Google hävdar att din YouTube-uppladdning redan är licensierad för AI-träning

Google insisterar på att själva handlingen att träna en generativ AI-modell ryms inom denna licens – specifikt under rätten att reproducera innehåll och skapa bearbetningar – och att ingen ytterligare tillåtelse eller betalning till artister därför krävs . Företaget har uppmanat domstolen att avvisa stämningen 'with prejudice', vilket skulle innebära att den inte kan lämnas in igen .

Google balanserar på en juridisk lina: man vägrar samtidigt att offentligt bekräfta om man faktiskt använt specifikt YouTube-innehåll från kreatörer för att träna Lyria 3, medan man argumenterar för att villkoren gör en sådan användning fullt laglig .

Bakgrunden till musikernas stämning

Grupptalan lämnades in den 6 mars 2026 i den federala distriktsdomstolen för Northern District of Illinois. Bakom stämningen står en grupp oberoende musiker och låtskrivare, däribland Nick Kogon, James Burjek, Berk Ergoz, Hamza Jilani, Maatkara Wilson, Arjun Singh, Magnus Fiennes och Michael Mell . Advokatbyrån Loevy & Loevy företräder kärandena .

Den 118 sidor långa stämningsansökan anklagar Google för att ha kopierat miljontals upphovsrättsskyddade ljudinspelningar, musikaliska kompositioner och sångtexter från YouTube och från hela internet för att bygga sin AI-musikgenerator, Lyria 3 . Stämningen hävdar att Google, som äger YouTube, använde sin unika position för att gå "från distributör till konkurrent" . Några av de centrala anklagelserna är:

• Massivt intrång: Google ska ha skrapat minst 44 miljoner klipp och 280 000 timmar musik för att träna sin modell utan tillstånd .
• Direkt konkurrens: Google lanserade Lyria 3 den 18 februari 2026 och integrerade den i chatbot-appen Gemini med över 750 miljoner månatliga aktiva användare. En vecka senare introducerade man ProducerAI, en fristående plattform för att skapa, dela och tjäna pengar på AI-genererad musik . Kärandena beskriver Googles AI-musikverksamhet som en "vertikalt integrerad syndikat som olagligt kopierar musik, tvättar äganderätten och konkurrerar på ett otillbörligt sätt" med mänskliga musiker .
• Nyskapande integritetskrav: I ett juridiskt pionjärfall för AI-musikprocesser innehåller stämningen ett krav enligt delstaten Illinois Biometric Information Privacy Act (BIPA). Man hävdar att Lyria 3:s funktioner för röstkloning och röstanalys olagligt samlar in och utnyttjar artisternas "röstbiometri" .

Vad som står på spel om Google vinner

Om en domstol accepterar Googles tolkning av YouTubes användarvillkor skulle konsekvenserna sträcka sig långt bortom denna enskilda rättstvist och kunna omforma relationen mellan kreatörer och plattformarna.

Ingen opt-out eller ersättning för kreatörer. Den mest omedelbara konsekvensen är att varje musiker, poddare eller videokreatör som laddar upp till YouTube skulle anses ha gett sitt automatiska samtycke till att deras verk används för att träna AI som så småningom kan komma att konkurrera med dem själva – utan möjlighet att dra tillbaka tillståndet eller kräva ersättning .

En ritning för andra plattformar. Andra stora plattformar med liknande brett formulerade licensvillkor – som Instagram och TikTok – skulle få en tydlig färdplan för att försvara sina egna AI-träningsmetoder mot upphovsrättsliga utmaningar. Detta skulle göra det betydligt svårare för kreatörer att ifrågasätta obehörig AI-träning i hela branschen .

Undergräver framtida licensavtal. Ett avgörande till Googles fördel skulle kunna ta ifrån kreatörer den förhandlingsstyrka de för närvarande har för att driva igenom opt-in-avtal för AI-träning och separata licensavgifter från AI-utvecklare. Om plattformars villkor bedöms vara tillräcklig auktorisation kan den spirande marknaden för AI-träningslicenser kollapsa innan den ens hinner mogna .

Omfattar allt innehåll, inte bara musik. Logiken i Googles argument är inte begränsad till låtar. Samma klausul i användarvillkoren gäller i lika hög grad för videor, poddar, handledningar, livestreamar och allt annat kreativt arbete som laddas upp på YouTube. Det kan potentiellt ge företaget fria händer att använda allt användargenererat innehåll för framtida AI-modeller .

Målet är fortsatt anhängigt vid den federala domstolen i Chicago. Dess utgång kommer sannolikt att påverka parallella stämningar mot andra AI-musikföretag och vara med och definiera gränserna för upphovsrätt i den generativa AI:ns tidsålder.