USA och Kina i techbråk – Latinamerika blir nästa strategiska spelplan

Ett ordkrig på sociala medier i slutet av augusti 2026 gjorde kinesiska teknikleverantörer i Latinamerika till symboler för den växande rivaliteten mellan USA och Kina. Juan Pablo Segura, USA:s biträdande utrikesminister med ansvar för västra hemisfären, uppmanade regionens länder att snabbt byta till ”betrodda leverantörer”. Kinesiska diplomater svarade att varningen var politisk press med syftet att tränga undan kinesiska företag. 67

Anklagelserna från Washington

Segura pekade ut sex företag: telekomleverantörerna Huawei, ZTE och Hytera, övervakningsföretagen Hikvision och Dahua samt drönartillverkaren DJI. Han beskrev deras produkter som ”högriskteknik” och hävdade att kinesisk lag tvingar leverantörerna att samarbeta med Pekings underrättelsetjänster. Enligt den amerikanska beskrivningen kan det innebära risker för spionage, dataintrång och avstängning av nätverk. 178

Budskapet handlade alltså inte bara om en allmän säkerhetsvarning. Segura uppmanade USA:s partner i Nord-, Central- och Sydamerika att snabbt välja andra leverantörer för att skydda medborgare och nationell suveränitet. Uttalandet fick därefter större spridning genom amerikanska diplomatiska representanter, bland annat USA:s ambassad i Panama. 147

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan anklagelser och belagda slutsatser. Påståendena kommer från amerikanska företrädare, och det tillgängliga underlaget innehåller ingen oberoende teknisk bedömning som visar att de utpekade företagen har möjliggjort spionage eller stört nätverk i Latinamerika.

Kinas svar: ”Teknologisk mobbning”

Kinas ambassad i Panama avfärdade anklagelserna som ogrundade och beskrev Washingtons agerande som ”teknologisk mobbning”. Peking hävdade att kinesiska företag följer lokala lagar och marknadsregler. Samtidigt anklagade kinesiska företrädare USA för att använda nationell säkerhet som argument för att pressa bort kinesiska företag och påverka latinamerikanska regeringars val av handelspartner. 2318

Svaret fick också en satirisk form. I ett inlägg publicerat av den kinesiska ambassaden i Panama syntes en gråtande shaomai – en kinesisk dumpling – med en avlyssningsapparat. Bildtexten frågade varför även dumplingen hade blivit avlyssnad. Syftet var att driva med vad Peking framställde som överdriven amerikansk misstänksamhet mot kinesisk teknik. 17

Kina vände dessutom övervakningsanklagelsen mot Washington och hänvisade till USA:s eget agerande. Enligt den kinesiska linjen bör anklagelser om teknik och spionage bedömas med bevis och tekniska standarder, inte genom geopolitiska påtryckningar. 1820

Varför Panama och Latinamerika står i centrum

Att ordväxlingen utspelade sig i Panama gav den större tyngd. I rapporteringen framställs landet som en del av den bredare konkurrensen om handel, logistik, infrastruktur och teknik i Latinamerika. USA:s budskap beskrev kinesisk teknik som en möjlig risk för nätverkssäkerhet och nationell suveränitet. Kinas svar beskrev samma kampanj som ett försök att utestänga kinesiska leverantörer och begränsa latinamerikanska länders möjlighet att själva välja kommersiella partner. 137

Konflikten handlar därför om mer än enskilda kameror, drönare eller telekomavtal. Den speglar två konkurrerande synsätt på regionalt inflytande:

• Washingtons linje: partnerländer bör prioritera leverantörer som USA betraktar som pålitliga och minska beroendet av teknik som enligt amerikanska företrädare kan kopplas till kinesisk statsmakt. 78
• Pekings linje: kinesiska företag ska behandlas som lagliga kommersiella aktörer, medan USA:s krav framställs som tvång som syftar till att forma om regionens handel och teknikval. 2318

Det tillgängliga materialet stödjer bilden av en större strategisk tävlan där Latinamerika och Panama spelar en viktig roll. Däremot visar det inte att det förekom en separat, detaljerad ambassadkonflikt kring en enda specifik handelsknutpunkt utöver denna bredare regionala kontext.

Teknikval har blivit utrikespolitik

Ordväxlingen visar hur teknikupphandling har flyttat in i USA:s och Kinas diplomatiska konflikt. Telekomnät, övervakningssystem och drönare diskuteras inte längre enbart som kommersiella produkter, utan också som möjliga verktyg för nationell säkerhet och geopolitiskt inflytande. 67

För latinamerikanska regeringar skapar det en balansgång mellan säkerhetsvarningar och strategisk självständighet. Washington vill att partnerna snabbt byter leverantör. Peking varnar för att sådan press i praktiken minskar deras handlingsutrymme av politiska skäl.

Det innebär att beslut om infrastruktur och teknik kan få konsekvenser långt utanför det ursprungliga avtalet – och göra varje framtida upphandling till en del av den större dragkampen mellan USA och Kina.