Ordern om 70 procent

Vid en konferens på den ockuperade Västbanken sade Netanyahu att Israel redan kontrollerade ”60 procent av territoriet” i Gaza och att hans ”direktiv är att gå vidare till ... 70 procent” . Han beskrev åtgärden som ett sätt att pressa Hamas:

”Vi pressar dem från alla håll. Vi tar itu med det som återstår senare.”

Enligt villkoren i vapenvilan från oktober 2025 fick Israel tillfälligt kontrollera 53 procent av Gazaremsan . Den faktiska kontrollen hade i början av juni uppskattats till omkring 64 procent, vilket redan låg över den överenskomna nivån . Avtalet innebar dessutom att israeliska styrkor skulle dra sig tillbaka till en angiven ”gul linje” .

Därför har beskedet beskrivits som ett öppet och allvarligt brott mot överenskommelsen. Hamas och andra bedömare ser den utvidgade kontrollen som ett nytt hinder för att få vapenvilan att fungera i praktiken .

Samtalen i Kairo pressas ytterligare

En Hamasdelegation ledd av Khalil al-Hayya, rörelsens ledare i Gaza, anlände till Kairo den 5 juni inför en ny samtalsrunda som skulle pågå i flera dagar . I delegationen ingick även Zaher Jabarin samt politbyråmedlemmarna Hossam Badran och Ghazi Hamad .

Samtalen ska handla om att slutföra genomförandet av vapenvilans första fas, stoppa de fortsatta israeliska angreppen och skapa förutsättningar för den andra fasen . Den andra fasen är tänkt att omfatta Hamas avväpning och ett fullständigt israeliskt tillbakadragande från Gaza .

Egypten har redan stått värd för minst fem samtalsrundor på mindre än två månader . Med Netanyahus nya order har medlarna dock fått en ännu svårare uppgift: Hamas kräver att Israel först respekterar åtagandena i den första fasen, bland annat att släppa in mer hjälp, öppna gränsövergångar och inte utöka sitt territorium under kontroll .

Hamas har uttryckligen kopplat Kairoförhandlingarna till Israels hot om att ta kontroll över 70 procent av Gazaremsan ”i strid med vapenvilan” . Den pågående våldsspiralen har dessutom fortsatt att skörda liv. En sammanställning från J Street uppgav att fler än 700 palestinier och fyra israeler hade dödats i Gaza sedan vapenvilan trädde i kraft den 10 oktober 2025 .

Tyskland varnar för humanitära följder

Tyskland hör till de länder som tydligast har kritiserat planerna. Den 29 och 30 maj uttryckte den tyska regeringen ”oro” och sade att en utvidgning av Israels kontroll skulle få direkta negativa konsekvenser för den humanitära situationen .

Utrikesdepartementets talesperson Kathrin Deschauer sade att planerna skulle göra det svårare att leverera livsnödvändigt bistånd till Gazas befolkning . Hon upprepade också att Tyskland motsätter sig en permanent delning av palestinskt territorium .

Beskedet följer tidigare skarp kritik från förbundskansler Friedrich Merz och utrikesminister Johann Wadephul. Merz har ifrågasatt hur Israels militära strategi ska kunna leda till de politiska målen, medan Wadephul har kallat vissa tidigare offensiver ”helt fel” och nekad hjälp ”oacceptabel” .

Netanyahus 70-procentsorder är därmed mer än en militär positionsförändring. Den ändrar förutsättningarna på marken samtidigt som Egyptens medlare försöker hålla liv i en redan bräcklig vapenvila. Förhandlingarna i Kairo måste nu hantera både de ursprungliga avtalsfrågorna och en ny territoriell verklighet som Israel ensidigt har meddelat att landet vill skapa.

Ordern om 70 procent

Vid en konferens på den ockuperade Västbanken sade Netanyahu att Israel redan kontrollerade ”60 procent av territoriet” i Gaza och att hans ”direktiv är att gå vidare till ... 70 procent” . Han beskrev åtgärden som ett sätt att pressa Hamas:

”Vi pressar dem från alla håll. Vi tar itu med det som återstår senare.”

Enligt villkoren i vapenvilan från oktober 2025 fick Israel tillfälligt kontrollera 53 procent av Gazaremsan . Den faktiska kontrollen hade i början av juni uppskattats till omkring 64 procent, vilket redan låg över den överenskomna nivån . Avtalet innebar dessutom att israeliska styrkor skulle dra sig tillbaka till en angiven ”gul linje” .

Därför har beskedet beskrivits som ett öppet och allvarligt brott mot överenskommelsen. Hamas och andra bedömare ser den utvidgade kontrollen som ett nytt hinder för att få vapenvilan att fungera i praktiken .

Samtalen i Kairo pressas ytterligare

En Hamasdelegation ledd av Khalil al-Hayya, rörelsens ledare i Gaza, anlände till Kairo den 5 juni inför en ny samtalsrunda som skulle pågå i flera dagar . I delegationen ingick även Zaher Jabarin samt politbyråmedlemmarna Hossam Badran och Ghazi Hamad .

Samtalen ska handla om att slutföra genomförandet av vapenvilans första fas, stoppa de fortsatta israeliska angreppen och skapa förutsättningar för den andra fasen . Den andra fasen är tänkt att omfatta Hamas avväpning och ett fullständigt israeliskt tillbakadragande från Gaza .

Egypten har redan stått värd för minst fem samtalsrundor på mindre än två månader . Med Netanyahus nya order har medlarna dock fått en ännu svårare uppgift: Hamas kräver att Israel först respekterar åtagandena i den första fasen, bland annat att släppa in mer hjälp, öppna gränsövergångar och inte utöka sitt territorium under kontroll .

Hamas har uttryckligen kopplat Kairoförhandlingarna till Israels hot om att ta kontroll över 70 procent av Gazaremsan ”i strid med vapenvilan” . Den pågående våldsspiralen har dessutom fortsatt att skörda liv. En sammanställning från J Street uppgav att fler än 700 palestinier och fyra israeler hade dödats i Gaza sedan vapenvilan trädde i kraft den 10 oktober 2025 .

Tyskland varnar för humanitära följder

Tyskland hör till de länder som tydligast har kritiserat planerna. Den 29 och 30 maj uttryckte den tyska regeringen ”oro” och sade att en utvidgning av Israels kontroll skulle få direkta negativa konsekvenser för den humanitära situationen .

Utrikesdepartementets talesperson Kathrin Deschauer sade att planerna skulle göra det svårare att leverera livsnödvändigt bistånd till Gazas befolkning . Hon upprepade också att Tyskland motsätter sig en permanent delning av palestinskt territorium .

Beskedet följer tidigare skarp kritik från förbundskansler Friedrich Merz och utrikesminister Johann Wadephul. Merz har ifrågasatt hur Israels militära strategi ska kunna leda till de politiska målen, medan Wadephul har kallat vissa tidigare offensiver ”helt fel” och nekad hjälp ”oacceptabel” .

Netanyahus 70-procentsorder är därmed mer än en militär positionsförändring. Den ändrar förutsättningarna på marken samtidigt som Egyptens medlare försöker hålla liv i en redan bräcklig vapenvila. Förhandlingarna i Kairo måste nu hantera både de ursprungliga avtalsfrågorna och en ny territoriell verklighet som Israel ensidigt har meddelat att landet vill skapa.