NASA och ESA sätter in jetplan, ballonger och satelliter för augustiformörkelsen 2026: Hela vetenskapskampanjen

NASA:s WB-57-jet: Jagar skuggan från stratosfären

Ett NASA-finansierat forskarlag kommer att jaga månens skugga med ett WB-57 höghöjdsforskningsflygplan . Jetplanet flyger på cirka 50 000 fot (15 km) i stratosfären, ovanför de flesta moln och atmosfäriska störningar, vilket gör att dess instrument kan fånga de klaraste vyerna av förmörkelsen .

Monterat i noskonen finns SCIFLI Multispectral Airborne Imager (SAMI), ett system med fyra kameror som tar högupplösta bilder med minst 20 bilder per sekund i både synliga och infraröda våglängder . Genom att flyga i 740 km/h (460 mph) längs totalitetsbanan förlänger planet observationen av koronan till nästan tre minuter – ungefär 30 sekunder längre än vad markbaserade observatörer kan uppnå . Höjden gör också att kamerorna kan observera vissa infraröda våglängder som absorberas av den lägre atmosfären innan de når marken .

NASA sätter in tre WB-57-flygplan för denna kampanj . Planen får sällskap i luften av det irländska flygvapnet och flera små privatplan som också kämpar om de bästa observationspositionerna .

Ballongkampanjen: Över 80 sensorer undersöker atmosfären

Det NASA-stödda Nationwide Eclipse Ballooning Project (NEBP) skickar fem universitetsteam till Island och Spanien för att skjuta upp vetenskapliga ballonger före, under och efter förmörkelsen . Under ledning av Dr. Angela Des Jardins vid Montana State University planerar teamen att totalt släppa cirka 80–86 ballonger .

• På Island kommer de två atmosfärsvetenskapliga teamen att skjuta upp cirka 80 små radiosonder under en 30-timmars kampanj, som börjar 18 timmar före förmörkelsen och fortsätter åtta timmar efteråt . Dessa ballonger bär sensorer som mäter temperatur, tryck, luftfuktighet och vind i det atmosfäriska gränsskiktet – den lägsta delen av atmosfären där vädret skapas .
• I Spanien kommer tre ingenjörsteam att skjuta upp sex större latexballonger som bär nyttolaster på upp till 6 kg vardera . Dessa fångar 360-gradersbilder av förmörkelseskuggan från ett nära-rymden-perspektiv och mäter ozonnivåer .

ESA Solar Orbiter och Proba-3: Samordnade rymdobservationer

ESA:s Solar Orbiter-rymdsond går in i ett särskilt fjärranalysfönster (Remote-Sensing Window, RSW) som startar den 9 augusti 2026, vilket möjliggör samordnade observationer med förmörkelsekampanjerna på marken . Dess fjärranalysinstrument – EUI, PHI, Metis och SPICE – kommer att avbilda solens atmosfär, med särskilt fokus den 12 augusti .

Solar Orbiters unika position på solens baksida under veckorna före förmörkelsen gör att den kan kartlägga magnetfält på den sida av solen som inte är synlig från jorden. Tillsammans med jordnära sonder ger detta en komplett bild av solens magnetiska aktivitet . Soderns data kommer att jämföras med markbaserade och luftburna förmörkelseobservationer för att studera koronans struktur och solvindens ursprung .

ESA:s Proba-3-uppdrag, som bär coronagrafen ASPIICS, har varit i en kontinuerlig serie coronagrafiomlopp sedan den 28 juli 2026 och kommer att observera före och efter markförmörkelsen den 12 augusti . ESA kör dagliga simuleringar av förmörkelsen på sun.esa.int/eclipse för att samordna förutsägelser med både Solar Orbiter och Proba-3 .

Markstationer: Ebre-observatoriet och andra

Det historiska Ebre-observatoriet (Observatori de l'Ebre) i Roquetes, Spanien – som ligger inom totalitetsbanan – kommer att genomföra markbaserade sol- och atmosfärsobservationer. Dess instrument kommer att fånga koronans emissionslinjer, magnetfältsförändringar och jonosfärsstörningar under totaliteten, vilket kompletterar de luftburna och rymdbaserade plattformarna.

Andra markstationer över hela Spanien, inklusive platser som samordnas av spanska nationella geografiska institutet (IGN), kommer att tajma förmörkelsens kontakter och övervaka jonosfäriska förhållanden .

De fyra viktigaste vetenskapsfrågorna

1. Vad värmer solens korona till miljontals grader? Solens yttre atmosfär är hundratals gånger hetare än dess yta, vilket trotsar enkel fysik. WB-57:ans SAMI-avbildare kommer att fånga högupplösta, multispektrala bilder av koronans finstruktur och temperaturgradienter . Att jämföra dessa med Solar Orbiters samtidiga fjärranalysdata kommer att hjälpa till att testa modeller av koronans uppvärmningsmekanismer .

2. Hur sprids solvinden från solen? Samordnade observationer mellan markbaserade coronagrafer, WB-57, Solar Orbiter och Proba-3:s ASPIICS-coronagraf kommer att spåra plasmaflöden från den inre koronan ut i solvinden . Förmörkelsen ger en sällsynt naturlig ockultation som avslöjar koronans svagaste regioner, där solvinden accelereras.

3. Vilka atmosfäriska effekter får en plötslig solskugga? Ballongkampanjen kommer att mäta hur yttemperaturer sjunker, vindar skiftar och turbulensen i det planetära gränsskiktet förändras när solljuset plötsligt blockeras . Dessa data kommer att förbättra modeller av hur solstrålning driver väder och gränsskiktsdynamik.

4. Hur reagerar jonosfären på snabba förändringar i solflödet? Ebre-observatoriet och andra markstationer kommer att spåra jonosfärens elektrontäthet och magnetfältsvariationer under totaliteten, och därmed undersöka kopplingen mellan solstrålning och jordens övre atmosfär.

Så här följer du förmörkelsen

NASA strömmar förmörkelsen live från klockan 19:15 svensk tid den 12 augusti 2026 på NASA.gov/live . ESA tillhandahåller dagliga simuleringsuppdateringar på sun.esa.int/eclipse och samordningsresurser på esa.int/solareclipse .

För tittare i norra Europa, inklusive stora delar av Sverige, blir förmörkelsen synlig som en partiell solförmörkelse – på många platser täcks mer än 90 % av solen . I södra Sverige kan solen vara så gott som helt täckt vid solnedgången, så se till att ha en klar horisont i väster för bästa utsikt.