerade petroleumprodukter (‑7,3 miljoner ton) och LNG (‑5,5 miljoner ton) . ITC noterade att ”betydande fall i gödselmedel, kemikalier, plast och aluminium visar att störningen påverkade en bredare uppsättning industrier och leveranskedjor” – inte bara energi .

Asiens importchock – Japan hårdast drabbat

Effekterna på importländerna var omedelbara och allvarliga, och Japan framstår som den mest utsatta större ekonomin. Japan hämtade historiskt 91 procent av sin råoljeimport från Hormuzberoende ekonomier, och i april 2026 minskade landets totala import av råolja med 64 procent . Detta ledde till ett handelsunderskott på 1,01 biljoner yen (6,2 miljarder dollar) under första halvåret 2026 . Japan tvingades vända sig till alternativa leverantörer, bland annat kanadensisk råolja, när leveranskrisen fortsatte .

Även Sydkorea och Malaysia – som också är starkt beroende av Hormuzsundet – redovisade lika allvarliga nedgångar i importen, även om specifika procentsatser för dessa länder inte publicerades i ITC:s sammanfattning . Japans handelsminister förklarade att Hormuzleden i praktiken var ”otillgänglig” så länge konflikten pågick .

Prognosen för global handelstillväxt halverad

De bredare makroekonomiska konsekvenserna är omfattande. ITC:s prognos visar att den globala varuhandeln förväntas minska från cirka 4,7 procents tillväxt 2025 till mellan 1,5 och 2,5 procents tillväxt 2026 – en mer än halverad tillväxttakt . Denna prognos drivs av energichocken, högre transport- och försäkringskostnader samt kaskadeffekter i leveranskedjorna.

Prognosen överensstämmer med analyser från andra internationella organisationer. FN:s handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD), som delar mandat med ITC och WTO, varnade för att världshandeln förlorar fart, med energichocker som driver upp priserna och ökar levnadskostnaderna . UNCTAD noterade att sårbara ekonomier – med nästan 1 miljard människor – känner av trycket när oljeprischocker höjer importkostnaderna och spär på inflationen .

Bortom energi – en systemisk chock för leveranskedjorna

ITC-analysen understryker att störningen i Hormuzsundet inte bara är en energikris. Sundet transporterar normalt cirka en fjärdedel av den globala sjöburna oljehandeln, en stor andel av LNG-flödena och ungefär en tredjedel av den globalt handlade urean . Störningen blottlade sårbarheten i att förlita sig på en enda marin flaskhals för en så bred uppsättning viktiga industriella och jordbruksrelaterade insatsvaror.

Forskning från Kielinstitutet uppskattade att stängningen blockerade ungefär en femtedel av världens olja och en fjärdedel av dess LNG, vilket utlöste allvarliga välfärdsförluster i energiberoende utvecklingsländer över hela världen . En separat analys från Table Media visade att cirka 1,2 biljoner dollar i årliga handelsflöden från fem Gulf-länder skulle kunna påverkas av en utdragen stängning .

ITC:s slutsatser fungerar som en databaserad bekräftelse på vad sjöfartsdata redan signalerat: att Hormuzkrisen var den största störningen av världsenergiförsörjningen sedan oljeembargot 1973 , med ringverkningar som sträcker sig långt bortom energi till gödselmedel, kemikalier, plast och metaller – de grundläggande byggstenarna i moderna industriekonomier.