Arabförbundet uppmanade uttryckligen Trump att begränsa Israels politik gentemot palestinierna. Mötet i Washington framställs därmed som ett avgörande tillfälle att förhindra en ytterligare upptrappning .
I juni varnade dåvarande generalsekreteraren Ahmed Aboul Gheit dessutom för att upprepade israeliska aktioner i Syrien skulle kunna utlösa en större regional konflikt .
USA förklarade den andra fasen i januari 2026. Den ska enligt planen fokusera på avmilitarisering, en teknokratisk palestinsk förvaltning och återuppbyggnad . I praktiken har utvecklingen gått långsamt.
De mest omstridda delarna av avtalet handlar bland annat om ett fullständigt israeliskt trupptillbakadragande från Gaza och Hamas avväpning. Israel och Hamas anklagar fortsatt varandra för att bryta mot villkoren .
Vapenvilan har inte inneburit ett fullständigt stopp för våldet. Flera rapporter beskriver återkommande överträdelser:
Israel rapporterar i sin tur palestinska överträdelser, däribland raketbeskjutning och eld med handeldvapen . Anklagelserna från båda sidor gör det ännu svårare att bygga upp ett fungerande kontrollsystem kring avtalet.
Mötet den 28–29 juli 2026 är deras första sedan USA, Israel och Iran var inblandade i ett krig. Enligt Vita husets agenda ska samtalen bland annat handla om konflikten med Iran, ett trepartsavtal mellan USA, Israel och Libanon samt en utvidgning av Abrahamavtalen, de avtal som har normaliserat relationerna mellan Israel och flera arabländer .
Någon offentlig fototillställning var enligt uppgifter inte planerad inför mötet . Vissa av Trumps allierade befarar dessutom att mötet kan dra in USA djupare i en ny konflikt med Iran .
Trump varnade i juni Netanyahu för att återuppta fientligheterna med Iran, enligt uppgifter från Axios som återgivits av Reuters . Den iranska frågan ligger därför nära kopplad till diskussionerna om Gaza och den regionala säkerheten.
Egypten, Qatar och Turkiet försöker tillsammans medla i förhandlingarna om den andra fasen. Samtidigt har israeliska och egyptiska militärer hållit parallella säkerhetssamtal i Kairo .
Den diplomatiska aktiviteten står dock i skarp kontrast till situationen på marken. När centrala delar av avtalet förblir ogenomförda har den humanitära krisen fördjupats. CNN har rapporterat om kroppar som inte hämtats och om en mycket svår situation för civilbefolkningen i Gaza .
Trumps Board of Peace, det organ som enligt fredsramverket ska bidra till en övergångsförvaltning i Gaza, lämnade i maj 2026 sin första halvårsrapport till FN:s säkerhetsråd . Men så länge trupptillbakadragande, avväpning, styrning och återuppbyggnad förblir olösta frågor är vapenvilan fortfarande mer ett skört mellanläge än en stabil fred.