Från gerillaförband till AI-krigföring: Folkets befrielsearmé närmar sig 2027-målet

Från Nanchangupproret till gerillakrig

PLA räknar sitt grundande från Nanchangupproret den 1 augusti 1927, då kommunistiska styrkor gjorde väpnat uppror mot Kuomintang . Den lilla revolutionära styrkan – som under olika perioder kallades bland annat Röda armén och Åttonde routearmén – byggde därefter upp en doktrin baserad på asymmetrisk krigföring och stöd från lokalbefolkningen.

Den strategin bar styrkan genom det kinesiska inbördeskriget och kriget mot Japan 1937–1945 .

Xi Zhongxuns tidiga befäl

Ett av de exempel som lyfts fram i jubileumsbevakningen är Xi Zhongxuns insats i april 1932. Då var han 18 år och ledde den nybildade femte avdelningen inom Röda arméns gerillastyrka i Shaanxi-Gansu, i bergen i Yongshou härad i Shaanxiprovinsen.

Den omkring 200 man stora enheten hade omorganiserats från en bataljon inom en lokal krigsherres nordvästarmé. Målet var att ansluta till en annan rödarméenhet i närheten . Enligt bredare historiska redogörelser spelade Xi också en central roll i Liangdangupproret i mars samma år och var partikommitténs sekreterare för den femte avdelningen .

Episoden används som symbol för PLA:s gräsrotsbaserade och improviserade ursprung – långt från dagens avancerade vapensystem.

Övergången till en reguljär armé

Efter Folkrepubliken Kinas grundande 1949 började PLA omvandlas från en revolutionär gerillastyrka till en konventionell stående armé. Armén fick mer organiserade försvarsgrenar, däribland arméstridskrafter, flotta och flygvapen.

Under 1960- och 1970-talen utvecklade Kina kärnvapen och en strategisk robotstyrka, som i dag är känd som PLA:s robotstyrka. Det förändrade arméns roll från främst markbaserade försvarsoperationer till att även omfatta strategisk avskräckning .

Färre soldater, mer teknik

Under Deng Xiaoping genomförde PLA omfattande personalminskningar och började prioritera kvalitet framför numerär storlek. Under 1990- och 2000-talen låg fokus på det som ofta kallas informationsisering: ett försvar där informationsteknik, precisionsvapen och samordnade operationer skulle ge övertag på slagfältet .

Det innebar bland annat modernare system för ledning, kommunikation, underrättelser, övervakning och spaning – ofta sammanfattade med den engelska förkortningen C4ISR – samt en starkare betoning på gemensamma operationer mellan försvarsgrenarna.

Xi Jinpings tre steg mot en världsklassarmé

Vid Kommunistpartiets 19:e kongress 2017 formaliserade Xi Jinping en långsiktig plan för PLA:s utveckling . Den består av tre huvudsakliga etapper:

• 2027 – jubileumsmålet: Kina ska uppnå mekanisering och göra betydande framsteg mot en nätverksbaserad och informationsiserad militär. Målet är kopplat till PLA:s 100-årsdag den 1 augusti 2027 .
• 2035 – grundläggande fullbordad modernisering: Den militära moderniseringen ska i huvudsak vara genomförd, med starkare förmågor inom centrala områden .
• 2049 – en militärmakt i världsklass: PLA ska kunna bedriva maktprojektion och strategisk konkurrens på en nivå som motsvarar Kinas ambitioner. Året sammanfaller med 100-årsjubileet av Folkrepubliken Kinas grundande .

2027-målet är därmed både ett militärt delmål och ett politiskt viktigt skyltfönster för den kinesiska ledningen.

Nästa språng: ett intelligent militärsystem

Inför 99-årsdagen instruerade Xi Jinping PLA att påskynda den militära användningen av artificiell intelligens. Vid ett gruppmöte i politbyrån sade han att de väpnade styrkorna bör bygga ett ”intelligent militärsystem” och bredda användningen av obemannad teknik .

Xi uppmanade enligt rapporteringen PLA att stärka den militära tillämpningen av obemannad och intelligent teknik, fördjupa utvecklingen av nätverksbaserade informationssystem och stegvis bygga upp ett intelligent militärsystem .

Det innebär inte att AI ersätter alla tidigare delar av moderniseringen. Snarare handlar det om att förena mekanisering, informationsisering och intelligentisering i samma militära struktur. Analytiker vid Air University har beskrivit 2027-målet just som en satsning på denna integrerade utveckling .

Ett år kvar till 2027

Jubileumsbevakningen framställer 2026 som ett kritiskt år före 100-årsmålet . Officiella uttalanden pekar särskilt på tre områden: snabbare uppgraderingar av materiel, reformer för gemensam stridsberedskap och en bredare integrering av AI .

Kinas femtonde femårsplan, som omfattar perioden 2026–2030, väntas dessutom kunna visa upp tidiga demonstrationer av avancerad teknik inom bland annat kvantsensorer, artificiell intelligens och system mot hypersoniska vapen. Tekniken behöver inte vara fullt mogen för att användas som synligt bevis på framsteg .

Det är den röda tråden i PLA:s 99-årsberättelse: en styrka som började med gerillakrig i den kinesiska landsbygden och som nu försöker bygga en militär där data, autonoma system och AI får en allt större roll. När bara ett år återstår till 2027 blir jubileet därför både en historisk markering och en nedräkning till nästa stora prövning av Kinas militära ambitioner.