När ETH senare föll under 1 700 dollar bytte samma val strategi. Den 7–8 juni användes omkring 55,8 miljoner dollar i USDC för att köpa tillbaka cirka 57 000 ETH till ett genomsnitt nära 1 563 dollar. Det innebar en rabatt på ungefär 23–26 procent jämfört med försäljningspriset .
Enligt KuCoin motsvarade återköpet ungefär hälften av den ursprungliga ETH-positionen räknat i antal tokens, men bara omkring 39 procent räknat i värde. Det lämnade plånboken med en stor mängd stablecoins, vilket vissa analytiker såg som möjligt utrymme för ytterligare köp .
Affären beskrevs därför som ett skolboksexempel på att sälja högre och återackumulera under ett prisfall .
Samma dag som ETH testade stödet kring 1 500 dollar gjorde en plånbok kopplad till Chun Wang, medgrundare av den stora miningpoolen F2Pool, ett omfattande uttag från Binance.
Data som följts via Arkham Intelligence och Lookonchain visade att 17 560 ETH, värt cirka 28,67 miljoner dollar, togs ut från Binance under en period på 16 timmar den 6 juni . Eftersom uttaget skedde medan Ethereum handlades nära ett centralt stödområde tolkade marknaden det som en möjlig ackumuleringssignal .
Ytterligare rapporter beskrev hur 9 719 ETH, värt omkring 16,16 miljoner dollar, togs ut från Binance och sattes in i DeFi-protokollet Spark . Sådana flyttar minskar mängden ETH som ligger direkt tillgänglig på centraliserade börser, även om själva transaktionen inte bevisar att köparen planerar att hålla långsiktigt.
Det var inte heller första gången den kopplade plånboken flyttade stora mängder ETH från en börs. I slutet av mars 2026 togs 9 000 ETH, då värda cirka 17,86 miljoner dollar, ut från Binance och sattes in i Aave. De kända innehaven uppgavs därefter uppgå till nästan 80 000 ETH . Aktiviteten passar in i ett mönster där tillgångar flyttas från centraliserade handelsplatser till egen förvaring eller till avkastningsgenererande DeFi-protokoll .
Den mest oväntade affären kom från en plånbok kopplad till Pando Rings-exploiten från november 2022. Angreppet utnyttjade manipulation av en prisorakel och ledde till förluster på omkring 20 miljoner dollar .
Den 5–6 juni bytte plånboken, identifierad som 0x303…3d9F, 10 miljoner DAI mot 6 243 ETH till ett genomsnittligt pris på cirka 1 602 dollar per ETH. Affären var därmed värd ungefär 10 miljoner dollar .
Lookonchain och flera kryptomedier beskrev transaktionen som plånbokens första större on-chain-aktivitet sedan den ursprungliga exploiten . Det gav upphov till den ironiska rubriken att ”även hackaren köper dippen”. Det är dock viktigt att skilja mellan vad blockkedjan visar och vem som faktiskt kontrollerar plånboken: transaktionen kopplar adressen till exploiten, men bevisar inte den juridiska identiteten på personen bakom den.
Även en plånbok som varit inaktiv i tre år vaknade till liv den 5 juni. Den hade ursprungligen 38 554 ETH. Därefter sattes 20 000 ETH in i Aave V3, och plånboken lånade 34 miljoner USDT för att köpa ytterligare 20 201 ETH till ett inledande pris kring 1 683 dollar .
Det är en hävstångsbaserad strategi: ETH används som säkerhet för att låna stablecoins, som sedan kan användas för nya köp. Strategin kan förstärka avkastningen om priset stiger, men ökar samtidigt risken för likvidation om ETH faller ytterligare.
Köpen i början av juni skedde mot en bredare bakgrund av sjunkande Ethereum-reserver på kryptobörser. Under 2025 och början av 2026 pekade data från flera analysföretag på att mängden ETH på börser rörde sig mot flerårslägsta nivåer. Binance-reserverna uppgavs ha fallit till nivåer som inte setts sedan 2016, medan de sammanlagda börsbalanserna minskade från omkring 31 miljoner ETH till cirka 14,8 miljoner ETH – en nedgång på mer än 52 procent från toppnivåerna .
Analytiker som tolkar denna typ av utflöden ser dem som ett möjligt tecken på långsiktig övertygelse. ETH som flyttas till kall förvaring eller DeFi är inte lika direkt tillgänglig för försäljning på en börs. Samtidigt kan samma tillgångar användas som säkerhet för lån, så ett uttag är inte i sig ett bevis på att ägaren aldrig tänker sälja.
Aktiviteten från Ethereum-OG:n, Chun Wang och Pando Rings-plånboken passar ändå in i berättelsen om att kapitalstarka aktörer ackumulerade under prispressen .
Den ofta upprepade uppgiften om att börsreserverna föll med 475 000 ETH under en enda dag kunde däremot inte bekräftas oberoende i det tillgängliga källmaterialet. Den långsiktiga nedgången i börsbalanserna är bättre belagd än just den siffran.
En annan del av den bredare marknadsberättelsen gäller en hävstångslång position kopplad till BIT, med omkring 78 miljoner dollar i orealiserad förlust. Den uppgiften kunde inte verifieras under genomgången av källorna.
Den bör därför inte behandlas som ett bekräftat inslag i analysen av Ethereum-rörelserna i juni 2026.
On-chain-bilden från den första veckan i juni visar en tydlig skillnad mellan pris och plånboksaktivitet. ETH handlades svagt och föll mot nivåer kring 1 500–1 700 dollar, samtidigt som flera stora aktörer flyttade coins från börser eller köpte direkt.
Det återstår att se om aktiviteten leder till en uthållig återhämtning. För det krävs sannolikt även bredare efterfrågan och nya marknadskatalysatorer. Men transaktionerna visar att vissa långsiktiga innehavare – från en tidig ETH-investerare till en ledande aktör inom mininginfrastruktur – inte gav upp när kursdiagrammen såg som svagast ut.
När ETH senare föll under 1 700 dollar bytte samma val strategi. Den 7–8 juni användes omkring 55,8 miljoner dollar i USDC för att köpa tillbaka cirka 57 000 ETH till ett genomsnitt nära 1 563 dollar. Det innebar en rabatt på ungefär 23–26 procent jämfört med försäljningspriset .
Enligt KuCoin motsvarade återköpet ungefär hälften av den ursprungliga ETH-positionen räknat i antal tokens, men bara omkring 39 procent räknat i värde. Det lämnade plånboken med en stor mängd stablecoins, vilket vissa analytiker såg som möjligt utrymme för ytterligare köp .
Affären beskrevs därför som ett skolboksexempel på att sälja högre och återackumulera under ett prisfall .
Samma dag som ETH testade stödet kring 1 500 dollar gjorde en plånbok kopplad till Chun Wang, medgrundare av den stora miningpoolen F2Pool, ett omfattande uttag från Binance.
Data som följts via Arkham Intelligence och Lookonchain visade att 17 560 ETH, värt cirka 28,67 miljoner dollar, togs ut från Binance under en period på 16 timmar den 6 juni . Eftersom uttaget skedde medan Ethereum handlades nära ett centralt stödområde tolkade marknaden det som en möjlig ackumuleringssignal .
Ytterligare rapporter beskrev hur 9 719 ETH, värt omkring 16,16 miljoner dollar, togs ut från Binance och sattes in i DeFi-protokollet Spark . Sådana flyttar minskar mängden ETH som ligger direkt tillgänglig på centraliserade börser, även om själva transaktionen inte bevisar att köparen planerar att hålla långsiktigt.
Det var inte heller första gången den kopplade plånboken flyttade stora mängder ETH från en börs. I slutet av mars 2026 togs 9 000 ETH, då värda cirka 17,86 miljoner dollar, ut från Binance och sattes in i Aave. De kända innehaven uppgavs därefter uppgå till nästan 80 000 ETH . Aktiviteten passar in i ett mönster där tillgångar flyttas från centraliserade handelsplatser till egen förvaring eller till avkastningsgenererande DeFi-protokoll .
Den mest oväntade affären kom från en plånbok kopplad till Pando Rings-exploiten från november 2022. Angreppet utnyttjade manipulation av en prisorakel och ledde till förluster på omkring 20 miljoner dollar .
Den 5–6 juni bytte plånboken, identifierad som 0x303…3d9F, 10 miljoner DAI mot 6 243 ETH till ett genomsnittligt pris på cirka 1 602 dollar per ETH. Affären var därmed värd ungefär 10 miljoner dollar .
Lookonchain och flera kryptomedier beskrev transaktionen som plånbokens första större on-chain-aktivitet sedan den ursprungliga exploiten . Det gav upphov till den ironiska rubriken att ”även hackaren köper dippen”. Det är dock viktigt att skilja mellan vad blockkedjan visar och vem som faktiskt kontrollerar plånboken: transaktionen kopplar adressen till exploiten, men bevisar inte den juridiska identiteten på personen bakom den.
Även en plånbok som varit inaktiv i tre år vaknade till liv den 5 juni. Den hade ursprungligen 38 554 ETH. Därefter sattes 20 000 ETH in i Aave V3, och plånboken lånade 34 miljoner USDT för att köpa ytterligare 20 201 ETH till ett inledande pris kring 1 683 dollar .
Det är en hävstångsbaserad strategi: ETH används som säkerhet för att låna stablecoins, som sedan kan användas för nya köp. Strategin kan förstärka avkastningen om priset stiger, men ökar samtidigt risken för likvidation om ETH faller ytterligare.
Köpen i början av juni skedde mot en bredare bakgrund av sjunkande Ethereum-reserver på kryptobörser. Under 2025 och början av 2026 pekade data från flera analysföretag på att mängden ETH på börser rörde sig mot flerårslägsta nivåer. Binance-reserverna uppgavs ha fallit till nivåer som inte setts sedan 2016, medan de sammanlagda börsbalanserna minskade från omkring 31 miljoner ETH till cirka 14,8 miljoner ETH – en nedgång på mer än 52 procent från toppnivåerna .
Analytiker som tolkar denna typ av utflöden ser dem som ett möjligt tecken på långsiktig övertygelse. ETH som flyttas till kall förvaring eller DeFi är inte lika direkt tillgänglig för försäljning på en börs. Samtidigt kan samma tillgångar användas som säkerhet för lån, så ett uttag är inte i sig ett bevis på att ägaren aldrig tänker sälja.
Aktiviteten från Ethereum-OG:n, Chun Wang och Pando Rings-plånboken passar ändå in i berättelsen om att kapitalstarka aktörer ackumulerade under prispressen .
Den ofta upprepade uppgiften om att börsreserverna föll med 475 000 ETH under en enda dag kunde däremot inte bekräftas oberoende i det tillgängliga källmaterialet. Den långsiktiga nedgången i börsbalanserna är bättre belagd än just den siffran.
En annan del av den bredare marknadsberättelsen gäller en hävstångslång position kopplad till BIT, med omkring 78 miljoner dollar i orealiserad förlust. Den uppgiften kunde inte verifieras under genomgången av källorna.
Den bör därför inte behandlas som ett bekräftat inslag i analysen av Ethereum-rörelserna i juni 2026.
On-chain-bilden från den första veckan i juni visar en tydlig skillnad mellan pris och plånboksaktivitet. ETH handlades svagt och föll mot nivåer kring 1 500–1 700 dollar, samtidigt som flera stora aktörer flyttade coins från börser eller köpte direkt.
Det återstår att se om aktiviteten leder till en uthållig återhämtning. För det krävs sannolikt även bredare efterfrågan och nya marknadskatalysatorer. Men transaktionerna visar att vissa långsiktiga innehavare – från en tidig ETH-investerare till en ledande aktör inom mininginfrastruktur – inte gav upp när kursdiagrammen såg som svagast ut.