Irans tredelade svar på USA:s ekonomiska press

Irans högste säkerhetsansvarige, Mohsen Rezaei, har varnat grannländer för att ansluta sig till Washingtons kampanj för att pressa den iranska ekonomin. Länder som deltar kan enligt honom betraktas som fiender, få sina intressen angripna och möta åtgärder som stoppar oljeexporten från Persiska viken och genom Hormuzsundet. ^IC

Utspelet kom som svar på president Donald Trumps löfte om den ”mest förkrossande ekonomiska operationen” mot Iran. Washington har samtidigt varnat regeringar, banker och företag för att de kan drabbas av allvarliga konsekvenser om de ger Teheran någon form av ekonomisk ”livlina”. ^NR

Rezaei beskriver en tredelad strategi

Rapporteringen om intervjun beskriver en stegvis eskalering – inte ett omedelbart hot om åtgärder mot alla grannländer.

1. Försöka hålla grannländerna utanför

Det första steget är diplomatiskt. Iran ska, enligt Rezaei, uppmana länderna i regionen att inte delta i det som Teheran kallar USA:s ekonomiska krig. Målet är att hindra grannländer från att hjälpa till att genomföra sanktioner eller underlätta pressen på iransk handel. ^CA

2. Klassa deltagare som fiender

Om ett grannland ändå ansluter sig skulle Teheran, enligt Rezaei, betrakta landet som fientligt och slå mot dess intressen. Den tillgängliga rapporteringen specificerar inte vilka tillgångar eller verksamheter som avses. Hotet bör därför ses som en bred varning om vedergällning, snarare än som en offentliggjord operativ plan. ^LC

3. Trappa upp mot oljeleder

Det mest långtgående steget gäller energitransporter. Rezaei sade att ”inte en droppe olja” skulle lämna Persiska viken och Hormuzsundet om länderna runt Iran ansluter sig till USA:s kampanj. Han varnade också för att Iran kan rikta in sig på andra oljeexportvägar från Persiska viken – inklusive rutter som är tänkta att kringgå sundet. ^I

Det finns inga trovärdiga uppgifter om exakt vilka alternativa rutter Iran syftar på eller vilka konkreta åtgärder landet skulle vidta. Uttalandet beskriver alltså ett hot om bredare störningar, men ingen offentligt dokumenterad taktisk plan.

Därför är Hormuzsundet centralt

Varningen kom mot bakgrund av ett krig som inleddes med amerikanska och israeliska attacker mot Iran den 28 februari 2026. Därefter har Iran försökt kontrollera Hormuzsundet, medan attacker och restriktioner kraftigt har minskat den kommersiella trafiken. Brookings har rapporterat att försäkringar för många fartyg blivit otillgängliga eller orimligt dyra och att sjöfolk inte velat göra resan. I praktiken har sundet därför varit stängt. ^CB

Hormuz är mer än en påtryckningspunkt i konflikten mellan USA och Iran. Sundet är den viktigaste sjövägen in i Persiska viken och en central led för den globala energihandeln. Om Iran även försöker begränsa andra exportkorridorer kan de ekonomiska följderna spridas långt utanför den direkta konflikten.

Så beskriver Teheran USA:s sanktioner

Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei har kallat de hotade åtgärderna för ”ekonomisk terrorism”. Han har avvisat Washingtons försök att pressa andra länders banker, företag och transportinfrastruktur att upphöra med laglig handel med Iran. Enligt Baghaei innebär sekundära sanktioner ett anspråk på extraterritoriell makt över självständiga stater. ^RYK

Utrikesminister Abbas Araghchi har på liknande sätt avfärdat Trumps tal om en ”ekonomisk D-dag”. Hans linje är att tvång och ekonomisk press inte kommer att få Teheran att göra eftergifter. Iranska företrädare säger samtidigt att diplomati fortfarande är möjlig på villkor som Iran kan acceptera. Rapporteringen beskriver dock kontakterna mellan USA och Iran som låsta, bland annat i frågan om Hormuzsundet. ^GN

Washingtons ”med oss eller mot oss”-linje

USA:s kampanj riktar sig inte bara mot iranska aktörer, utan även mot nätverket som gör det möjligt för Iran att fortsätta handla. Finansminister Scott Bessent sade att länder måste välja mellan att stödja Washington och att möta konsekvenser. Administrationen har hotat regeringar, företag och finansinstitut som ger Iran en ekonomisk livlina. ^NRB

Bessent har beskrivit strategin som en kombination av den befintliga blockaden och vad han kallar historiens hårdaste sanktioner. Washington har också uppmanat Kina att samarbeta med kampanjen. ^R

Kina blir det stora testet

Kinas roll gör kampanjens möjliga effekt svår att bedöma. Reuters rapporterade, med hänvisning till data från analysföretaget Kpler, att Kina köpte mer än 80 procent av Irans sjöburna olja under 2025. ^R Om Peking fortsätter att köpa iransk olja kan Teheran behålla en viktig exportkanal även när USA riktar in sig på sjöfart, finansiering och mellanhänder.

Konflikten handlar därför inte enbart om sanktioner mot Iran. Den är också en maktkamp om huruvida USA kan få stora handelspartner att följa landets restriktioner – och om dessa länder är beredda att bära de ekonomiska och geopolitiska kostnaderna.

Vad betyder varningen?

Rezaeis budskap kombinerar diplomatiskt tryck med en tydlig eskaleringsstege: först ska grannländer hindras från att delta i Washingtons kampanj, därefter ska de som ändå deltar straffas och till sist ska energilederna som gör handeln möjlig kunna angripas. Uttalandet kopplar samtidigt sanktionskonflikten direkt till den redan kraftigt begränsade trafiken genom Hormuzsundet.

Den tydligaste slutsatsen är att Teheran signalerar en vilja att bredda den ekonomiska stridslinjen om utländska regeringar hjälper till att isolera Iran. De exakta målen och metoderna är fortfarande ospecificerade, samtidigt som förhandlingarna är låsta och Washington går mot en bredare tillämpning av sin presskampanj. ^LIG