Kontroversen utspelade sig kring flera sammanlänkade frågor:
Borttagning av Modis video (23 juli 2026): Facebook tog kort ner en video där premiärminister Modi talade till studenter om examensreformer i samband med protesterna kring NEET-läckan. Videon återställdes efter cirka sex timmar. Meta kallade det ett "tekniskt fel", men regeringen och kommittén avfärdade förklaringen .
CSAM-innehåll på Instagram: Regeringen pressade Meta om förekomsten av sexuellt övergreppsmaterial mot barn (CSAM) på Instagram och Metas oförmåga att proaktivt upptäcka och ta bort det. Zuckerbergs ursäkt omfattade uttryckligen CSAM-bristerna .
Brister i deepfake-detektion: Meta medgav brister i att upptäcka och ta bort AI-genererat deepfake-innehåll på sina plattformar, vilket den indiska regeringen lyfte som en fråga om nationell säkerhet och allmän ordning .
Algoritmisk bias: Kommittén och ministeriet för elektronik och IT (MeitY) ifrågasatte Meta om påståenden att företagets algoritmer uppvisar partiskhet – bland annat misstanken att algoritmisk innehållsmoderering kan ha spelat en roll i borttagningen av premiärministerns inlägg. Regeringen kallade in Metas globala team specifikt för att adressera algoritmisk bias och dess konsekvenser för allmän ordning .
Safe harbour-utmaningen: Indien hävdade att Metas algoritmiska urval av innehåll och betalda marknadsföring gör plattformen till en utgivare snarare än en passiv mellanhand, och att Meta därför borde förlora sitt safe harbour-skydd enligt Section 79. Kommittén varnade uttryckligen för att om ingen ursäkt kom inom tre dagar skulle Metas juridiska skydd dras in .
Redan samma dag som ultimatumet utfärdades, den 5 augusti 2026, skickade Mark Zuckerberg sin ursäkt till den indiska regeringen. Ursäkten omfattade borttagningen av Modis video, CSAM-spridningen, deepfake-bristerna och plattformsfelen – och uppfyllde därmed kommitténs krav inom tremånadersfönstret .