Rysslands förluster nådde årets högsta nivå i juli – samtidigt pressas rekryteringen

Juli 2026 blev ett hårdare test för Rysslands personalförsörjning och militära uthållighet. Ukrainas generalstab uppskattade att ryska styrkor hade 42 860 personalförluster under månaden – den högsta månadsnivån hittills under 2026. Uppgiften gäller förluster på slagfältet och är inte detsamma som ett verifierat antal döda. Tillgängliga källor kan inte självständigt bekräfta varje del av siffran.

Samtidigt uppgav Ukraina att man gjort betydande framsteg på den södra fronten och intensifierat långdistansangrepp mot ryska militära mål, logistik och energianläggningar. I Ukraina blev juli dessutom den månad med flest civila dödsoffer och skadade sedan krigets fullskaliga inledning, enligt FN:s observatörer.

Juli blev Rysslands tyngsta förlustmånad 2026

De månadsvisa uppskattningarna från Ukrainas generalstab visar en tydlig uppgång mot sommaren:

• Januari: 31 710 personalförluster
• Februari: 26 090
• Mars: 31 960
• April: 32 980
• Maj: 33 760
• Juni: 39 290
• Juli: 42 860

Julis siffra var därmed cirka 9 procent högre än junis och ungefär 35 procent högre än januaris. Enligt Ukrainas generalstab uppgick Rysslands sammanlagda personalförluster under årets första sju månader till 238 650.

Andra rapporter beskrev juli som Rysslands värsta förlustmånad sedan januari 2025. Även den jämförelsen bygger dock på ukrainska militär uppskattning, inte på en gemensamt verifierad förluststatistik.

Begreppet är viktigt att förstå. I ukrainsk rapportering kan ”personal förluster” omfatta dödade, sårade, saknade och tillfångatagna soldater. Det ska därför inte läsas som ett bekräftat antal ryska dödsfall.

Rekryteringen hinner inte självklart ikapp förlusterna

Den centrala frågan för Kreml är inte bara hur stora förlusterna är, utan om nya soldater kan rekryteras tillräckligt snabbt för att hålla offensiven igång.

Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst uppgav att Ryssland hade rekryterat omkring 195 000 kontraktssoldater i början av juli 2026 – mindre än hälften av ett årsmål på 409 000. Samma bedömning sade att den dagliga rekryteringstakten hade sjunkit från omkring 1 200 personer 2024 till cirka 1 090 i mitten av 2026. Det rör sig om uppgifter från ukrainsk underrättelsetjänst, inte rysk eller oberoende granskad statistik.

En separat uppgift från president Volodymyr Zelenskyj satte Rysslands rekrytering under januari–juli till omkring 221 000 personer, samtidigt som förlusterna uppgavs till cirka 222 500. Skillnaden mellan siffrorna kan bero på olika mätperioder, definitioner eller rapporteringsmetoder. De bör därför inte slås ihop till en exakt balans för rysk personalstyrka.

Riktningen i rapporteringen är ändå densamma: Ryssland är starkt beroende av betalda kontrakt och regionala bonusar, samtidigt som det blir svårare att locka tillräckligt många frivilliga. The Guardian rapporterade att de höga ersättningarna inte har löst problemet. En rysk människorättsaktivist sade att det blivit allt svårare att hitta personer som är beredda att strida, även för mycket stora summor.

Mobilisering är fortfarande ett politiskt dilemma

En ny tvångsmobilisering skulle kunna ge Moskva tillgång till en större personalreserv. Men den partiella mobiliseringen 2022 var mycket impopulär i Ryssland. Analytiker vid Institute for the Study of War rapporterade därför om fortsatta tecken på problem i den inhemska kontraktsrekryteringen och om möjliga interna diskussioner kring en ny inkallelse av reservister.

Ukrainska företrädare har sagt att Ryssland förbereder den tekniska och administrativa infrastrukturen för mobilisering. Zelenskyj hävdade senare att en större inkallelse kan följa efter det ryska parlamentsvalet på hösten, med ytterligare en mobiliseringsinsats planerad till 2027. Detta är ukrainska bedömningar av ryska avsikter – inte ett bekräftat beslut från Kreml.

Moskva ställs därmed inför tre huvudsakliga alternativ: höja de ekonomiska incitamenten för frivilliga, öka den mer tvingande rekryteringen eller acceptera den inrikespolitiska kostnaden för en formell mobilisering. Även de ryska regionernas budgetar har fått allt svårare att finansiera bonusarna som används för att locka nya soldater.

Fler utländska soldater blir en del av strategin

Rekrytering utomlands har blivit ytterligare ett sätt för Kreml att minska trycket på den ryska personalbasen. Ukrainska militär underrättelsetjänstemän hävdade att Ryssland planerade att rekrytera minst 18 500 utländska medborgare under 2026.

En rapport från International Federation for Human Rights, FIDH, uppgav att Ryssland sedan februari 2022 har rekryterat minst 27 000 utländska medborgare från fler än 130 länder. Rapporten beskrev ett institutionaliserat system där betald värvning kombineras med vilseledande eller exploaterande rekrytering av ekonomiskt utsatta personer.

Uppgifterna kommer från ukrainska myndigheter och människorättsutredare, och det tillgängliga materialet visar inte att varje utländsk rekryt har tvingats in i kriget. Det visar däremot att utländska soldater inte längre bara är ett marginellt inslag. Utredare beskriver rekryteringen utomlands som en allt mer organiserad del av Rysslands krigsinsats.

Ukrainska framgångar i söder – men en blandad månadsbild

Ukraina meddelade att en sydlig operation i sektorn kring Oleksandrivskij hade slutförts. Fronten där löper genom delar av regionerna Dnipropetrovsk, Zaporizjzja och Donetsk. President Volodymyr Zelenskyj sade att ukrainska styrkor hade återtagit 745 kvadratkilometer och återställt kontrollen över 26 samhällen.

Andra rapporter angav omkring 780 kvadratkilometer, medan Al Jazeera återgav den ukrainska siffran på 745 kvadratkilometer i Dnipropetrovsk och närliggande områden. Skillnaden kan bero på hur operationen och mätperioden har avgränsats. Uppgifterna gäller den bredare sydliga kampanjen och behöver inte betyda att all mark återtogs just under juli.

Den övergripande månadsbalansen var mindre gynnsam för Kyiv. Enligt rapportering kopplad till DeepState ökade Rysslands ockuperade område netto med omkring 36 kvadratkilometer i juli, efter att både ukrainska framryckningar och ryska erövringar räknats in. ISW bedömde separat att ryska styrkor avancerade omkring 37,85 kvadratkilometer under månaden och att vår- och sommaroffensiven inte hade lett till några operativt betydande genombrott.

Det ger en slagfältsbild där två saker kan vara sanna samtidigt: Ukraina gjorde sin största territoriella återhämtning på mer än ett år i en sydlig sektor, medan Ryssland ändå utökade sitt totala ockuperade område något under månaden.

Ukraina slog allt längre in på ryskt territorium

Ukraina ökade också räckvidden och frekvensen i sina attacker bortom fronten. En analys från Associated Press, som återgavs i ukrainsk rapportering, visade att långdistansangrepp inne i Ryssland hade blivit tre gånger vanligare än i januari. Det tvingade de ryska luftförsvarenheterna att skydda ett betydligt större område. I juli träffade Ukraina enligt rapporteringen Rysslands största oljeraffinaderi, mer än 2 500 kilometer från Ukraina.

ABC News rapporterade att en 40 dagar lång ukrainsk attackkampanj nådde ett raffinaderi i Omsk, omkring 2 700 kilometer från ukrainskkontrollerat territorium. Kampanjen riktades mot olje- och gasinfrastruktur, försörjningslinjer och andra strategiska anläggningar och kopplades i rapporteringen till ett ökat tryck på Rysslands bränslesystem.

Källorna beskriver konsekvenserna på olika sätt och fastslår inte att attackerna ensamma orsakade en nationell bränslekris. Den mer försiktiga slutsatsen är att Ukraina försökte störa rysk logistik och energiinfrastruktur, samtidigt som Moskva tvingades sprida ut sina luftförsvarsresurser över ett mycket större geografiskt område.

Civila förluster på den högsta nivån på flera år

FN:s människorättsövervakning i Ukraina verifierade minst 437 dödade och 2 610 skadade civila under juli 2026. Det var en ökning med 30 procent jämfört med juni, då 298 civila dödades och 2 041 skadades, samt en ökning med 70 procent jämfört med juli 2025. FN sade att antalet civila dödsoffer och skadade var högre än under någon annan månad sedan mars 2022. Antalet dödade var det högsta sedan maj 2022.

Även barn drabbades. FN:s rapportering registrerade 17 dödade och 166 skadade barn, den högsta månatliga totalsiffran sedan april 2022. Långdistansrobotar och drönare var den främsta rapporterade orsaken och stod för 38 procent av de civila förlusterna i FN:s bedömning.

Attackerna var inte begränsade till frontnära områden. FN beskrev återkommande angrepp mot Kyiv och andra städer, där bostäder och civil infrastruktur skadades långt från de aktiva markstriderna. FN:s generalsekreterare fördömde attackerna mot civila och civil infrastruktur och krävde ett omedelbart eldupphör.

FN varnade också för att de humanitära behoven fördjupas i frontnära samhällen och städer som regelbundet utsätts för beskjutning. Eftersom statistiken bara omfattar fall som observatörerna har kunnat verifiera är det faktiska antalet sannolikt högre.

Julis tydligaste slutsats

Juli gav inget avgörande strategiskt genombrott för någon av sidorna. Däremot blottlade månaden krigets viktigaste tryckpunkter:

1. Rysslands slagfältsförluster steg till den högsta nivån 2026, enligt ukrainska uppskattningar.
2. Rekryteringen blir svårare och dyrare, vilket ökar de politiska riskerna med en ny mobilisering.
3. Utländska soldater används i allt större utsträckning, men människorättsutredare säger att systemet i hög grad riktas mot utsatta grupper.
4. Ukraina visade lokal framdrift i söder och utökade räckvidden för sina långdistansangrepp.
5. Civila fick betala det högsta priset på flera år, när FN-verifierade förluster steg kraftigt i takt med de intensifierade robot- och drönarattackerna.

Siffrorna bör läsas med försiktighet eftersom flera uppgifter om militära förluster, rekrytering och mobilisering kommer från ukrainska myndigheter eller underrättelsetjänster. Även med den reservationen pekar materialet mot ett krig som i allt högre grad formas av personalbrist, långdistansangrepp och en växande humanitär kostnad.