Därför ansökte airBaltic om Chapter 11 – och detta händer nu

airBaltics ansökan om Chapter 11 – den amerikanska formen av domstolsövervakad företagsrekonstruktion – är följden av två problem som sammanföll: en svag balansräkning och pressad likviditet redan före ansökan, samt kraftigt stigande kostnader för flygbränsle efter kriget i Iran. Den 14 september 2026 ansökte Lettlands nationella flygbolag om skydd hos konkursdomstolen för Southern District of New York. Syftet är att få tid, nytt kapital och juridiskt skydd för att rekonstruera verksamheten – inte att sluta flyga.110

Bränslepriset blev utlösaren

Det omedelbara slaget mot flygbranschen kom från bränslet. Reuters rapporterade att jetbränslepriserna hade fördubblats till följd av konflikten, vilket ökade pressen på flygbolag samtidigt som airBaltic försökte ordna ny finansiering.17

Men bränslet var en förvärrande faktor, inte hela förklaringen. airBaltic omsatte 779,3 miljoner euro under 2025 men redovisade en nettoförlust på 44,3 miljoner euro. Under första kvartalet 2026 blev nettoförlusten 70,1 miljoner euro, trots ökade intäkter.323 Det innebar mycket små marginaler för att klara en kraftig kostnadsökning eller dyr ny upplåning.

Bolaget hade dessutom försökt ta in upp till 257 miljoner euro i så kallad super-senior-finansiering. Sådana lån skulle ha haft högre återbetalningsprioritet än de befintliga obligationerna med förfall 2029, vilket ökade obligationsägarnas oro. Fitch bedömde före ansökan att airBaltics möjligheter skulle vara ”ganska begränsade” utan extern finansiering och uppskattade det kortsiktiga kapitalbehovet till 156 miljoner euro.1718

Skulderna som rekonstruktionen ska hantera

Enligt rapportering baserad på domstolshandlingar uppgår airBaltics räntebärande skulder till omkring 583,9 miljoner dollar. I summan ingår cirka 456,8 miljoner dollar i utestående kapitalbelopp på de säkerställda obligationerna som förfaller 2029. Därtill redovisade bolaget ungefär 992,5 miljoner dollar i åtaganden för operationell leasing. Leasingåtagandena är skilda från de räntebärande skulderna och bör inte blandas ihop med dem.40

Chapter 11 skapar en domstolsövervakad ram där flygbolaget kan förhandla med fordringsägare och motparter för flygplansleasing, samtidigt som verksamheten fortsätter. Målet är en mer hållbar kapitalstruktur – exempelvis genom ändrade villkor, skuldbyten, förlängda löptider eller omvandling av skuld till aktier – snarare än att fortsätta betala enligt den gamla tidplanen. Hur varje borgenärsgrupp slutligen ska behandlas är ännu inte offentligt fastställt.132

Så ska 350 miljoner euro hålla flygbolaget igång

airBaltic har säkrat ett finansieringsåtagande på 350 miljoner euro, cirka 405 miljoner dollar, i så kallad DIP-finansiering (debtor-in-possession). Långivargruppen omfattar bland andra Strategic Value Partners, Barclays, Hayfin Capital Management, Morgan Stanley och Oaktree Capital Management.12

DIP-finansiering är nya pengar som tillförs under en Chapter 11-process för att ett bolag ska kunna fortsätta driva verksamheten under rekonstruktionen. För airBaltic är tanken att undvika en omedelbar operativ kollaps medan skulderna förhandlas om. Räntan väntas bli omkring 12 procent, vilket både visar hur akut finansieringsbehovet är och vilken risk långivarna ser i bolaget.1033

För resenärer är beskedet tydligt: airBaltic uppger att reguljära avgångar, biljettförsäljning, bokningar, värdebevis och kundservice ska fortsätta under processen.15

Färre A220-plan är en central del av planen

Rekonstruktionen är inte bara finansiell. I airBaltics reviderade affärsplan ska flottan av Airbus A220-300 minska från 54 plan till omkring 36 före utgången av 2026. Därefter är planen att flottan gradvis ska växa till ungefär 40 plan 2031.4648

Bolaget ska koncentrera nätverket tydligare kring Riga och kombinera den mindre flottan med åtgärder för nätverk, kostnader och intäkter. Målet är återkommande årliga förbättringar på ungefär 45 miljoner euro; i rapporteringen beskrivs det som en resultatförbättring på cirka 44–45 miljoner euro per år.4549

Tanken är att anpassa kapaciteten till en mer begränsad marknad efter störningar i den östeuropeiska trafiken och försämrad lönsamhet i flygverksamheten. Färre flygplan och lägre fasta kostnader kan göra nätverket mer motståndskraftigt – men genomförandet blir avgörande. Flygbolaget måste behålla tillräckliga intäkter och förbindelser trots en mindre verksamhet.

Ägandet och vägen mot juni 2027

airBaltic räknar med att den domstolsövervakade rekonstruktionen ska vara klar omkring juni 2027.10 Det är ett mål, inte en garanti. Bolaget måste fortsätta fungera operativt, nå en överenskommelse som borgenärerna accepterar och visa att det mindre flygbolaget kan ge hållbar lönsamhet.

Ägarbilden kan bli en del av lösningen. Den lettiska staten äger 88,37 procent av airBaltic och Lufthansa äger 10 procent. Reuters rapporterade att Lettlands regering förhandlade med en strategisk investerare.3036 Nytt eget kapital, utspädning av nuvarande ägare eller förändrat strategiskt ägande beror på de villkor som till slut accepteras av borgenärer och aktieägare.

För passagerarna är huvudbudskapet alltså att Chapter 11 är avsett att skydda den löpande verksamheten medan airBaltic rekonstrueras, och att bokningar och flyg ska fortsätta som normalt.15 Den svårare frågan för investerare och beslutsfattare är om lägre kapacitet, ny likviditet och en omarbetad skuldbörda kan skapa ett flygbolag som är mer värt efter rekonstruktionen än vid en avveckling.