Klimatets dödliga klyfta: fattiga länder kan drabbas tio gånger hårdare av värmen

Den största delen av dödligheten väntas drabba länder som har minst resurser att skydda sin befolkning. I låg- och lägre medelinkomstländer kan omkring 391 000 personer per år dö till följd av de förändrade temperaturerna, jämfört med cirka 39 000 i rika länder. Det är ungefär tio gånger fler dödsfall, trots att befolkningarna är jämförbara i storlek . Nästan 90 procent av den ökade dödligheten väntas inträffa i låg- och lägre medelinkomstländer .

”Kylningsfällan” – när värmen ökar snabbare än elen

CIL beskriver situationen med begreppet ”mortality-cooling trap”, på svenska ungefär ”dödlighets- och kylningsfällan”. Det syftar på att den extrema värmen ökar i områden där tillgången till elektricitet och kylning fortfarande är mycket begränsad.

Enligt rapporten lever uppskattningsvis 377 000 människor i 18 låginkomstländer i norra Afrika söder om Sahara och Sydasien med minimal tillgång till elektricitet. De kan därför utsättas för livsfarlig värme utan att kunna driva fläktar, luftkonditionering eller andra kylsystem .

Fällan består i att temperaturerna stiger snabbare än energisystemen byggs ut. Samtidigt är det just de varmaste regionerna som har störst behov av fungerande kylning.

En enorm skillnad i luftkonditionering och elförbrukning

Skillnaden mellan rika och fattiga länder syns tydligt i tillgången till luftkonditionering. I länder som Saudiarabien har nästan alla hushåll luftkonditionering, medan användningen i Niger ligger nära noll. Elförbrukningen per person är dessutom hundratals gånger högre i rika länder .

Det innebär att grupperna som behöver skydd mot värmen mest ofta har minst möjlighet att få det. Climate Impact Lab konstaterar att det i dag främst är världens rikaste befolkningar som har råd med den energi som krävs för kylning .

Åtgärder som kan rädda liv

Rapporten handlar inte bara om att beskriva riskerna. Den pekar också ut var klimatanpassning kan göra störst skillnad och efterlyser bland annat:

• tidiga varningssystem för extrem värme
• större kapacitet inom sjukvården
• sociala skyddsnät och riktade stödprogram
• utbyggd kylinfrastruktur
• bättre tillgång till elektricitet

Investeringarna behövs framför allt i de mest utsatta regionerna och bör genomföras parallellt med fortsatta utsläppsminskningar . Målet är att bryta kylningsfällan genom att bygga ut både energiförsörjning och samhällenas förmåga att skydda människor mot värme.

Värmeböljorna visar redan vad som står på spel

Sommaren 2026 har samtidigt gett konkreta exempel på hur extrem värme kan påverka dödligheten även i välutrustade länder.

I Europa rapporterades mer än 10 000 överdödsfall under värmeböljan i slutet av juni. Över 9 000 av dem gällde personer som var 65 år eller äldre, enligt data från EuroMOMO, ett europeiskt nätverk som sammanställer dödlighetsstatistik .

I Frankrike registrerade den nationella folkhälsomyndigheten Santé publique France 5 764 fler dödsfall än normalt mellan den 17 juni och den 2 juli 2026. Siffran gäller dödsfall av alla orsaker och är därför inte detsamma som ett fastställt antal dödsfall direkt orsakade av värme. Nästan hela befolkningen exponerades samtidigt för de extrema temperaturerna .

Myndigheten beskrev den ökade dödligheten bland personer från 15 år och uppåt som ”utan motstycke” . Det var den högsta överdödligheten under en fransk värmebölja sedan den katastrofala värmeböljan 2003 .

Möjligt ”super-El Niño” hotar Afrika

Den 26 juli varnade Anthony Nyong, klimattopp vid Afrikanska utvecklingsbanken, för att ett förestående ”super-El Niño” kan orsaka en sammanlagd ekonomisk smäll på 10–20 miljarder dollar för drabbade afrikanska länder och utlösa massmigration från de värst drabbade områdena .

Nyong uppgav att händelsen i genomsnitt kan minska bruttonationalprodukten med 1–2 procent i de hårdast drabbade länderna . Världsmeteorologiska organisationen använder dock inte beteckningen ”super-El Niño” som en officiell klassificering .

Den stora frågan är vem som kan anpassa sig

Climate Impact Labs Adaptation Roadmap visar en tydlig motsättning: de områden där uppvärmningen väntas få störst dödliga konsekvenser är ofta samma områden där tillgången till el, sjukvård och annan skyddande infrastruktur är sämst.

Utan stora investeringar i energitillgång, kylning, sjukvård och förebyggande insatser riskerar den stigande värmedödligheten därför att främst drabba människor i länder som historiskt har bidragit minst till klimatförändringarna.