Coe beskrev sitt löfte som en principfråga och sade: ”Det här handlar inte om politik eller pass. Det handlar om tävlingens integritet, och det är den ståndpunkt vi kommer att försvara” . Att en ordförande för ett internationellt idrottsförbund personligen uppträder som försvarare i skiljeförfarande är ovanligt och signalerar hur allvarligt World Athletics ser på utmaningen mot dess auktoritet.
De två organisationerna är nu på kollisionskurs:
World Athletics avfärdade uttryckligen IOC:s förslag om att lätta på restriktionerna, vilket gör organisationen till ett av få stora globala idrottsförbund som öppet upprätthåller en hård linje som går emot den olympiska rörelsens riktning . IOC hade redan den 7 maj 2026 hävt restriktionerna för belarusiska idrottare, samtidigt som de behöll dem för Ryssland . World Athletics avvisade även den rekommendationen .
RUSAF har lämnat in två separata överklaganden till CAS i en eskalerande juridisk kampanj:
Första överklagandet (inlämnat 9 juli 2026): Inlämnat efter World Athletics rådsmöte den 3 juli som bekräftade uteslutningen. RUSAF sade att beslutet ”påverkar friidrottens grundläggande intressen i Ryssland” och hävdade att det strider mot likhetsprincipen inom idrotten . Förbundet anlitade specialiserade internationella idrottsjurister och lämnade in överklagandet inom den femdagarsfrist som anges i World Athletics konstitution .
Andra överklagandet (inlämnat 10 augusti 2026): En ny stämningsansökan som ifrågasätter samma sanktioner, vilka RUSAF beskrev som ”politiserade” och i strid med likhetsprincipen inom idrotten . Det var detta överklagande som fick Coe att lova att inställa sig personligen. RUSAF hävdade att restriktionerna ”kränker organisationens rättigheter” och ”hindrar den från att fullt ut representera ryska idrottares intressen på internationell nivå” .
Båda fallen kretsar kring en grundläggande oenighet: RUSAF hävdar att avstängningen är politisk snarare än idrottsrelaterad, medan World Athletics menar att den är en nödvändig åtgärd för att skydda tävlingens integritet mot bakgrund av invasionen av Ukraina . CAS-förhandlingarna kommer att pröva om ett enskilt internationellt förbund kan upprätthålla en avstängning som den olympiska rörelsen själv har övergett.
Coes personliga löfte tyder på att World Athletics är berett på en långvarig juridisk strid. Utgången kommer att få konsekvenser inte bara för friidrotten, utan för hur internationella idrottsorganisationer navigerar i skärningspunkten mellan idrott och geopolitik – en fråga som bara kommer att bli mer akut i takt med att OS i Los Angeles 2028 närmar sig.
Coe beskrev sitt löfte som en principfråga och sade: ”Det här handlar inte om politik eller pass. Det handlar om tävlingens integritet, och det är den ståndpunkt vi kommer att försvara” . Att en ordförande för ett internationellt idrottsförbund personligen uppträder som försvarare i skiljeförfarande är ovanligt och signalerar hur allvarligt World Athletics ser på utmaningen mot dess auktoritet.
De två organisationerna är nu på kollisionskurs:
World Athletics avfärdade uttryckligen IOC:s förslag om att lätta på restriktionerna, vilket gör organisationen till ett av få stora globala idrottsförbund som öppet upprätthåller en hård linje som går emot den olympiska rörelsens riktning . IOC hade redan den 7 maj 2026 hävt restriktionerna för belarusiska idrottare, samtidigt som de behöll dem för Ryssland . World Athletics avvisade även den rekommendationen .
RUSAF har lämnat in två separata överklaganden till CAS i en eskalerande juridisk kampanj:
Första överklagandet (inlämnat 9 juli 2026): Inlämnat efter World Athletics rådsmöte den 3 juli som bekräftade uteslutningen. RUSAF sade att beslutet ”påverkar friidrottens grundläggande intressen i Ryssland” och hävdade att det strider mot likhetsprincipen inom idrotten . Förbundet anlitade specialiserade internationella idrottsjurister och lämnade in överklagandet inom den femdagarsfrist som anges i World Athletics konstitution .
Andra överklagandet (inlämnat 10 augusti 2026): En ny stämningsansökan som ifrågasätter samma sanktioner, vilka RUSAF beskrev som ”politiserade” och i strid med likhetsprincipen inom idrotten . Det var detta överklagande som fick Coe att lova att inställa sig personligen. RUSAF hävdade att restriktionerna ”kränker organisationens rättigheter” och ”hindrar den från att fullt ut representera ryska idrottares intressen på internationell nivå” .
Båda fallen kretsar kring en grundläggande oenighet: RUSAF hävdar att avstängningen är politisk snarare än idrottsrelaterad, medan World Athletics menar att den är en nödvändig åtgärd för att skydda tävlingens integritet mot bakgrund av invasionen av Ukraina . CAS-förhandlingarna kommer att pröva om ett enskilt internationellt förbund kan upprätthålla en avstängning som den olympiska rörelsen själv har övergett.
Coes personliga löfte tyder på att World Athletics är berett på en långvarig juridisk strid. Utgången kommer att få konsekvenser inte bara för friidrotten, utan för hur internationella idrottsorganisationer navigerar i skärningspunkten mellan idrott och geopolitik – en fråga som bara kommer att bli mer akut i takt med att OS i Los Angeles 2028 närmar sig.