EUR/USD vid ett avgörande läge: oljeoro, räntebesked och tung statistik pressar euron

Men överenskommelsen visade sig vara skör. I juni och juli 2025 hade den i praktiken kollapsat. USA genomförde nya attacker efter att en Apache-helikopter skjutits ned över Hormuzsundet, och president Trump förklarade att eldupphöret var ”över” . Oljan steg igen, börserna backade och den geopolitiska riskpremien återvände till energimarknaden .

Vid ECB:s forum i Sintra konstaterade Christine Lagarde att de lägre energipriserna efter det tidigare fredsavtalet hade minskat riskerna för inflation och svagare tillväxt i euroområdet. Den förnyade konflikten vände dock utvecklingen åt motsatt håll .

Centralbanksfällan: både ECB och Fed blev hökaktiga

ECB, den 11 juni 2025: Europeiska centralbanken höjde räntan med 25 punkter och tog inlåningsräntan till 2,25 procent. Det var den första höjningen efter en period av räntesänkningar och motiverades av att energikostnader kopplade till Iran-konflikten hade blåst liv i inflationen . Marknaden hade i stort sett redan räknat med beslutet, och ECB signalerade att fler höjningar kunde komma .

Fed, juli 2025: Federal Reserve lämnade styrräntan oförändrad på 3,50–3,75 procent, men kommunikationen var hökaktig. Fed signalerade att banken var beredd att höja igen om inflationen inte fortsatte att dämpas .

Normalt brukar en hökaktig Fed samtidigt som ECB är duvaktig slå hårt mot euron. Den här gången rörde sig dock båda centralbankerna i en mer åtstramande riktning. Den traditionella skillnaden i penningpolitik gav därför inte euron samma stöd.

ECB:s högre ränta skapade inte heller någon tydlig relativ räntefördel för euron. Fed låg fortfarande betydligt högre och höll dörren öppen för ytterligare höjningar .

Därför lyckades euron inte hålla fast vid uppgångarna

• Ränteskillnaden gynnade fortfarande dollarn: Fed låg på 3,50–3,75 procent jämfört med ECB:s inlåningsränta på 2,25 procent. Det innebar ett övertag för dollarn på mer än 125 räntepunkter, samtidigt som Fed fortfarande kunde höja ytterligare .
• En stagflationistisk blandning i Europa: ECB:s tjänstemannaprognoser pekade mot en inflation på 3,0 procent i euroområdet 2026, medan tillväxtprognosen sänktes till bara 0,8 procent. Kombinationen av högre priser och svagare tillväxt begränsade eurons uppsida .
• En ny oljechock: När eldupphöret föll samman steg oljepriserna och oron för både inflation och global tillväxt ökade. Det pressade riskkänsliga valutor som euron .
• Försäljning i halvledaraktier: En bred nedgång i teknik- och halvledaraktier försämrade riskaptiten och ökade efterfrågan på dollarn som så kallad tillflyktsvaluta.

Veckan framåt: ett makrotest i flera steg

Veckan den 28 juli–1 augusti 2025 var en av sommarens mest händelserika perioder för EUR/USD. Investerare behövde särskilt följa fem besked och statistiksläpp:

En högre amerikansk PCE-inflation eller stark BNP-tillväxt skulle kunna stärka bilden av en hökaktig Fed och pressa EUR/USD mot, eller under, nivån 1,13. Svag BNP i euroområdet eller fortsatt hög HIKP-inflation skulle samtidigt lämna ECB fast mellan stagflation och behovet av fler räntehöjningar.

Inför beskeden hade valutaparet därför en tydligt negativ grundton. EUR/USD hade svårt att lämna intervallet 1,13–1,15 utan en tydlig ny drivkraft .