Tre dagar senare utnyttjade emissionsbankerna Goldman Sachs och Morgan Stanley den så kallade greenshoe-optionen, eller övertilldelningsoptionen. Bankerna köpte då omkring 83,3 miljoner extra aktier, vilket ökade de totala intäkterna till 85,7 miljarder dollar .
Upplägget var ovanligt redan från början. I stället för att ange ett prisintervall och sedan fastställa den slutliga kursen efter investerarpresentationer meddelade SpaceX den fasta kursen på 135 dollar flera veckor före börsdebuten. Det signalerade en ovanligt stark tilltro till efterfrågan .
Den viktigaste siffran i SpaceX-noteringen är kanske inte 85,7 miljarder dollar, utan 4,9 procent. Så stor var andelen av bolagets totala aktier som fanns tillgänglig för allmän handel efter att greenshoe-optionen hade utnyttjats . Vid noteringen var andelen omkring 4,2 procent. Det innebar att bara en liten del av ett bolag värderat till cirka 1,77 biljoner dollar faktiskt bytte ägare på marknaden .
En så begränsad free float skapar en kraftig obalans mellan utbud och efterfrågan. Och efterfrågan var enorm:
Aktien öppnade på omkring 150 dollar den 12 juni och fortsatte sedan uppåt. Den 16 juni handlades SPCX över 211,80 dollar, vilket motsvarade ett börsvärde på nära 2,8 biljoner dollar . Under dagen nådde börsvärdet kortvarigt omkring 2,95 biljoner dollar – strax över Microsofts tidigare intradagsrekord .
På morgonen den 16 juni gick SpaceX officiellt om Amazon i den globala börsvärdesligan. Amazons börsvärde på omkring 2,65–2,68 biljoner dollar överträffades av ett bolag som bara hade varit börsnoterat i fyra handelsdagar .
Utvecklingen såg ut så här:
Handelsvolymerna speglade köpivern. SpaceX-aktier för mer än 1,16 miljarder dollar bytte ägare bara under tisdagen. På flera handelsplattformar beskrevs volymen före börsöppningen som flera gånger större än den för den näst mest aktivt handlade aktien .
Marknadskursen berättar en historia. Bolagets fundamenta berättar en annan. Bara timmar efter den första handeln kom de första tydliga varningssignalerna från Wall Street.
Keith Snyder, analytiker på CFRA, inledde bevakningen av aktien den 12 juni med den ovanliga rekommendationen sälj och ett riktpris på 115 dollar. Det låg under introduktionskursen på 135 dollar och motsvarade ett potentiellt fall på upp till 46 procent från de nivåer som aktien nådde senare under veckan . Snyder pekade på ”en alltför ambitiös tillväxtstrategi, stora kapitalbehov och höga värderingsförväntningar” .
I sin uppdelade värdering uppskattade han uppskjutningsverksamheten till omkring 188 miljarder dollar och Starlink till cirka 700 miljarder dollar. Övriga verksamhetsdelar nådde enligt analysen inte upp till den värdering som marknaden implicit satte på hela SpaceX .
Nicolas Owens på Morningstar var ännu mer försiktig. Inför börsnoteringen satte han ett uppskattat verkligt värde på bara 63 dollar per aktie . Morningstar beskrev siffran som ”resultatet av matematik snarare än skepticism” . Bedömningen innebar att aktien ansågs kraftigt övervärderad redan innan kursen steg över 200 dollar.
New Street Research hade en mer neutral hållning med ett riktpris på 165 dollar, men även det låg klart under aktiekursen den 15 juni .
Den negativa analysen bygger till stor del på en mekanisk risk: samma tunna free float som bidrog till den explosiva uppgången kan förstärka ett ras om investerarnas sentiment vänder. När så få aktier finns tillgängliga kan en våg av säljorder snabbt skapa en kedjereaktion .
Få marknader illustrerade SpaceX-febern lika tydligt som Japan. Japanska hushåll har finansiella tillgångar på omkring 15 biljoner dollar, och den senaste riktigt stora börsintroduktionen hade för många investerare varit SoftBank Corp.s notering 2018 .
Skillnaden mellan efterfrågan och tilldelning – mer än 6,2 miljarder dollar efterfrågades, medan aktier för 2,2 miljarder dollar tilldelades – blev ett tydligt mått på hur mycket småspararnas intresse översteg det faktiska utbudet .
SpaceX:s börsdebut har präglats av en kombination som sällan uppträder i den här skalan: ett tekniskt avancerat bolag med verkliga tillgångar, en grundare med en global följarskara och en så liten free float att kursen i hög grad har drivits av rädslan att missa tåget snarare än av noggrant kalibrerade värderingsmodeller.
Det optimistiska scenariot bygger på den vision som investerare har stöttat i flera år: att SpaceX:s raketverksamhet, Starlink och AI-satsningar tillsammans motiverar ett börsvärde som överstiger nästan alla andra företag i världen.
Det pessimistiska scenariot, som CFRA och Morningstar har formulerat, är att dagens kurser redan förutsätter att bolaget lyckas med en rad osäkra och mycket kapitalintensiva planer utan större bakslag.
För investerare blir kärnfrågan därför om uppgången speglar en ny långsiktig värderingsnivå – eller en tillfällig marknadsförvrängning. Om handeln vänder kan den tunna free floaten som gjorde uppgången möjlig också göra nedgången betydligt mer dramatisk .