UBS varnar för lång löptid – ser större värde i korta obligationer

UBS rekommenderar i sin analys från den 18 augusti att investerare selektivt ökar exponeringen mot högkvalitativa obligationer med kort och medellång löptid. Banken avråder däremot från att jaga 30-åriga statsobligationer efter den globala utförsäljningen i långfristiga räntepapper. Enligt UBS ger dagens högre räntor en attraktiv löpande avkastning, samtidigt som kortare löptider har mindre känslighet för finanspolitiska och inflationsrelaterade chocker längre ut på räntekurvan.

Ett viktigt mått: 100–230 räntepunkters stötdämpare

UBS bedömer att räntorna på amerikanska statsobligationer i det föredragna två- till femårssegmentet skulle behöva stiga med ungefär 100–230 räntepunkter från dåvarande nivåer innan prisnedgången helt motsvarar ett års ränteintäkt. Det är ett intervall för segmentet som helhet, inte ett separat tröskelvärde för varje löptid.

Det innebär inte att risken försvinner. Obligationspriser kan fortfarande falla när marknadsräntorna stiger. Men en högre ingångsränta ger investeraren mer löpande avkastning som kan absorbera måttliga ränteuppgångar än vad som hade varit möjligt vid betydligt lägre räntenivåer.

Därför är UBS försiktigt med 30-åriga statsobligationer

Obligationer med lång duration – alltså hög känslighet för ränteförändringar – påverkas mer av både räntor och den så kallade löptidspremien. Det är den extra avkastning investerare kräver för att binda kapital under lång tid. UBS ser flera krafter som särskilt belastar 30-årssegmentet:

• Oro för varaktigt hög inflation: Om investerare tror att inflationen förblir hög kräver de ofta större kompensation för att äga långfristiga obligationer.
• Budgetunderskott och ny upplåning: Regeringar med stora lånebehov måste sälja mer skuld, vilket ökar utbudet som marknaden ska absorbera.
• Svag efterfrågan i auktioner: En svagt mottagen auktion av långfristiga amerikanska statsobligationer kan signalera att köparna kräver högre ränta innan de tar på sig mer duration.
• Likviditetsrisk: Långa obligationer kan vara svårare att handla effektivt när marknaden blir stressad.

Det kan leda till att långräntorna förblir höga – eller stiger ytterligare – även om investerare börjar räkna med svagare tillväxt eller en mindre åtstramande penningpolitik.

Så långt hade utförsäljningen nått

Den 18 augusti steg räntan på den amerikanska 30-åriga statsobligationen över 5,31 procent, den högsta nivån sedan 2007. Räntan på den 30-åriga tyska förbundsobligationen, Bund, nådde 3,75 procent, den högsta nivån sedan 2011. Den brittiska 30-åriga statsobligationen, en så kallad gilt, låg nära 5,85 procent – nära toppen i maj och den högsta nivån sedan 1998.

UBS kopplade pressen till oro för ihållande inflation, försämrade statsfinanser och framtida statlig upplåning. En stor volym nya företagsobligationer med lång löptid ökade dessutom den duration som investerarna behövde absorbera. Det omfattade även upplåning kopplad till teknikbolagens investeringar i AI-infrastruktur.

Varför kortare obligationer kan klara sig bättre

Obligationer med kortare löptid följer normalt förväntningarna på centralbankernas styrräntor närmare. Långa obligationer påverkas däremot mer av löptidspremien och av förändrade bedömningar kring inflation, finanspolitik och obligationsutbud.

UBS räknar med att den så kallade disinflationen – att inflationstakten fortsätter att avta – fortsätter och anser att marknaden prissätter alltför aggressiva ytterligare räntehöjningar från centralbankerna. Om investerarna börjar räkna med färre höjningar, eller så småningom räntesänkningar, kan räntorna på två- till femåriga obligationer falla och priserna stiga, även om 30-årsräntorna ligger kvar på höga nivåer eller fortsätter uppåt.

Det är kärnan i UBS rekommendation: en utförsäljning på obligationsmarknaden slår inte lika mot alla löptider. Korta och medellånga obligationer kan gynnas av ändrade förväntningar på styrräntan, medan de längsta obligationerna fortfarande pressas av finanspolitiska risker och ett stort utbud.

ETF-flöden visar efterfrågan på inkomst och likviditet

Samtida europeisk ETF-statistik visade inflöden på 11,9 miljarder euro till ränteprodukter. Av detta gick 4,5 miljarder euro till exponeringar mot statsobligationer och 3,8 miljarder euro till ultrakorta produkter, huvudsakligen denominerade i euro. Mönstret är förenligt med att investerare söker obligationsinkomster men föredrar kort duration och lättomsatta instrument. Uppgifterna är dock inte ett fullständigt mått på hela den globala investerarkollektivets positionering.

Skillnaden är viktig. Fondflöden kan visa var vissa investerare placerar kapital, men de bevisar inte att hela marknaden har gått över till en strategi med kort duration.

En fortsättning på UBS tidigare obligationssyn

Augustirekommendationen innebär en förstärkning, inte en helomvändning, av UBS tidigare positionering. I sin House View från april lyfte banken fram högkvalitativa obligationer med ungefär tre till fem års löptid som en källa till avkastning och diversifiering, trots oro för inflation och statsskulder. I majs prognos föredrog UBS på samma sätt korta till medellånga obligationer för globala investerare. Banken noterade då att kortfristiga värdepapper vanligtvis är lättare för penningmarknadsfonder, bankers balansräkningar och likviditetsreserver att absorbera.

UBS har också gjort en valutamässig skillnad. Banken föredrar särskilt korta och medellånga obligationer i amerikanska dollar och brittiska pund, medan utvalda längre europeiska obligationer kan erbjuda värde eftersom penningpolitik, konjunktur, statsfinanser och politiska förutsättningar skiljer sig mellan regionerna.

Vad rekommendationen betyder för investerare

UBS säger inte att 30-åriga obligationer saknar värde eller att kortfristiga obligationer är riskfria. Budskapet är snarare att balansen mellan risk och avkastning just nu ser mer attraktiv ut i högkvalitativa obligationer med kort och medellång löptid:

1. Löpande avkastning finns tillgänglig nu tack vare de högre ingångsräntorna.
2. Durationrisken är lägre än i 30-åriga statsobligationer.
3. En förändring i ränteförväntningarna kan stödja priserna i två- till femårssegmentet.
4. Finanspolitiska och utbudsrelaterade chocker är mindre koncentrerade i den korta änden än i den långa.
5. ETF-flöden visar en preferens för likviditet, särskilt genom efterfrågan på ultrakorta produkter.

För investerare som jämför olika löptider är UBS slutsats därför att det kan vara mer attraktivt att låsa in kvalitet och ränta innan man tar på sig betydande exponering mot den mest durationkänsliga delen av statsobligationsmarknaden.