Eurozonens industriproduktion når 4,5-års högsta i juli – men återhämtningen är skör

Produktionslyftet drivs av orderstockar, inte ny efterfrågan

Fabriksproduktionen accelererade kraftigt i juli, men tillväxten kom i första hand från att företagen arbetade av sina orderstockar snarare än från en äkta uppgång i nya order . Nya order förblev svaga, vilket tyder på att produktionsuppgången kan vara kortvarig när stockarna är slut . S&P Global konstaterade att "eurozonens fabriker upplever en sommarboom med den snabbaste produktionstillväxten på fyra år", men betonade samtidigt att tillväxten till stor del beror på att färdigställa tidigare lagda order .

Tyskland vs Frankrike: en växande klyfta

Julidata visar en djupt splittrad industribild i euroområdets största ekonomier :

• Tyskland var motorn bakom uppgången; landets tillverkningssektor växte i sin snabbaste takt på flera år, med ett slutgiltigt PMI på 52,2, upp från 50,3 i juni .
• Frankrike sjönk tillbaka i kontraktion, med ett fallande PMI, vilket understryker den växande skillnaden mellan de två största ekonomierna .
• Även Italiens expansion svalnade när nya order stannade av .

Det bredare sammansatta PMI:t för eurozonen – som omfattar både tillverkning och tjänster – steg till 51,9 i juli från 50,0 i juni. Det var första gången på fyra månader som indexet visade tillväxt, och nivån är förenlig med en BNP-ökning på cirka 0,3 procent kvartalsvis .

Mellanösternkonflikten – energi, leveranskedjor och inflation

Kriget i Mellanöstern, inklusive stängningen av Hormuzsundet, kastar en tung skugga över återhämtningen, enligt flera officiella källor :

• Energikostnader: Olje- och gaspriserna har rusat sedan konflikten inleddes i slutet av februari 2026. Priserna på raffinerade produkter som bensin, diesel och flygbränsle har stigit med 40–45 procent – betydligt mer än råoljan . Energiprisvolatiliteten är tillbaka på nivåer som senast sågs i början av 2022 .
• Leveranskedjor: Fysiska störningar i exporten av energi och andra varor från Gulfstaterna skapar nya flaskhalsar, och stängningen av Hormuzsundet påverkar globala leveranskedjor . Avbrutna importer av petrokemikalier och andra viktiga insatsvaror kan leda till brist på kritiska produktionsinsatser .
• Inflation: ECB:s ekonomiska bulletin från juni 2026 slår fast att "kriget i Mellanöstern skapar inflationstryck" . ECB höjde räntan med 25 punkter i juni 2026, och prognosen för inflationen är 3,0 procent för 2026, 2,3 procent för 2027 och 2,0 procent för 2028 .

ECB:s räntebana och återhämtningens hållbarhet

Europeiska centralbanken står inför en svår balansgång :

• ECB lämnade räntan oförändrad vid sitt möte den 23 juli, med hänvisning till mycket volatila energipriser och osäkerhet. Energipriserna ligger "klart över nivåerna före konflikten", och den fulla inflationseffekten av energichocken "har ännu inte slagit igenom" .
• En växande majoritet av ekonomer i Reuters senaste enkät förväntar sig en andra räntehöjning i september 2026, drivet av den förnyade energiprisuppgången. Alla 74 ekonomer i enkäten (13–16 juli) väntade sig att ECB skulle hålla räntan still i juli, men en växande majoritet såg en höjning i september . En oljeprisuppgång på 20 procent efter en ny upptrappning i Mellanöstern har fått marknaden att prisa in ytterligare två räntehöjningar i år .

Slutsats: en bräcklig och osäker expansion

Julidata från PMI visar att återhämtningen inom eurozonens industri är ömtålig. Eftersom produktionstillväxten bygger på att minska orderstockar, inte på nya order – och eftersom Mellanösternkonflikten fortsätter att driva upp kostnader och störa leveranser – är utsikterna för en uthållig expansion mycket osäkra . ECB själv har varnat för att osäkerheten är hög och att man noga följer energichockens intensitet och varaktighet .