Kostnaden för att inte investera är samtidigt hög. Världsbanken uppskattar att klimatförändringarnas effekter kan motsvara 12–14,5 procent av Vietnams BNP per år 2050 om landet inte genomför tillräckliga åtgärder för klimatanpassning och utsläppsminskningar .
Trots politiska mål och internationellt intresse växer finansieringen inte tillräckligt snabbt. En akademisk studie från 2025 visar att gröna lån bara stod för 4–5 procent av de totala lånen, medan gröna obligationer utgjorde 1,5 procent av den inhemska obligationsmarknaden .
Vietnam är en tillväxtekonomi med en relativt outvecklad obligationsmarknad. Låga räntor och begränsad likviditet kan göra gröna obligationer mindre attraktiva för investerare, medan kostnaderna för att ta fram, ge ut och verifiera obligationerna kan bli höga för företagen .
För mindre bolag blir tröskeln särskilt hög. De behöver ofta extern hjälp med projektunderlag, rapportering och mätning av klimatnytta – kostnader som är svåra att bära när emissionerna är små.
Detta återkommer som ett av de mest betydande hindren. Marknaden saknar fortfarande tillräckligt tydliga riktlinjer för gröna obligationer, och Vietnams regler är inte fullt ut samordnade med internationella standarder som ICMA:s principer för gröna obligationer .
Energy Transition Partnership beskriver regelverket för grön finansiering i Vietnam som fortfarande i ett tidigt skede . För investerare innebär otydliga regler större osäkerhet kring vilka projekt som verkligen är gröna och hur kapitalet får användas.
Vietnam antog en nationell grön taxonomi först 2025 . Taxonomin ska hjälpa marknaden att avgöra vilka verksamheter och projekt som kan klassas som gröna, men system för löpande rapportering och oberoende kontroll är fortfarande under utveckling.
EY pekar på splittrade ESG-data och brist på oberoende verifiering som problem för både internationella investerare och vietnamesiska finansinstitut . I en analys hade 63 procent av företagsobligationerna inte verifierats av en extern part, vilket ökar risken för så kallad greenwashing – att finansiella produkter marknadsförs som gröna utan tillräckligt stöd .
Internationella investerare som finansierar projekt på lång sikt måste också hantera växelkursrisken. Om investeringar görs i dollar eller annan utländsk valuta men intäkterna kommer i vietnamesiska dong kan valutaförändringar påverka avkastningen kraftigt.
Volatiliteten på valutamarknaden är därför ett hinder för långsiktiga åtaganden, något som är vanligt i många tillväxtekonomier .
Den gröna obligationsmarknaden brottas dessutom med flera praktiska begränsningar:
Det gör att marknaden riskerar att fastna i ett moment 22: investerare efterfrågar större och mer transparenta produkter, medan företagen behöver en djupare marknad för att kunna ge ut dem effektivt.
Vietnam Green Finance Conference 2026 hölls den 6 augusti 2026 i Ho Chi Minh-staden under temat ”Where Green Capital Meets Investment Opportunity”. Konferensen arrangerades gemensamt av VIFC-HCMC, Nam A Bank, FiinGroup och Global Green Growth Institute, GGGI .
Det mest konkreta förslaget var att skapa en specialiserad handelsplats inom VIFC. Enligt planerna ska den kunna lista och handla med råvaror och derivat, inklusive gröna obligationer och koldioxidkrediter, inom ramen för dekret nr 330 .
En centraliserad plattform är tänkt att minska den splittrade marknadens likviditetsproblem och göra det enklare att matcha investerare med projekt. För koldioxidkrediter kan en samlad handelsmiljö dessutom bidra till tydligare prissättning och bättre granskning – även om det i praktiken kräver detaljerade regler och robusta kontrollsystem.
Nguyen Huu Huan, vice ordförande i VIFC-HCMC:s verkställande styrelse, sade att finanscentrumet vill bli ett nav för omvandling av grönt kapital. Tanken är att standardisera gröna projekt, minska riskerna och förbättra deras möjligheter att få finansiering .
I den föreslagna modellen ska projekt kunna standardiseras, mätas, garanteras, finansieras och handlas över gränserna. Målet är att skapa en mer transparent kanal för internationellt kapital till vietnamesiska gröna investeringar.
Konferensens fokus låg därför inte bara på att hitta 700 miljarder dollar, utan också på att bygga den marknadsinfrastruktur och det regelverk som krävs för att kapitalet faktiskt ska kunna mobiliseras .
Ett konkret resultat från konferensen var nya avtal om grön finansiering för Nam A Bank.
Banken undertecknade ett strategiskt partnerskap och ett internationellt avtal om grön kredit med SIFEM AG, den schweiziska investeringsfonden för tillväxtmarknader. SIFEM är en utvecklingsfinansieringsinstitution som till hundra procent ägs av den schweiziska regeringen .
Nam A Bank fick dessutom tillgång till ytterligare kapital från fonder som förvaltas av schweiziska responsAbility Investments AG . Det totala nya gröna kreditbeloppet uppgick till 20 miljoner dollar.
Pengarna ska användas för finansiering till små och medelstora företag, kvinnoägda företag och projekt inom den gröna omställningen . Efter avtalen uppgick Nam A Banks internationellt anskaffade kapital sedan början av 2026 till nästan 350 miljoner dollar .
Affären visar hur internationella utvecklingsfinansiärer kan bidra till att få gröna kapitalflöden i rörelse. Den understryker samtidigt att Vietnam fortfarande är beroende av utländsk utvecklingsfinansiering för att locka mer privat kapital till den långsiktiga omställningen.