Monava tar in 5 miljoner kronor – lyssnar efter drönare som radarn inte ser

Eftersom tekniken utnyttjar en fysikalisk signatur som varje drönare avger – ljudet från rotorerna – fungerar den på alla drönare oavsett kommunikationslänk. Fiberoptikstyrda och GPS-mörka drönare som slår ut RF-detektering är fortfarande hörbara . Systemet fungerar även i nollsiktsförhållanden: dimma, rök, mörker och bakom byggnader eller terräng där kameror och radar har svårt att verka .

Tekniken utvecklades ursprungligen för lavindetektering och har senare anpassats för militärt bruk. Monavas sensorer kan detektera drönare i luften, på marken och på vatten .

Fördelar jämfört med traditionella sensorer

Traditionella motdrönarsystem lider av tre grundläggande svagheter som Monava åtgärdar:

• Radar sänder ut detekterbara radiovågor – en fiende kan störa dem eller använda dem för att lokalisera sensorn. Den har också svårt med lågt flygande, små eller långsamma drönare i svår terräng .
• Radiofrekvensscanner (RF) upptäcker bara drönare som aktivt sänder. Autonoma eller fiberstyrda drönare är osynliga för dem .
• Elektrooptiska/infraröda kameror fungerar inte i dimma, rök och mörker .

Monavas passiva akustiska metod har inga av dessa begränsningar. Den kan inte störas eftersom den inte producerar någon signal att störa. Den kan inte upptäckas eftersom den inte sänder ut något. Och den fungerar på alla drönare som låter – vilket i praktiken är alla drönare .

Som en analys uttryckte det: ”Monavas tekniska logik vilar på ett fysikaliskt faktum: oavsett vilken kommunikationsmetod en drönare använder, och oavsett om den flyger autonomt eller inte, så producerar propellrarna fortfarande ljud” .

Aktuella utplaceringar

Monavas sensorsystem är redan operativa i Norden och Ukraina, utplacerade hos försvarsmakter i båda regionerna . Systemen används för militärt skydd och skydd av kritisk infrastruktur, och utgör ett extra, oupptäckbart detekteringslager i miljöer där traditionella sensorer inte räcker till.

Bolaget går nu från begränsade utplaceringar mot massproduktion och kommersiell skalning för att möta vad man beskriver som snabbt växande efterfrågan från europeiska försvarskunder .

Investerarnas syn: Därför är drönarhotet viktigt nu

Gungnir Capitals managing partner Max Villman, som gick in i Monavas styrelse som en del av affären, beskrev bolaget som ”exakt den typ av företag vi ska backa” . Den bredare investeringstesen, som delas av flera rapporter, är att små, billiga drönare har blivit ett av vår tids mest akuta slagfältshot .

”Kriget i Ukraina har visat att billiga drönare kan besegra luftförsvarssystem värda miljontals dollar, vilket skapar en explosionsartad efterfrågan på alternativa detekteringsmetoder”, konstaterade en branschanalys . Den globala marknaden för motdrönarsystem har ett akut behov av passiva, störningssäkra detekteringslager, och Monavas system passar direkt in i den luckan .

Vad de nya pengarna ska användas till

Monava kommer att använda det nya kapitalet till att:

• Kommersialisera sin passiva akustiska detekteringsprodukt
• Skala upp massproduktionen
• Bygga ut organisationen och rekrytera talanger
• Utöka verksamheten för att möta den växande efterfrågan från europeiska försvarskunder

Bolaget, grundat av Alexander Hebbe, Alexander Faraj och Ilkka O. Lavas , representerar ett litet men strategiskt spel på en teknik som fungerar precis där radar och RF misslyckas – och som inte kan tystas av en fiendes motåtgärder.