Telekomutrymmen ska planeras innan bygget börjar

Den viktigaste förändringen är att byggägare och exploatörer skulle behöva identifiera lämpliga ytor för mobilinstallationer, så kallade Mobile Installation Spaces (MIS), redan under planeringen av en ny byggnad.

Byggägaren skulle reservera ytan och bygga in nödvändig passiv infrastruktur i ritningarna. Mobilnätsoperatörerna skulle delta tidigare i processen för att hitta tekniskt lämpliga placeringar och senare installera sin utrustning där.

Tanken är att minska sena förhandlingar, kostsamma ombyggnader och störningar för boende och hyresgäster. Operatörerna skulle också få bättre förutsättningar att bygga ut täckningen i takt med att en byggnad tas i bruk, i stället för att först behöva åtgärda infrastrukturbrister efter inflyttning.

Taket ska fortsatt vara förstahandsvalet

Förslaget behåller principen att mobilutrustning i första hand ska placeras på tak när det är möjligt. Den relevanta takytan skulle tillhandahållas utan hyra för den aktuella mobilutrustningen. Basstationer på tak kan ge täckning inne i byggnaden och, när det är lämpligt, även i närområdet.

Det innebär dock inte att varje tak automatiskt kommer att få mobilutrustning. Kravet gäller byggägarens skyldighet att planera och tillhandahålla utrymme. Operatörerna avgör fortfarande om platsen är tekniskt lämplig och ansvarar för sin egen nätutbyggnad.

IMDA föreslår dessutom säkerhetskrav för mobilinstallationer. Bland annat skulle mobiloperatören på egen bekostnad behöva anlita en behörig yrkesperson som certifierar att installationen är strukturellt säker innan arbetet påbörjas.

Lyktstolpar kan ge tätare 5G-täckning på gatunivå

Samrådet omfattar även hyresfria installationsytor på gatans infrastruktur, exempelvis lyktstolpar. Sådana platser kan ge operatörer fler alternativ för mindre mobilinstallationer när tak inte är tillgängliga eller inte ger tillräcklig täckning på gatunivå.

Det är särskilt relevant för tätare 5G-nät, där mindre basstationer kan behöva placeras med kortare avstånd för att hantera hög kapacitet i välbesökta utomhusmiljöer. Tidigare samrådsmaterial pekar bland annat på parker, gröna stråk och motorvägar som möjliga användningsområden.

Förslaget innebär därför att planeringen inte bara gäller själva byggnaden. Ägare av relevant gatutrustning kan behöva planera för telekomutrustning och samordna åtkomst, medan mobiloperatörerna installerar och driver sina nät.

Kabelvägar ska förberedas till B1-parkeringar

För nya byggnader föreslår IMDA att telekomstammar och kabelstegar ska dras till parkeringsplanet B1, alltså det första källarplanet. De skulle installeras tillsammans med elektriska kabelstegar.

Telekomstammar är vertikala schakt som skyddar och leder kablar mellan våningsplan. Kabelstegar fungerar som horisontella eller vertikala kabelvägar. Om båda systemen planeras hela vägen till B1 blir det enklare att förbättra mobil- och fastnätsanslutningen i källarparkeringar utan att behöva öppna färdigbyggda konstruktioner eller genomföra större eftermonteringar.

B1 har valts eftersom planet i många byggnader används för bland annat upphämtning med transporttjänster, mat- och paketleveranser samt utrycknings- och räddningsåtkomst. Stabil uppkoppling kan därför vara viktig för boende, hyresgäster, besökare och servicepersonal. Förslaget omfattar i nuläget inte motsvarande krav under B1, där besöksflödet generellt är lägre och mer tillfälligt.

Vad skulle byggägare och telekombolag behöva göra?

Byggägare och exploatörer

Enligt det föreslagna upplägget skulle byggägare och exploatörer behöva:

• reservera angivna ytor för mobilinstallationer utan att ta ut hyra för den relevanta användningen,
• planera in lämpliga takytor eller andra mobilplatser i projektet där det är aktuellt,
• förbereda telekomstammar och kabelstegar fram till B1, och
• samordna den passiva infrastruktur som krävs för mobil- och fastnätsutbyggnad.

Skyldigheterna gäller utrymme, åtkomst och byggnadens kabelinfrastruktur. Byggägaren skulle inte välja operatörernas utrustning eller utforma deras nät.

Mobil- och telekomoperatörer

Mobiloperatörerna skulle förväntas delta tidigare i projekteringen, identifiera tekniskt lämpliga platser och installera nätutrustning i de reserverade utrymmena. De skulle också behöva uppfylla kraven på strukturell säkerhet innan mobilinstallationer genomförs.

Ansvarsfördelningen följer parternas roller: byggägaren tillhandahåller en byggnad som är förberedd för nätutbyggnad, medan operatören bestämmer hur det egna nätet ska planeras och installeras.

Varför föreslår IMDA ändringarna?

Översynen ska underlätta uppgradering och utbyggnad av både mobil- och fastnätsinfrastruktur, även i byggnader som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster.

Om infrastrukturen planeras från början kan det bidra till att:

• minska tvister om var utrustning ska placeras,
• undvika kostsamma och störande eftermonteringar,
• korta tiden innan täckning kan etableras i nya byggnader,
• förbättra uppkopplingen i källarparkeringar och andra svåråtkomliga miljöer, och
• skapa fler utomhusplatser för mobilnät med högre kapacitet.

För boende och hyresgäster skulle den praktiska nyttan kunna märkas när de flyttar in, samordnar flytt och hantverkare, tar emot mat- eller e-handelsleveranser, arbetar eller behöver hålla kontakt. Förberedelserna i B1 kan dessutom göra det enklare att åtgärda bristande täckning där upphämtningar, leveranser och utryckningar sker.

Framtida användningar är ett mål – inte ett löfte

IMDA kopplar tätare nät och högre kapacitet på gatunivå till en mer uppkopplad framtid, där tekniker som autonoma fordon och leveransrobotar kan få bättre förutsättningar. Exemplen beskriver vilka typer av uppkopplingsberoende tjänster som förbättrad infrastruktur kan stödja. De garanterar inte att någon viss tjänst kommer att införas som en följd av COPIF-ändringarna.

Det är en viktig skillnad. Förslagen handlar framför allt om de fysiska förutsättningarna för nätutbyggnad – utrymme, åtkomst och kabelvägar. Den faktiska täckningen, kapaciteten och framtida tjänsteutvecklingen kommer fortfarande att bero på operatörernas investeringar, teknisk utformning, efterfrågan och andra faktorer.

När kan reglerna börja gälla?

Något bekräftat ikraftträdandedatum finns inte i det citerade samrådsmaterialet från 2026. IMDA måste först gå igenom inkomna synpunkter och besluta om myndigheten ska utfärda en ändrad version av COPIF. Fram till dess ska förslagen inte betraktas som bindande regler.

Den senast publicerade versionen, COPIF 2018 med tillhörande riktlinjer, gäller sedan den 15 december 2018.

För projektteam är slutsatsen därför att följa IMDA:s fortsatta arbete och redan nu ta hänsyn till telekomutrymmen, takåtkomst samt kabelvägar till B1 i planeringen av nya byggnader. Det är riktningen i förslaget – men de slutliga kraven och startdatumet är fortfarande inte fastställda.

Telekomutrymmen ska planeras innan bygget börjar

Den viktigaste förändringen är att byggägare och exploatörer skulle behöva identifiera lämpliga ytor för mobilinstallationer, så kallade Mobile Installation Spaces (MIS), redan under planeringen av en ny byggnad.

Byggägaren skulle reservera ytan och bygga in nödvändig passiv infrastruktur i ritningarna. Mobilnätsoperatörerna skulle delta tidigare i processen för att hitta tekniskt lämpliga placeringar och senare installera sin utrustning där.

Tanken är att minska sena förhandlingar, kostsamma ombyggnader och störningar för boende och hyresgäster. Operatörerna skulle också få bättre förutsättningar att bygga ut täckningen i takt med att en byggnad tas i bruk, i stället för att först behöva åtgärda infrastrukturbrister efter inflyttning.

Taket ska fortsatt vara förstahandsvalet

Förslaget behåller principen att mobilutrustning i första hand ska placeras på tak när det är möjligt. Den relevanta takytan skulle tillhandahållas utan hyra för den aktuella mobilutrustningen. Basstationer på tak kan ge täckning inne i byggnaden och, när det är lämpligt, även i närområdet.

Det innebär dock inte att varje tak automatiskt kommer att få mobilutrustning. Kravet gäller byggägarens skyldighet att planera och tillhandahålla utrymme. Operatörerna avgör fortfarande om platsen är tekniskt lämplig och ansvarar för sin egen nätutbyggnad.

IMDA föreslår dessutom säkerhetskrav för mobilinstallationer. Bland annat skulle mobiloperatören på egen bekostnad behöva anlita en behörig yrkesperson som certifierar att installationen är strukturellt säker innan arbetet påbörjas.

Lyktstolpar kan ge tätare 5G-täckning på gatunivå

Samrådet omfattar även hyresfria installationsytor på gatans infrastruktur, exempelvis lyktstolpar. Sådana platser kan ge operatörer fler alternativ för mindre mobilinstallationer när tak inte är tillgängliga eller inte ger tillräcklig täckning på gatunivå.

Det är särskilt relevant för tätare 5G-nät, där mindre basstationer kan behöva placeras med kortare avstånd för att hantera hög kapacitet i välbesökta utomhusmiljöer. Tidigare samrådsmaterial pekar bland annat på parker, gröna stråk och motorvägar som möjliga användningsområden.

Förslaget innebär därför att planeringen inte bara gäller själva byggnaden. Ägare av relevant gatutrustning kan behöva planera för telekomutrustning och samordna åtkomst, medan mobiloperatörerna installerar och driver sina nät.

Kabelvägar ska förberedas till B1-parkeringar

För nya byggnader föreslår IMDA att telekomstammar och kabelstegar ska dras till parkeringsplanet B1, alltså det första källarplanet. De skulle installeras tillsammans med elektriska kabelstegar.

Telekomstammar är vertikala schakt som skyddar och leder kablar mellan våningsplan. Kabelstegar fungerar som horisontella eller vertikala kabelvägar. Om båda systemen planeras hela vägen till B1 blir det enklare att förbättra mobil- och fastnätsanslutningen i källarparkeringar utan att behöva öppna färdigbyggda konstruktioner eller genomföra större eftermonteringar.

B1 har valts eftersom planet i många byggnader används för bland annat upphämtning med transporttjänster, mat- och paketleveranser samt utrycknings- och räddningsåtkomst. Stabil uppkoppling kan därför vara viktig för boende, hyresgäster, besökare och servicepersonal. Förslaget omfattar i nuläget inte motsvarande krav under B1, där besöksflödet generellt är lägre och mer tillfälligt.

Vad skulle byggägare och telekombolag behöva göra?

Byggägare och exploatörer

Enligt det föreslagna upplägget skulle byggägare och exploatörer behöva:

• reservera angivna ytor för mobilinstallationer utan att ta ut hyra för den relevanta användningen,
• planera in lämpliga takytor eller andra mobilplatser i projektet där det är aktuellt,
• förbereda telekomstammar och kabelstegar fram till B1, och
• samordna den passiva infrastruktur som krävs för mobil- och fastnätsutbyggnad.

Skyldigheterna gäller utrymme, åtkomst och byggnadens kabelinfrastruktur. Byggägaren skulle inte välja operatörernas utrustning eller utforma deras nät.

Mobil- och telekomoperatörer

Mobiloperatörerna skulle förväntas delta tidigare i projekteringen, identifiera tekniskt lämpliga platser och installera nätutrustning i de reserverade utrymmena. De skulle också behöva uppfylla kraven på strukturell säkerhet innan mobilinstallationer genomförs.

Ansvarsfördelningen följer parternas roller: byggägaren tillhandahåller en byggnad som är förberedd för nätutbyggnad, medan operatören bestämmer hur det egna nätet ska planeras och installeras.

Varför föreslår IMDA ändringarna?

Översynen ska underlätta uppgradering och utbyggnad av både mobil- och fastnätsinfrastruktur, även i byggnader som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster.

Om infrastrukturen planeras från början kan det bidra till att:

• minska tvister om var utrustning ska placeras,
• undvika kostsamma och störande eftermonteringar,
• korta tiden innan täckning kan etableras i nya byggnader,
• förbättra uppkopplingen i källarparkeringar och andra svåråtkomliga miljöer, och
• skapa fler utomhusplatser för mobilnät med högre kapacitet.

För boende och hyresgäster skulle den praktiska nyttan kunna märkas när de flyttar in, samordnar flytt och hantverkare, tar emot mat- eller e-handelsleveranser, arbetar eller behöver hålla kontakt. Förberedelserna i B1 kan dessutom göra det enklare att åtgärda bristande täckning där upphämtningar, leveranser och utryckningar sker.

Framtida användningar är ett mål – inte ett löfte

IMDA kopplar tätare nät och högre kapacitet på gatunivå till en mer uppkopplad framtid, där tekniker som autonoma fordon och leveransrobotar kan få bättre förutsättningar. Exemplen beskriver vilka typer av uppkopplingsberoende tjänster som förbättrad infrastruktur kan stödja. De garanterar inte att någon viss tjänst kommer att införas som en följd av COPIF-ändringarna.

Det är en viktig skillnad. Förslagen handlar framför allt om de fysiska förutsättningarna för nätutbyggnad – utrymme, åtkomst och kabelvägar. Den faktiska täckningen, kapaciteten och framtida tjänsteutvecklingen kommer fortfarande att bero på operatörernas investeringar, teknisk utformning, efterfrågan och andra faktorer.

När kan reglerna börja gälla?

Något bekräftat ikraftträdandedatum finns inte i det citerade samrådsmaterialet från 2026. IMDA måste först gå igenom inkomna synpunkter och besluta om myndigheten ska utfärda en ändrad version av COPIF. Fram till dess ska förslagen inte betraktas som bindande regler.

Den senast publicerade versionen, COPIF 2018 med tillhörande riktlinjer, gäller sedan den 15 december 2018.

För projektteam är slutsatsen därför att följa IMDA:s fortsatta arbete och redan nu ta hänsyn till telekomutrymmen, takåtkomst samt kabelvägar till B1 i planeringen av nya byggnader. Det är riktningen i förslaget – men de slutliga kraven och startdatumet är fortfarande inte fastställda.