En annan arkitektur för radar

Grundidén är enkel att beskriva men får stora praktiska följder. I stället för att skicka radarsignaler genom tunga och frekvensbegränsade kopparkablar använder Xavveo optisk fiber och ett ultrakompakt, monolitiskt kisel-fotonikchip .

Arkitekturen ger flera fördelar:

• Högre frekvenser: Fiber kan hantera frekvenser som traditionella kopparbaserade system inte är byggda för. Enligt bolaget gör det systemet motståndskraftigt mot konventionell elektronisk störning .
• Kompakta sensorer: Sändar- och mottagarantenner kan integreras i samma fotoniska chip, vilket ger små och strömsnåla sensormoduler .
• Central signalbehandling: De distribuerade modulerna samlar in signaler och skickar rådata via fiber till en central beräkningsenhet. Där kombineras signalerna koherent, det vill säga med bibehållen information om deras fas och timing .
• En virtuell antennyta: Genom att placera flera moduler längs X- och Y-axlarna skapas en stor distribuerad antennyta. Det ska ge en ursprunglig vinkelupplösning på under 0,1 grader – i nivå med lidar i fråga om detaljrikedom – men med bättre tålighet i dimma, regn och mörker .
• Snabb uppdatering: Systemet uppdaterar lägesbilden 20–30 gånger per sekund, vilket är avsett att möjliggöra realtidsspårning av snabba små drönare .

Eftersom den mer krävande beräkningen sker centralt kan de enskilda sensornoderna hållas små, energieffektiva och enklare att placera ut.

Drönarkrigföringen blottlägger radarluckan

Många luftförsvarssystem bygger på ett hotscenario med stora, snabba mål på hög höjd. Det fungerar sämre mot svärmar av små och långsamt flygande drönare som håller sig nära marken – just det område där konventionell radar ofta har sämre förutsättningar .

Problemet har blivit tydligare i moderna konflikter. I maj 2026 uppgavs Ryssland skjuta upp mer än 200 drönare per dag mot Ukraina . När många mål kommer samtidigt blir det avgörande att kunna upptäcka, följa och skilja dem åt.

Xavveo uppger att plattformen är optimerad för kortdistansdetektering med hög upplösning. Den ska kunna skilja drönare från fåglar och även särskilja enskilda drönare i en svärm . Till skillnad från system som huvudsakligen förlitar sig på kameror eller lidar är tekniken tänkt att fungera dygnet runt och under varierande väderförhållanden .

PAIR-500 och PAIR-5000

I juni 2026 presenterade Xavveo sin försvarsinriktade produktlinje under namnet PAIR. Den består av två varianter:

• PAIR-500: Ett kompakt och modulärt system för mindre skyddsområden.
• PAIR-5000: En större konfiguration med fler kanaler för övervakning av större områden .

Båda bygger på samma grundarkitektur och är utformade för sensorfusion. Det innebär att radar kan kombineras med infraröda och optiska kameror samt akustiska sensorer för att skapa en gemensam lägesbild .

En annan del av produktlöftet är att systemen inte ska vara beroende av GPS eller 5G-infrastruktur. Det kan vara viktigt i miljöer där kommunikation och navigeringssignaler störs eller slås ut .

Xavveo lyfter också fram frekvensområdet som en skillnad mot vanlig radar. Fiberoptisk signalöverföring gör det möjligt att använda betydligt högre frekvenser än kopparbaserade system normalt kan hantera. Enligt bolaget gör detta konventionella former av elektronisk radarstörning verkningslösa mot PAIR-plattformen .

Från självkörande bilar till försvarsteknik

Tekniken är i grunden civil och militär samtidigt. Hög upplösning, funktion i dåligt väder och tålighet mot störningar är egenskaper som även kan användas i självkörande fordon, industriell automation och annan kommersiell mobilitet .

Xavveo tog in 8,6 miljoner dollar i en såddfinansieringsrunda som i slutet av 2024 leddes gemensamt av Vsquared Ventures och imec.xpand . I maj 2026 utsåg Berlins stad dessutom bolaget till en Deep Tech Star i kategorin kvantteknik, fotonik och mikroelektronik .

Försvarssatsningen ska enligt bolaget ha drivits av efterfrågan från kunder som upplevde att befintliga sensorsystem inte pålitligt kunde upptäcka de små FPV- och spaningsdrönare som blivit vanligare på moderna slagfält .

Bolaget riktar sig nu bland annat mot:

• drönarskydd vid militära anläggningar,
• skydd av kritisk infrastruktur som kraftverk och flygplatser,
• perimeterövervakning av känsliga platser,
• samt luftövervakning över större stads- eller nationella områden .

Xavveos satsning visar samtidigt en bredare trend inom sensorteknik: lösningar som först utvecklas för autonoma fordon kan snabbt få betydelse även för säkerhet och försvar när små, svårupptäckta drönare förändrar hotbilden.

En annan arkitektur för radar

Grundidén är enkel att beskriva men får stora praktiska följder. I stället för att skicka radarsignaler genom tunga och frekvensbegränsade kopparkablar använder Xavveo optisk fiber och ett ultrakompakt, monolitiskt kisel-fotonikchip .

Arkitekturen ger flera fördelar:

• Högre frekvenser: Fiber kan hantera frekvenser som traditionella kopparbaserade system inte är byggda för. Enligt bolaget gör det systemet motståndskraftigt mot konventionell elektronisk störning .
• Kompakta sensorer: Sändar- och mottagarantenner kan integreras i samma fotoniska chip, vilket ger små och strömsnåla sensormoduler .
• Central signalbehandling: De distribuerade modulerna samlar in signaler och skickar rådata via fiber till en central beräkningsenhet. Där kombineras signalerna koherent, det vill säga med bibehållen information om deras fas och timing .
• En virtuell antennyta: Genom att placera flera moduler längs X- och Y-axlarna skapas en stor distribuerad antennyta. Det ska ge en ursprunglig vinkelupplösning på under 0,1 grader – i nivå med lidar i fråga om detaljrikedom – men med bättre tålighet i dimma, regn och mörker .
• Snabb uppdatering: Systemet uppdaterar lägesbilden 20–30 gånger per sekund, vilket är avsett att möjliggöra realtidsspårning av snabba små drönare .

Eftersom den mer krävande beräkningen sker centralt kan de enskilda sensornoderna hållas små, energieffektiva och enklare att placera ut.

Drönarkrigföringen blottlägger radarluckan

Många luftförsvarssystem bygger på ett hotscenario med stora, snabba mål på hög höjd. Det fungerar sämre mot svärmar av små och långsamt flygande drönare som håller sig nära marken – just det område där konventionell radar ofta har sämre förutsättningar .

Problemet har blivit tydligare i moderna konflikter. I maj 2026 uppgavs Ryssland skjuta upp mer än 200 drönare per dag mot Ukraina . När många mål kommer samtidigt blir det avgörande att kunna upptäcka, följa och skilja dem åt.

Xavveo uppger att plattformen är optimerad för kortdistansdetektering med hög upplösning. Den ska kunna skilja drönare från fåglar och även särskilja enskilda drönare i en svärm . Till skillnad från system som huvudsakligen förlitar sig på kameror eller lidar är tekniken tänkt att fungera dygnet runt och under varierande väderförhållanden .

PAIR-500 och PAIR-5000

I juni 2026 presenterade Xavveo sin försvarsinriktade produktlinje under namnet PAIR. Den består av två varianter:

• PAIR-500: Ett kompakt och modulärt system för mindre skyddsområden.
• PAIR-5000: En större konfiguration med fler kanaler för övervakning av större områden .

Båda bygger på samma grundarkitektur och är utformade för sensorfusion. Det innebär att radar kan kombineras med infraröda och optiska kameror samt akustiska sensorer för att skapa en gemensam lägesbild .

En annan del av produktlöftet är att systemen inte ska vara beroende av GPS eller 5G-infrastruktur. Det kan vara viktigt i miljöer där kommunikation och navigeringssignaler störs eller slås ut .

Xavveo lyfter också fram frekvensområdet som en skillnad mot vanlig radar. Fiberoptisk signalöverföring gör det möjligt att använda betydligt högre frekvenser än kopparbaserade system normalt kan hantera. Enligt bolaget gör detta konventionella former av elektronisk radarstörning verkningslösa mot PAIR-plattformen .

Från självkörande bilar till försvarsteknik

Tekniken är i grunden civil och militär samtidigt. Hög upplösning, funktion i dåligt väder och tålighet mot störningar är egenskaper som även kan användas i självkörande fordon, industriell automation och annan kommersiell mobilitet .

Xavveo tog in 8,6 miljoner dollar i en såddfinansieringsrunda som i slutet av 2024 leddes gemensamt av Vsquared Ventures och imec.xpand . I maj 2026 utsåg Berlins stad dessutom bolaget till en Deep Tech Star i kategorin kvantteknik, fotonik och mikroelektronik .

Försvarssatsningen ska enligt bolaget ha drivits av efterfrågan från kunder som upplevde att befintliga sensorsystem inte pålitligt kunde upptäcka de små FPV- och spaningsdrönare som blivit vanligare på moderna slagfält .

Bolaget riktar sig nu bland annat mot:

• drönarskydd vid militära anläggningar,
• skydd av kritisk infrastruktur som kraftverk och flygplatser,
• perimeterövervakning av känsliga platser,
• samt luftövervakning över större stads- eller nationella områden .

Xavveos satsning visar samtidigt en bredare trend inom sensorteknik: lösningar som först utvecklas för autonoma fordon kan snabbt få betydelse även för säkerhet och försvar när små, svårupptäckta drönare förändrar hotbilden.