Hormuzkrisen: Vapenvilan löper ut, fartygsattackerna trappas upp och oljepriset stiger

Vapenvilan mellan USA och Iran skulle löpa ut på måndagen, och något förnyat avtal är inte i sikte. Krisen i Hormuzsundet har i stället förvärrats dramatiskt den senaste veckan. Dödläget har lett till att sjöfarten genom ett av världens mest kritiska energiflaskhalsar nästan helt har stoppats, drivet av nya attacker, maximalistiska krav från Teheran och en hårdnande attityd på båda sidor. Här är hela bilden baserad på de senaste rapporterna.

Attacker på fartyg och ömsesidiga anklagelser

Minst två fartyg till attackerades i Hormuzsundet på torsdagen den 13 augusti, enligt Förenade Arabemiraten (UAE), som uppger att Iran låg bakom attackerna . Den 11 augusti rapporterade USA och Jemens Huthi-rebellerna om separata attacker mot sjöfarten i Omanbukten . Dessa händelser följer på tidigare våld: tre tankers träffades av projektiler i början av juli, vilket ledde till USA:s attacker och återkallande av Irans oljelicens ; en iransk drönarattack mot ett lastfartyg i slutet av juni besvarades med amerikanska vedergällningsattacker ; och Iran kapade två fartyg i april .

Anklagelserna haglar. UAE lägger skulden för de senaste robotattackerna direkt på Iran . Iran säger att sundet kommer att förbli stängt för obehöriga fartyg, och nekar USA:s och Israels fartyg passage. Teheran insisterar på att Washington måste acceptera dess villkor innan sjöfarten kan återupptas . USA, å sin sida, hävdar att de har "total kontroll" över farleden – ett påstående som Iran ilsket förnekar .

Sjöfarten nästan stillastående

Transiteringen genom Hormuzsundet "tycktes gå in i ett nästan totalstopp" på fredagen den 14 augusti, efter de senaste attackerna och nya hot från USA . Tidigare i juli passerade bara 25 fartyg genom sundet på en enda dag (en minskning från 49 dagen innan), enligt sjöfartsdataföretaget Kpler – en minskning med 50 % . Farleden transporterar normalt ungefär en femtedel av världens dagliga olje- och LNG-försörjning .

Låsta förhandlingar och Irans utökade krav

Den 8 augusti utfärdade Irans högsta nationella säkerhetsråd en omfattande lista med villkor för att öppna sundet. Rådets sekreterare, Mohammad Bagher Zolghadr, sade att USA måste:

• Permanent avsluta kriget mot Iran och dess allierade
• Häva den amerikanska marinblockaden
• Avskaffa alla sanktioner
• Dra tillbaka trupper från regionen
• "Rätta till sitt beteende" och aldrig mer hota Iran

Irans utrikesminister, Abbas Araqchi, sade den 9 augusti att inga direkta förhandlingar pågår mellan Teheran och Washington, och att medlare fortfarande försöker hitta ett sätt att återuppta samtalen . Båda sidor lägger fram alltmer expansiva krav i stället för att närma sig varandra . Det tidigare samförståndsavtalet från juni som pausade fientligheterna har i praktiken kollapsat .

USA:s ekonomiska och militära påtryckningar

Den 13 augusti sade USA att de kan upprätthålla en marin blockad av Iran "på obestämd tid" och lovade att öka det ekonomiska trycket allteftersom vapenvilans deadline närmar sig . Den 14 augusti varnade USA för att man skulle öka de ekonomiska påtryckningarna ytterligare efter de två senaste fartygsattackerna . Tidigare påtryckningsomgångar inkluderade: återkallande av Irans licens för oljeförsäljning (7 juli) ; lansering av hundratals attacker mot iranska mål som vedergällning för fartygsattacker ; och Trump som krävde kompensation från Iran för dödsfall kopplade till konflikten .

Olje- och bensinpriser

Brentoljan stängde på 88,52 dollar per fat den 14 augusti, en uppgång med 1,45 dollar (1,67 %) för dagen, medan WTI låg på 85,38 dollar per fat . Internationella energiorganet (IEA) sänkte sin prognos för oljeefterfrågan 2026 med 1,6 miljoner fat per dag, med hänvisning till störningarna i Hormuz . De amerikanska bensinpriserna stiger i takt med att minskade råoljeleveranser genom Hormuz pressar de inhemska raffinaderierna; Trump har varnat bilister för att rusta sig för högre kostnader . Oljan handlades kort över 90 dollar per fat i mitten av juli när trafiken nästan stannade .

Experternas bedömningar

Diplomatiska källor beskriver samtalen som inte på väg att resultera i ett avtal eller ens ett samförståndsavtal i detta skede, och Irans motstridiga krav gör en överenskommelse ouppnåelig . Analytiker noterar att Iran i praktiken har lagt fram alla sina centrala krav på en gång (tillbakadragande av USA:s hot, finansiell lättnad och iransk kontroll över sundet) samtidigt som man skjuter upp diskussionen om sitt kärnenergiprogram – något som är oacceptabelt för Trump-administrationen . Risken för ett utdraget dödläge är hög. Utan direkta samtal mellan USA och Iran verkar den Oman-medlade kanalen otillräcklig för att överbrygga skillnaderna, och båda sidor hårdnar i sina positioner .