Finskt energibolag vill stabilisera elnätet med superkondensatorer av trä

Investeringen följer på ett tidigare investeringslöfte på 200 000 euro som Granarium vann vid konferensen Latitude59 från de tre affärsängelnätverken .

En superkondensator av nanocellulosa och restbiomassa

Granariums teknik använder högkonsistent nanocellulosa som strukturellt material. Den binder nanostrukturerat aktivt kol till en energilagringsenhet – där både cellulosan och kolet kan komma från träavfall och jordbruksrester . Bolaget beskriver lösningen som helt förnybar.

Till skillnad från batterier, som främst är utvecklade för att lagra och leverera energi under längre perioder, är superkondensatorer särskilt bra på att ladda ur och ta emot stora effekter mycket snabbt. Det gör dem lämpade för kortvariga effekttoppar, nätstabilisering och elkvalitet i industrin.

Granarium siktar på sina första kommersiella pilotprojekt inom sex månader, med tillämpningar i processindustrin och elnätet, enligt vd:n Paula Viinamäki . Viinamäki har tidigare varit chef på Nokia och Microsoft och gick till forskningsorganisationen VTT för att hjälpa till att kommersialisera tekniken .

Från VTT-forskning till självständigt bolag

Grundtekniken utvecklades vid VTT Technical Research Centre of Finland, Finlands tekniska forskningscentrum. Forskarna Otto-Ville Kaukoniemi och Vesa Kunnari undersökte om nanocellulosa kunde användas för att binda biokol till en fungerande energilagringsstruktur .

Arbetet fördes sedan över till ett bolag genom VTT LaunchPad, ett program som hjälper till att omvandla forskningsbaserad deeptech till investerbara företag . Granarium verkar nu som ett självständigt bolag och licensierar immateriella rättigheter från VTT . Målet som tidigare angavs var att slutföra avknoppningen under det fjärde kvartalet 2024 .

Upp till 80 procent lägre investeringskostnad i produktionen

Granarium uppger att användningen av billiga och lättillgängliga förnybara råvaror – bland annat restströmmar från skogsindustrin – kan sänka produktionsrelaterade kapitalkostnader med upp till 80 procent jämfört med traditionella superkondensatorer .

Tekniken är också tänkt att minska beroendet av brytna och importerade material . Om den kan skalas enligt bolagets plan skulle det kunna ge en mer förutsägbar råvaruförsörjning och minska exponeringen mot kraftiga prisförändringar och störningar i globala leveranskedjor.

Kostnadsfrågan är viktig eftersom superkondensatorer hittills ofta haft svårt att konkurrera med litiumjonbatterier när priset per kilowattimme jämförs. Granarium positionerar därför sin lösning som ett komplement till batterier – inte som en direkt ersättare – för kortvarig lagring med hög effekt.

Millisekunder kan göra skillnad i elnätet

De första produkterna är inriktade på lagringsenheter på 50–100 kWh som ska kunna leverera omedelbar effekt för nätstabilisering och snabb reservkraft . Enligt bolagets beskrivning är enheterna konstruerade för balansering på millisekundnivå och för att hantera mycket snabba variationer i elnätet .

Sådana funktioner blir allt viktigare när väderberoende elproduktion byggs ut. Sol- och vindkraft kan förändra produktionen snabbt, vilket ökar behovet av frekvensreglering och snabbreserv. Superkondensatorerna är tänkta att täcka dessa korta effektbehov, medan batterier kan stå för lagring över längre tidsperioder .

Tekniken kan även användas för att stödja elkvalitet och driftsäkerhet i industrier där korta spännings- eller effektstörningar kan få stora konsekvenser .

En del av Europas energiresiliens

Europeisk energiberedskap handlar inte bara om att producera mer el, utan också om att kunna stabilisera och lagra den med mindre beroende av importerade råvaror. Granariums modell bygger på lokalt tillgänglig biomassa från skogs- och jordbrukssektorn, vilket enligt bolaget kan möjliggöra mer decentraliserad och regional produktion av lagringsteknik .

Det knyter an till principerna för en cirkulär ekonomi: material som annars skulle vara restprodukter får en ny användning i energisystemet. Om lösningen kan produceras i större skala kan den därmed bidra till att stärka elnätet, samtidigt som beroendet av fossila reservlösningar och importerade batterimineraler minskar .