Ukraina säkrar nytt stöd för luftförsvar på NATO‑möte i Helsingborg

NATO:s utrikesministrar samlades i Helsingborg den 21–22 maj 2026, i vad som var Sveriges första ministermöte inom alliansen sedan landet gick med i NATO 2024. Ett centralt resultat var nya löften om finansiering av vapen till Ukraina – särskilt luftförsvar – genom den NATO‑koordinerade inköpsmekanismen Prioritized Ukraine Requirements List (PURL).

Mötet fungerade också som en viktig förberedelse inför NATO:s toppmöte i Ankara senare under året, där frågor om försvarsutgifter och långsiktigt stöd till Ukraina väntas dominera.

Nya finansieringslöften till Ukrainas luftförsvar

Efter mötet uppgav Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha att landet hade fått nya åtaganden från partnerländer om att bidra med finansiering via PURL‑initiativet. Pengarna ska bland annat gå till att köpa amerikansktillverkade vapensystem för Ukrainas försvar, särskilt sådana som stärker landets luftförsvar mot ryska attacker.

Exakta belopp från just Helsingborgsmötet offentliggjordes inte, men enligt ukrainska företrädare ska stödet täcka en del av landets mest akuta behov av luftförsvar.

Samtidigt pekade NATO:s generalsekreterare Mark Rutte på ett växande problem: finansieringen är ojämnt fördelad. Enligt honom är det bara sex eller sju europeiska länder som i praktiken står för huvuddelen av pengarna som används för att köpa amerikanska vapen till Ukraina via PURL.

Rutte har därför föreslagit att NATO‑länderna diskuterar en mer strukturerad modell där varje land skulle kunna avsätta omkring 0,25 procent av BNP till stöd för Ukraina.

Så fungerar NATO:s PURL‑program

Prioritized Ukraine Requirements List (PURL) skapades för att snabba på leveranser av avancerade vapensystem till Ukraina.

Modellen fungerar i praktiken i tre steg:

• Ukraina identifierar sina mest akuta militära behov, till exempel luftförsvarssystem eller interceptor‑missiler.
• NATO samordnar en prioriterad lista över dessa behov.
• Allierade länder – framför allt i Europa – finansierar inköp av vapnen från amerikanska tillverkare, som sedan levereras till Ukraina.

Systemet gör att Ukraina kan få tillgång till avancerade vapensystem som produceras främst i USA, samtidigt som kostnaden delas mellan flera NATO‑länder.

Sedan programmet startade 2025 har det blivit en avgörande kanal för luftförsvar. NATO‑uppgifter visar att PURL‑finansierade leveranser står för cirka 75 procent av missilerna till Ukrainas Patriot‑batterier och runt 90 procent av missilerna i vissa andra luftförsvarssystem.

Vid slutet av 2025 hade allierade länder lovat mer än 4 miljarder dollar i utrustningspaket genom programmet, och nya bidrag fortsätter att tillkomma under 2026.

Separat rapportering från Ukrainas regering visar att sex länder redan hade finansierat fyra större paket på sammanlagt över 2 miljarder dollar genom PURL‑initiativet.

En ny finansieringskälla öppnas

Under mötet i Helsingborg sade Sybiha också att Ukraina hade ”öppnat en ytterligare finansieringskälla” inom PURL‑ramen som ska hjälpa till att finansiera fler vapenköp.

Detaljerna kring denna finansiering – till exempel var pengarna kommer ifrån eller hur mekanismen är uppbyggd – har dock inte offentliggjorts i efterhand, vilket gör att strukturen fortfarande är oklar.

Kontrovers om möjlig omdirigering av 750 miljoner dollar

Diskussionerna i Helsingborg skedde samtidigt som vissa NATO‑länder uttryckte oro över rapporter från USA.

Enligt flera medier övervägde Pentagon att omdirigera cirka 750 miljoner dollar i luftförsvarsmissiler som ursprungligen beställts för Ukraina via PURL.

Missilerna kan bland annat gälla interceptor‑vapen för system som Patriot eller THAAD, samtidigt som amerikanska lager pressas av andra militära åtaganden.

Eftersom vapnen finansierats av europeiska partner specifikt för Ukraina väckte förslaget frågor om huruvida pengar från allierade kan användas för andra syften, något som riskerar att undergräva förtroendet för PURL‑systemet.

NATO‑ledningen har dock betonat att vapenleveranser finansierade via PURL fortsatt ska gå till Ukraina, och att inget slutligt beslut om någon omdirigering hade bekräftats.

En del av förberedelserna inför NATO‑toppmötet

Mötet i Helsingborg var också ett förberedande steg inför NATO:s toppmöte i Ankara, där medlemsländerna väntas fatta beslut om framtida försvarsutgifter och hur stödet till Ukraina ska organiseras på längre sikt.

Bland de viktigaste diskussionspunkterna fanns:

• ökade försvarsbudgetar inom NATO
• större produktion i försvarsindustrin
• mer stabil och långsiktig finansiering av Ukrainas försvar

Debatten om PURL – vem som betalar, hur tillförlitligt systemet är och hur stort det bör bli – har därför blivit en central del av NATO:s strategi. Programmet visar hur alliansen försöker kombinera europeisk finansiering med amerikansk försvarsindustri för att hålla Ukrainas luftförsvar och militära kapacitet igång under ett långvarigt krig.

När NATO nu närmar sig toppmötet i Ankara står en avgörande fråga i fokus: hur stödet till Ukraina kan göras både långsiktigt hållbart och mer rättvist fördelat mellan medlemsländerna.