Realtids-AI hjälpte kirurger i en världsunik hjärnoperation

I maj 2026 genomförde kirurger vid National Hospital for Neurology and Neurosurgery i London det som University College London Hospitals beskrev som världens första lyckade borttagning av en hjärntumör med hjälp av artificiell intelligens i realtid. Patienten var 48-årige Rhys Hibbert, som hade en 11 millimeter stor tumör på hypofysen och problem med synen. 125

Det avgörande är inte att AI:n ”utförde” operationen. Den fungerade i stället som ett extra lager av visuell information medan kirurgerna arbetade. Det medicinska teamet fattade fortfarande alla beslut och hade full kontroll över ingreppet.

Så användes AI:n under operationen

Kirurgerna förde in ett endoskop för att nå tumören vid skallbasen. AI-systemet, som utvecklats genom arbete kopplat till UCL:s Hawkes Institute, analyserade videobilderna från kameran i realtid. På skärmen kunde systemet markera och färgkoda viktiga strukturer i operationsfältet, bland annat nerver och blodkärl som behövde identifieras och undvikas. 56

Området kring hypofysen är särskilt känsligt. Synnerver och större blodkärl ligger tätt intill körteln, vilket gör det viktigt att skilja tumörvävnad från frisk och kritisk anatomi under ingreppet. UCL och UCLH har tidigare beskrivit den bredare forskningen som inriktad på att upptäcka små tumörer och viktiga strukturer runt hypofysen. 19

Vem var patienten?

Rhys Hibbert är en 48-årig kundtjänstchef från Bedfordshire. Enligt rapporteringen hade han en 11 millimeter stor, godartad tumör på hypofysen som försämrade synen och hotade att leda till ytterligare synproblem. 367

Efter operationen sade Hibbert att han kunde se rummet tydligt när han vaknade. Han kunde gå självständigt inom en vecka, återvände senare till arbetet och beskrev ett betydligt bredare synfält. 5

Vad gjorde systemet – och vad gjorde det inte?

AI:n var utvecklad för att tolka operationsvideo medan ingreppet pågick. De rapporterade funktionerna omfattade att känna igen:

• viktig anatomi, som nerver och blodkärl
• kirurgiska instrument
• samspelet mellan vävnad och instrument
• strukturer som kunde färgmarkeras i den direkta bildströmmen för operationsteamet 5614

Det gör tekniken till ett stöd för vägledning under operationen, inte till en robotkirurg. Systemet fattade inga självständiga kirurgiska beslut, styrde inte instrumenten och ersatte inte neurokirurgernas bedömningar. Teamet behöll kontrollen genom hela ingreppet. 5

Den mest rättvisande jämförelsen är därför ”ett extra par expertögon”: programvara som kontinuerligt granskar kamerabilden och uppmärksammar anatomi som kan vara svår att snabbt urskilja i ett trångt och föränderligt operationsfält.

Ungefär tio års utveckling

Den rapportering som ligger till grund för artikeln beskriver AI:n som resultatet av omkring ett decennium av UCL-ledd utveckling. Målet har varit att få AI att tolka komplex endoskopisk operationsvideo i realtid. Systemet tränades med operationsvideor för att kunna känna igen relevant anatomi, instrument och deras samspel under ett ingrepp. 2

Det finns däremot inte tillräckligt verifierade uppgifter i underlaget om exakt hårdvara – exempelvis en specifik NVIDIA Clara IGX-konfiguration – eller om hur finansieringen från Storbritanniens National Institute for Health and Care Research (NIHR) och Google i detalj såg ut. Sådana uppgifter bör därför inte betraktas som bekräftade här.

Varför läkaren fortfarande måste ha sista ordet

Hjärnkirurgi är ett område där automatisering ställer höga krav på säkerhet och ansvar. AI kan snabbt upptäcka mönster, men kirurgerna måste tolka informationen utifrån patientens individuella anatomi och avgöra hur operationen ska fortsätta. I Londonoperationen användes tekniken som beslutsstöd – inte som ersättning för medicinsk kompetens eller ansvar. 56

Det är också en central del av varför ingreppet är betydelsefullt. Resultatet visar att AI kan analysera levande operationsbilder tillräckligt snabbt för att ge kirurgerna bättre överblick under ett känsligt ingrepp. Däremot visar ett enskilt fall inte att AI-stödd kirurgi generellt är säkrare än traditionell kirurgi.

Vad händer härnäst?

Forskarna ser på längre sikt framför sig en avancerad kirurgisk assistent som kan använda expertkunskap under en operation. I viss rapportering har visionen liknats vid ett ”ChatGPT för kirurger”. Även då skulle det vara läkarna som står för omdöme, beslut och ansvar. 13

Underlaget innehåller inga bekräftade uppgifter om storlek, tidsplan eller utfallsmått för en eventuell större klinisk studie. Prospektiv forskning behövs för att undersöka hur tillförlitligt systemet fungerar med olika kirurger, patienter och typer av ingrepp – och om stödet faktiskt förbättrar resultaten.

För närvarande bör operationen därför ses som en tidig men viktig demonstration: realtids-AI kan hjälpa till att kartlägga känslig anatomi vid en hjärntumöroperation, medan kirurgerna fortfarande ansvarar för hela ingreppet. Hibberts återhämtning är uppmuntrande, men de bredare löftena om AI i kirurgin kräver validering långt bortom ett enda uppmärksammat fall.