Raoul Pal: Bitcoin är långt ifrån dött och har gått klart bättre än Nasdaq 100

Bitcoin mot Nasdaq 100 sedan botten 2022

För att jämförelsen ska bli meningsfull börjar Pal räkna från likviditetscykelns botten 2022. Det var perioden då marknaden präglades av extrem rädsla efter FTX-kollapsen och Bitcoin föll till omkring 15 700 dollar i november 2022 .

Från den absoluta botten steg Bitcoin enligt Pal ungefär 4,1–4,3 gånger, vilket motsvarar en uppgång på cirka 318 procent . Under samma period steg Nasdaq 100 – ett index med stor exponering mot just de teknik- och AI-bolag som sägs ha tagit över investerarnas intresse – omkring 2,9 gånger, eller cirka 187 procent .

Pals slutsats är därför att marknadsdata inte stöder bilden av att pengar i stor skala har lämnat krypto för AI och teknik. Det betyder inte att Bitcoin alltid överträffar teknikaktier, men det försvagar argumentet att en sådan kapitalrotation redan skulle vara ett faktum .

Fallet till 60 000 dollar: ”en brutal korrigering i en tjurmarknad”

För den som såg Bitcoin falla från en rekordnivå nära 126 000 dollar till intervallet kring 60 000 dollar var rörelsen naturligtvis dramatisk. Pal vill ändå inte kalla den för en ny björnmarknad.

”Det är en brutal korrigering i en tjurmarknad”, sade han i en videointervju om prisutvecklingen . Skillnaden är viktig: en björnmarknad antyder en mer långvarig strukturell nedtrend, medan en korrigering kan vara en kraftig men tillfällig nedgång inom en övergripande uppåtgående cykel.

Pal kopplar i stället nedgången till det han beskriver som ett tillfälligt likviditetsluftfick i USA. Han pekar på den amerikanska statens kassahantering och dynamiken kring statsskulden, som enligt hans analys drog dollar ur det finansiella systemet. Riskfyllda tillgångar med hög betakänslighet, däribland Bitcoin, drabbades då först och hårdast .

Han har också sagt att den tidigare uppgången i guld ”sög upp all marginell likviditet” i systemet – kapital som annars kunde ha sökt sig till Bitcoin .

Global likviditet är den långsiktiga motorn

Kärnan i Pals makroekonomiska modell är att Bitcoins pris framför allt styrs av globala likviditetsförhållanden. Han fäster mindre vikt vid kortsiktigt marknadssentiment, småspararflöden och den traditionella fyråriga halveringscykeln .

Bland indikatorerna han följer finns:

• den globala penningmängden M2,
• dollarns styrka,
• centralbankernas räntor och penningpolitik, samt
• hur mycket kapital som faktiskt finns tillgängligt för riskfyllda investeringar .

Enligt denna modell är Bitcoins svaga utveckling under 2025 och 2026 inte särskilt överraskande. Pal kopplar likviditetsutflödet till juli 2025, när USA:s finansdepartement började bygga upp sitt allmänna konto igen och därmed drog omkring 700 miljarder dollar ur systemet .

Pal menar att Bitcoin därför handlas med en ”djup rabatt” jämfört med modellens uppskattade värde. Under mer normala likviditetsförhållanden borde priset enligt hans beräkningar redan ligga nära 160 000 dollar . Det motsvarar, i hans tolkning, en rabatt på ungefär 40 procent mot ett likviditetsbaserat riktvärde.

”Banana zone” – Pals villkorade uppsida

Pal är inte bara optimistisk om Bitcoins långsiktiga potential; han använder också uttrycket ”banana zone” för att beskriva den fas då priset kan stiga explosivt och nästan paraboliskt efter att likviditetsmotvinden vänt .

Hans scenario bygger på att dollarflödena återvänder. När det sker skulle avståndet mellan Bitcoins faktiska pris och det likviditetsbaserade modellvärdet kunna minska snabbt. Pal ser alltså inte nödvändigtvis framför sig en långsam uppgång, utan en snabb omvärdering där cirka 160 000 dollar blir ett första logiskt mål under normala likviditetsförhållanden .

Det är dock ett villkorat scenario, inte en garanti. Det förutsätter att den globala likviditeten faktiskt börjar expandera igen.

Marknadsläget i början av juni 2026

När Pal publicerade sin analys den 3 juni handlades Bitcoin i det lägre intervallet kring 62 000 dollar . Samtidigt fanns flera faktorer som gav näring åt den pessimistiska berättelsen:

• Utflöden från ETF:er: Bitcoin-ETF:er hade redovisat sammanlagda utflöden på omkring 396 miljoner dollar under 13 dagar, även om vissa enskilda fonder gick mot strömmen .
• Konkurrens om likviditeten: Guldets tidigare rally hade enligt Pal tillfälligt lockat till sig en del av det kapital som annars kunde ha gått till krypto .
• Kraftigt minskat marknadsvärde: Kryptomarknaden hade under en helg tidigare under året tappat omkring 250 miljarder dollar i värde. Pal tolkade detta som en följd av dollarbrist och inte som ett specifikt strukturellt fel i kryptomarknaden .

Pals övergripande budskap är därför fortsatt positivt: likviditetsbristen är enligt honom tillfällig. Om och när penningflödena vänder kan det, i hans scenario, skapa förutsättningar för en ny och potentiellt mycket kraftig uppgång i Bitcoin och andra kryptotillgångar .