Helion tredubblar sin värdering till 15,5 miljarder dollar i jakten på att förse Microsofts AI-datacenter med fusionskraft till 2028

Nya investerare i rundan inkluderar Alta Park Capital, Anti Fund, BoxGroup, Lux Capital, Peak XV Partners och Fords styrelseordförande Bill Ford . De ansluter sig till befintliga investerare som valde att fördubbla sina insatser: Lightspeed Venture Partners, SoftBank Vision Fund 2, Mithril Capital, Capricorn Technology Impact Funds, Dustin Moskovitz (via sin Good Ventures Foundation) och en icke namngiven universitetsstiftelse .

Helions förra stora runda, på 425 miljoner dollar i januari 2025, var också starkt kopplad till företagets kommersiella avtal med Microsoft . Den branta uppvärderingen står i skarp kontrast till de djupa vetenskapliga osäkerheterna kring tekniken.

Orion-anläggningen och avtalet med Microsoft

Det nya kapitalet ska främst användas för att snabba på bygget av Orion, Helions första kommersiella fusionskraftverk i Malaga, Washington . Byggstarten skedde i juli 2025 och anläggningen är den fysiska manifestationen av ett historiskt kraftköpsavtal (så kallat PPA, Power Purchase Agreement) med Microsoft.

Enligt avtalet har Helion åtagit sig att leverera minst 50 megawatt ren fusionsel till ett av Microsofts datacenter i centrala Washington senast 2028. Om startupbolaget misslyckas med att leverera i tid väntar ekonomiska sanktionsavgifter . Avtalet sätter en enorm kommersiell press på Helion att inte bara demonstrera fusion, utan att på två år göra den till en pålitlig, nätansluten kraftkälla. Pengarna från Series G är explicit öronmärkta för att skala upp tillverkningskapaciteten och stödja den kommersiella leveransen .

Helions okonventionella teknik: Hoppa över ångturbinen

Det som skiljer Helion från nästan alla andra fusionsprojekt, inklusive det enorma internationella ITER-projektet och rivaler som Commonwealth Fusion Systems, är deras metod för att generera elektricitet. Företaget använder ett pulsat, magneto-tröghetsfusionssystem som helt och hållet hoppar över den traditionella ångturbinen.

I ett konventionellt kraftverk – oavsett om det drivs av kol, gas, kärnklyvning eller de flesta föreslagna fusionsreaktorer – hettas vatten upp till ånga, som sedan driver en turbin för att generera el. I processen förloras en stor del av energin som spillvärme . Helions design är fundamentalt annorlunda. Reaktorn skjuter två kompakta plasmaramar mot varandra i enorm hastighet inuti ett magnetfält . När ramarna kolliderar och expanderar förändrar deras rörelse det magnetiska flödet. Enligt Faradays induktionslag induceras då en elektrisk ström direkt i maskinens spolar – som fångas och blir till elektricitet .

”Precis som regenerativ bromsning i en elbil är vårt system byggt för att effektivt återvinna all oanvänd och ny elektromagnetisk energi”, skriver företaget på sin officiella webbplats . Detta direkta energiuttag påstås ha en nettoeffektivitet på över 95 procent, i skarp kontrast till de cirka 33–40 procent som ångbaserade system vanligtvis uppnår . Helions sjunde prototyp, Polaris, är konstruerad för att bli den första maskinen som demonstrerar netto-el från denna process och uppnådde nyligen rekordhöga plasmatemperaturer på över 150 miljoner grader Celsius – tio gånger varmare än solens kärna .

Skepsisens skugga över fusionsyran

Trots de tekniska milstolparna vilar ett moln av vetenskaplig skepsis över Helions tidsplan. Vissa fusionsexperter tvivlar på att Helions metod är genomförbar, bland annat eftersom företaget sällan publicerar sig i vetenskapligt granskade tidskrifter. Detta gör oberoende och rigorösa kontroller av framstegen svåra . Ingen experimentreaktor, inklusive Helions, har ännu visat att den kan producera netto-el i den skala som krävs för ett kommersiellt elnät .

Vd David Kirtley har kontrat kritiken med att ett fungerande kommersiellt kraftverk kommer att vara det ultimata, och enda nödvändiga, beviset . Som jämförelse kan nämnas att rivaliserande Commonwealth Fusion Systems, en tokamak-baserad startup, nyligen lyfte fram fem expertgranskade forskningsartiklar som validerar deras fysikaliska modeller .

Helions runda är en del av en våg av fusionsinvesteringar. Bara dagar tidigare stängde det tyska laserfusionsbolaget Focused Energy en rekordstor serie A-runda på 240 miljoner dollar, och under samma vecka meddelade stellarator-utvecklaren Thea Energy en serie B-runda på 100 miljoner dollar . Andra stora affärer under 2026 inkluderar en serie A-runda på 450 miljoner dollar för tröghetsfusionsbolaget Inertia Enterprises, samt ett konvertibelt lån på 87 miljoner dollar för Type One Energy – en startup med stöd av Bill Gates som siktar på en serie B-runda på 250 miljoner dollar till en värdering av ungefär 9 miljarder dollar . Även den amerikanska myndigheten ARPA-E gjorde sin största enskilda satsning på fusion någonsin med ett åtagande på 135 miljoner dollar i april 2026 .

Varför big tech och AI tänder fusionens stjärna

Den gemensamma nämnaren för nästan alla nya fusionsinvesteringar är den förväntade energiförbrukningen från AI-industrin. När datacenter växer till gigantiska campus som ska träna och driva avancerade AI-modeller står techbolagen inför ett existentiellt behov av kraftkällor som är både koldioxidfria och tillgängliga dygnet runt – utan de intermittensproblem som vind- och solkraft har . Fusion utlovar precis detta: en nästan obegränsad, ständigt tillgänglig baskraft med noll koldioxidutsläpp.

Microsofts avtal med Helion är det mest konkreta exemplet på denna synergi, och rapporter gör gällande att även OpenAI, som grundades av Helions styrelseordförande och investerare Sam Altman, har undersökt ett liknande kraftköpsavtal med företaget . Helions finansieringsrunda är i slutändan ett vad på att företaget kan övervinna enorma fysik- och ingenjörshinder – inte på 2030-talet som de flesta av dess gelikar, utan på under tre år. Värderingen på 15,5 miljarder dollar kommer antingen att bli ihågkommen som en förutseende genialitet eller som kulmen på uppblåsta förväntningar.