En panel med tre domare i Nionde kretsen utfärdade ett 24-sidigt yttrande som avslog bolagens överklagande . Domstolen tog inte ställning till om Section 230 i Communications Decency Act i slutändan skyddar plattformarna från dessa anspråk. I stället konstaterade man att bolagens överklagande var processuellt för tidigt – Section 230-försvaret måste tas upp under rättegången, inte användas som ett omedelbart skäl för att stoppa stämningarna redan innan bevisinhämtningen (discovery) . Domstolen beskrev Section 230 som ett ansvarsförsvar som måste bevisas under rättegången, inte en immunitet som gör att man över huvud taget inte kan stämmas .
Meta, Google, TikTok och Snap argumenterade för att Section 230 i Communications Decency Act skyddar interaktiva datortjänster från att behandlas som "utgivare" av tredje parts innehåll. Bolagen menade att stämningarna i grunden handlar om hur de publicerat och kurerat innehåll . De begärde ett omedelbart så kallat interlocutory appeal för att få stämningarna avskrivna helt, med argumentet att anklagelserna omfattas av det som Section 230 är avsett att skydda – nämligen plattformarnas beslut om vilket innehåll som ska visas och hur tjänsterna ska utformas . Parallellt begärde Meta att appellationsdomstolen skulle skjuta upp rättegången som drivs av 28 delstaters justitieministrar, men även den begäran avslogs .
Målsägandena – som omfattar föräldrar, skoldistrikt och delstaters justitieministrar – argumenterade för att stämningarna inte handlar om tredje parts innehåll, utan om själva designen av plattformarna: algoritmer, notiser, oändlig scroll och andra designelement som avsiktligen gjorts beroendeframkallande . De hävdade att bolagens överklagande var en processuell taktik och att Section 230 är ett affirmativt försvar som ska prövas under rättegången, inte en processuell spärr mot att över huvud taget bli stämd . I domstolens yttrande noterades att kongressen stiftade Section 230 för att skydda plattformar från ansvar för vad användare publicerar – inte för att skydda företag från anklagelser om att de byggt plattformar som är designade för att göra barn beroende .
Beslutet öppnar vägen för att mer än 3 000 sammanslagna stämningar (inklusive de från Multi-District Litigation i Northern District of California) går vidare till bevisinhämtning och eventuella rättegångar . Bolagen kan fortfarande åberopa Section 230 som ett försvar under rättegången, men de misslyckades med att få stämningarna avskrivna i ett tidigt skede. Detta beslut markerar en betydande processuell förändring i hur domstolar tolkar Section 230, och kan komma att omforma det juridiska landskapet för sociala mediebolag som står inför liknande anspråk i framtiden .
En panel med tre domare i Nionde kretsen utfärdade ett 24-sidigt yttrande som avslog bolagens överklagande . Domstolen tog inte ställning till om Section 230 i Communications Decency Act i slutändan skyddar plattformarna från dessa anspråk. I stället konstaterade man att bolagens överklagande var processuellt för tidigt – Section 230-försvaret måste tas upp under rättegången, inte användas som ett omedelbart skäl för att stoppa stämningarna redan innan bevisinhämtningen (discovery) . Domstolen beskrev Section 230 som ett ansvarsförsvar som måste bevisas under rättegången, inte en immunitet som gör att man över huvud taget inte kan stämmas .
Meta, Google, TikTok och Snap argumenterade för att Section 230 i Communications Decency Act skyddar interaktiva datortjänster från att behandlas som "utgivare" av tredje parts innehåll. Bolagen menade att stämningarna i grunden handlar om hur de publicerat och kurerat innehåll . De begärde ett omedelbart så kallat interlocutory appeal för att få stämningarna avskrivna helt, med argumentet att anklagelserna omfattas av det som Section 230 är avsett att skydda – nämligen plattformarnas beslut om vilket innehåll som ska visas och hur tjänsterna ska utformas . Parallellt begärde Meta att appellationsdomstolen skulle skjuta upp rättegången som drivs av 28 delstaters justitieministrar, men även den begäran avslogs .
Målsägandena – som omfattar föräldrar, skoldistrikt och delstaters justitieministrar – argumenterade för att stämningarna inte handlar om tredje parts innehåll, utan om själva designen av plattformarna: algoritmer, notiser, oändlig scroll och andra designelement som avsiktligen gjorts beroendeframkallande . De hävdade att bolagens överklagande var en processuell taktik och att Section 230 är ett affirmativt försvar som ska prövas under rättegången, inte en processuell spärr mot att över huvud taget bli stämd . I domstolens yttrande noterades att kongressen stiftade Section 230 för att skydda plattformar från ansvar för vad användare publicerar – inte för att skydda företag från anklagelser om att de byggt plattformar som är designade för att göra barn beroende .
Beslutet öppnar vägen för att mer än 3 000 sammanslagna stämningar (inklusive de från Multi-District Litigation i Northern District of California) går vidare till bevisinhämtning och eventuella rättegångar . Bolagen kan fortfarande åberopa Section 230 som ett försvar under rättegången, men de misslyckades med att få stämningarna avskrivna i ett tidigt skede. Detta beslut markerar en betydande processuell förändring i hur domstolar tolkar Section 230, och kan komma att omforma det juridiska landskapet för sociala mediebolag som står inför liknande anspråk i framtiden .