Sonys beslut att slopa PS5-skivor utlöser antitruststrider i fem länder

Målet inleddes ursprungligen 2025 och rör Sonys prissättning i PlayStation Store. Organisationen menar att beslutet att avveckla fysiska spel stärker anklagelserna: när skivor försvinner försvinner enligt gruppen också den sista verkliga alternativa försäljningskanalen till Sonys digitala butik .

Kritikerna varnar för att färre inköpsalternativ kan ge högre priser på nya spel. Fysiska utgåvor kan säljas med rabatter hos återförsäljare och på andrahandsmarknaden – en prispress som inte finns på samma sätt när alla köp styrs till en enda plattform .

Mexiko: konkurrensrättsligt klagomål

Den mexikanska kongressledamoten Iraís Reyes och senatorn Luis Donaldo Colosio har lämnat in ett konkurrensrättsligt klagomål till landets konkurrensmyndigheter . De hävdar att Sonys digitala skifte kan slå ut konkurrensen från återförsäljare, ta bort andrahandsmarknaden och minska konsumenternas möjlighet att jämföra priser.

Rapporteringen pekar samtidigt på att Sony redan 2019 slutade sälja digitala spelkoder via externa återförsäljare. Enligt kritikerna kan det ha gjort PlayStation-ägare ännu mer beroende av Sonys egen butik .

Vad är antitrust-argumentet?

Antitrust, eller konkurrensrätt, handlar i korthet om att företag inte får använda en dominerande marknadsposition för att begränsa konkurrensen eller skada konsumenterna. I Sonys fall kretsar anklagelserna främst kring fyra punkter:

1. Missbruk av en dominerande ställning. Om nya spel bara kan köpas digitalt skulle Sony i praktiken styra alla köp till PlayStation Store, där företaget har full kontroll över försäljningen på plattformen .
2. Minskad prispress. Fysiska spel kan reas ut av olika butiker och säljas vidare privat. Utan skivor hävdar kritikerna att Sony får lättare att sätta och behålla högre priser .
3. En försvagad andrahandsmarknad. Spelare kan inte längre sälja, byta eller köpa begagnade exemplar av nya titlar på samma sätt. Den nederländska talan beskriver möjligheten att sälja vidare ett fysiskt spel som en viktig konsumenträttighet .
4. Inlåsning i Sonys avgiftsmodell. Den ursprungliga nederländska processen fokuserade bland annat på den 30-procentiga avgift som PlayStation Store tar ut. När den fysiska distributionskanalen försvinner, menar käranden, försvinner också det främsta alternativet till Sonys butik .

Konkurrensrättsexperter som citerats i rapporteringen menar att Sony kan ha försvagat sitt eget försvar. Företaget har tidigare kunnat hävda att fysiska spel utgjorde en tillräcklig konkurrensbegränsning mot den digitala butiken. När Sony nu vill ta bort skivorna blir det argumentet svårare att använda .

Det är dock viktigt att skilja på anklagelser och fastslagna överträdelser. De aktuella processerna ska pröva om Sonys beslut faktiskt strider mot konkurrensregler eller konsumenträtt – något som ännu inte är avgjort.

Sonys svar: märkning på kartonger och 82 procent digital försäljning

Sony har hittills försvarat kursändringen med att spelarnas köpbeteende redan har blivit övervägande digitalt.

Varning på PS5-förpackningar

Nya PlayStation 5-konsoler har börjat levereras med en tryckt varning på kartongen. Där står att nya spelutgåvor från januari 2028 kommer att finnas i digitalt format .

Märkningen kan ses som ett sätt att informera kunderna i förväg. Samtidigt menar konkurrensrättsexperter att den bekräftar att förändringen är avsiktlig och nära förestående, vilket kan försvaga invändningar om att konsumenterna saknade tydlig information .

Ekonomichefen pekar på digital dominans

Under Sonys resultatsamtal för första kvartalet av räkenskapsåret 2026 den 31 juli sade finanschefen Lin Tao att 82 procent av försäljningen av PS5-spel, nedladdningsbart innehåll och mikrotransaktioner redan var digital .

Tao sade också att Sony inte såg någon påverkan på verksamheten av reaktionerna vid den tidpunkten och beskrev övergången som en naturlig fortsättning på den pågående digitaliseringen . Digitala nedladdningar bidrog samtidigt till att rörelseresultatet steg med 37 procent till 1,2 miljarder dollar under kvartalet, enligt rapporteringen .

Sonys perspektiv är alltså att marknaden redan har förändrats. Motståndarnas svar är att hög digital efterfrågan inte automatiskt betyder att den fysiska konkurrensen bör tas bort – särskilt inte om den fysiska utgåvan fungerar som ett viktigt alternativ för prismedvetna spelare.

Nintendo väljer en annan väg

Nintendo har inte meddelat några planer på att överge fysiska spel. I bolagets senaste rapporterade kvartal, från april till juni 2026, stod fysiska kassetter för 38,5 procent av mjukvaruförsäljningen, medan 61,5 procent var digital försäljning .

Analytiker från Circana och andra bedömare har sagt att det därför verkar osannolikt att Nintendo skulle överge fysiska utgåvor inom den närmaste tiden . Om Sony – och enligt branschuppgifter även Microsofts kommande satsning Project Helix – går mot en helt digital modell kan Nintendo bli den sista stora konsoltillverkaren som fortsätter att sälja nya spel fysiskt .

Det betyder inte att Nintendo står helt utanför utvecklingen. Digital försäljning växer även där, och företaget har bland annat introducerat så kallade Game-Key Cards på Switch 2. De fungerar som fysiska kort som låser upp en nedladdning, snarare än som kompletta spel på kassetten .

Vad står på spel för spelarna?

Andrahandsmarknaden kan försvinna

En fysisk kopia kan säljas vidare när spelaren är klar, bytas med en vän eller köpas begagnad till lägre pris. PlayStation Store har ingen motsvarande officiell funktion för vidareförsäljning. Den nederländska talan pekar därför ut andrahandsmarknadens försvinnande som en central ekonomisk skada .

Färre inköpsalternativ

Med skivor kan spelare välja mellan olika butiker, kampanjer och begagnatmarknader. Ett digitalt system kan fortfarande erbjuda digitala koder hos återförsäljare, men detaljerna kring hur sådana koder ska fungera efter 2028 har inte klargjorts fullt ut .

Mer kontroll över priser och tillgång

När en plattformsägare kontrollerar den enda officiella butiken får den större inflytande över pris, distribution och vilka titlar som finns tillgängliga. Det är just denna koncentration av kontroll som det mexikanska klagomålet varnar för och som den nederländska organisationen kopplar till risken för kraftigt höjda priser på nya spel .

På EU-nivå har EU-kommissionens ansvariga för konsumenträtt sagt att unionen inte kan tvinga Sony att fortsätta tillverka fysiska spel. Det begränsar möjligheten att ingripa direkt mot själva produktionsbeslutet . Den juridiska huvudfrågan blir därför snarare om beslutet, tillsammans med Sonys kontroll över PlayStation Store, utgör ett konkurrensrättsligt missbruk.

Slutsatsen: ett affärsbeslut som blivit en ägarfråga

Sony har starka ekonomiska skäl att prioritera digital försäljning, och företagets egen statistik visar att den redan dominerar. Men för spelare är fysisk media mer än en förpackning: den ger tillgång till alternativa återförsäljare, begagnatpriser och möjligheten att sälja spelet vidare.

Det är denna skillnad mellan marknadens digitala utveckling och konsumenternas kontroll över sina köp som nu prövas i domstolar och hos konkurrensmyndigheter. Utgången kan få betydelse långt utanför PlayStation – för frågan om framtidens spel faktiskt ägs av spelaren eller bara licensieras genom plattformsägarens butik.