El Niño ger inte samma väder överallt. En region kan drabbas av torka och värme, medan en annan får kraftiga regn som försenar skörden eller skadar grödorna efter skörd. För grödor som produceras i ett begränsat antal länder kan väderproblem i bara några få kärnområden göra den globala tillgången sårbar.
Höga insatskostnader kan förstärka effekten. Små och stora odlare kan få svårare att finansiera bevattning, gödsling, återplantering eller återhämtning efter en dålig skörd. Även förädling och transporter påverkas av dyrare energi och störningar i skördeperioderna. Det tillgängliga underlaget räcker däremot inte för att isolera exakt hur mycket energi- och gödselkostnaderna påverkar priset på varje enskild råvara.
Elfenbenskusten och Ghana är centrala leverantörer på den globala kakaomarknaden. Därför kan vädret i Västafrika få stort genomslag i den globala balansen. Historiska data som Reuters återger visar att varje stark El Niño under de senaste 55 åren har sammanfallit med minskad kakaoproduktion. Det är en viktig varningssignal, men inte ett bevis för att varje händelse leder till lika stora produktionsfall.
Ghanas kakaoorgan COCOBOD räknar med en produktion på 450 000–550 000 ton under säsongen 2026–2027. Det kan jämföras med prognosen på 750 000 ton för 2025–2026. El Niño är en av flera orsaker som nämns, tillsammans med sjukdomen swollen shoot och åldrande kakaoodlingar.
Elfenbenskusten hade sålt omkring 1 miljon ton kakao genom exportkontrakt för huvudskörden 2026–2027, men började därefter sakta ned försäljningen på grund av oron för att El Niño ska påverka produktionen. Det visar hur odlare, exportörer och marknadsaktörer redan försöker hantera risken – även om den slutliga skörden fortfarande avgörs av nederbörd och lokala odlingsförhållanden.
StoneX, som citeras i underlaget, bedömer att det globala kakaöverskottet under 2026–2027 kan minska till omkring 25 000 ton, från en tidigare prognos på 422 000 ton för den pågående säsongen. En annan analys från Transgraph Consulting pekar på ett överskott på cirka 98 000 ton. Skillnaden visar att prognoserna fortfarande är osäkra.
Den gemensamma slutsatsen är att ogynnsamt väder i Västafrika kan göra kakaomarknaden betydligt mindre överutbuden och därmed skapa uppåttryck på priserna. Kakaopriset påverkas samtidigt även av efterfrågan från chokladindustrin, malningsvolymer, lager, exportfinansiering och andra marknadsfaktorer. El Niño förklarar alltså inte automatiskt hela prisrörelsen.
Kaffemarknaden kan påverkas på flera sätt. Ovanligt kraftiga regn har kopplats till försenade skördar i Brasilien, medan värme och torka i samband med El Niño ökar risken för lägre avkastning och sämre bönkvalitet i Brasilien, Vietnam och Indonesien. Analyserna pekar särskilt på robustakaffe, där Vietnams odlingsområden kan utsättas för långvarig torka om El Niño fortsätter att förstärkas.
Det finns dock inte tillräckligt med underlag för att bekräfta ett specifikt skadeutfall i varje land eller för att ange en tillförlitlig prisprognos. Den försiktigaste slutsatsen är därför att El Niño höjer väderrelaterade riskpremier på kaffemarknaden – inte att produktionen eller priset med säkerhet kommer att förändras med en viss procentsats.
Indien och Thailand kan få torrare förhållanden, vilket skulle kunna minska sockerrörsskördarna och ge stöd åt världsmarknadspriset på socker. Samtidigt kan mer regn i Brasilien gynna sockerrörens tillväxt under vissa perioder. Om regnen blir för kraftiga kan de dock försvåra skörden och sockerbrukenas arbete.
Det gör El Niños effekt på socker mer svårbedömd än effekten på kakao. Brasiliens produktion kan delvis kompensera för eventuella bortfall i Asien, men det beror på när regnet faller, hur skörden utvecklas, kapaciteten i sockerbruken och hur mycket sockerrör som går till socker respektive etanol. Det finns inte tillräckliga belägg för en säker uppskattning av produktionsförlusterna i Indien, Thailand eller Brasilien.
Konsekvenserna kan spridas genom hela leveranskedjan:
Det mest sannolika riskscenariot är inte nödvändigtvis att alla odlingsregioner misslyckas samtidigt. Den större faran är att flera lokala väderchocker inträffar nära varandra i koncentrerade leverantörsregioner, samtidigt som odlare och företag har små ekonomiska marginaler att hantera problemen.
Säsongsprognoser får störst värde när de leder till stöd innan skadorna har inträffat. Det kan handla om att i förväg säkra utsäde, gödsel, bränsle, krediter, bevattningsstöd, skadedjursövervakning, skördeförsäkringar och riktat livsmedelsstöd.
Tork- och värmetåliga sorter, skuggning, bättre markfuktighet, bevattning där det är möjligt och en större mångfald av grödor kan minska beroendet av ett enda vädermönster. För kakao och kaffe är tidiga investeringar särskilt viktiga, eftersom det tar betydligt längre tid att ersätta fleråriga träd än att återhämta en säsongsgröda.
Spannmålslager och diversifierade importkällor kan dämpa chocker på marknaderna för baslivsmedel. Stora exportörer som Brasilien – och Ryssland på vetemarknaden – kan bidra till att hålla det globala utbudet stabilt om skördar, logistik och handelspolitik fungerar tillförlitligt. Sådana buffertar kan dock inte fullt ut ersätta bortfall i fleråriga grödor som kakao och kaffe.
Den senaste informationen pekar på att El Niño 2026–2027 är en allvarlig väderrisk. NOAA bedömer sannolikheten för en mycket stark händelse till över 90 procent, medan vissa medierapporter beskriver den som en möjlig rekordhändelse.
Kakao, särskilt i Ghana och Elfenbenskusten, har i det aktuella underlaget den tydligaste risken för ett stramare utbud. Kaffe och socker är också utsatta, men effekterna kommer sannolikt att skilja sig mellan länder och regioner. Det går ännu inte att omvandla riskbilden till en exakt prognos för produktion eller priser.
Den avgörande variabeln är den faktiska nederbörden i varje odlingsområde – inte bara temperaturen i Stilla havet. El Niño ökar sannolikheten för vissa vädermönster, men avgör inte automatiskt en skörd, ett pris eller ett klimatrekord.
El Niño ger inte samma väder överallt. En region kan drabbas av torka och värme, medan en annan får kraftiga regn som försenar skörden eller skadar grödorna efter skörd. För grödor som produceras i ett begränsat antal länder kan väderproblem i bara några få kärnområden göra den globala tillgången sårbar.
Höga insatskostnader kan förstärka effekten. Små och stora odlare kan få svårare att finansiera bevattning, gödsling, återplantering eller återhämtning efter en dålig skörd. Även förädling och transporter påverkas av dyrare energi och störningar i skördeperioderna. Det tillgängliga underlaget räcker däremot inte för att isolera exakt hur mycket energi- och gödselkostnaderna påverkar priset på varje enskild råvara.
Elfenbenskusten och Ghana är centrala leverantörer på den globala kakaomarknaden. Därför kan vädret i Västafrika få stort genomslag i den globala balansen. Historiska data som Reuters återger visar att varje stark El Niño under de senaste 55 åren har sammanfallit med minskad kakaoproduktion. Det är en viktig varningssignal, men inte ett bevis för att varje händelse leder till lika stora produktionsfall.
Ghanas kakaoorgan COCOBOD räknar med en produktion på 450 000–550 000 ton under säsongen 2026–2027. Det kan jämföras med prognosen på 750 000 ton för 2025–2026. El Niño är en av flera orsaker som nämns, tillsammans med sjukdomen swollen shoot och åldrande kakaoodlingar.
Elfenbenskusten hade sålt omkring 1 miljon ton kakao genom exportkontrakt för huvudskörden 2026–2027, men började därefter sakta ned försäljningen på grund av oron för att El Niño ska påverka produktionen. Det visar hur odlare, exportörer och marknadsaktörer redan försöker hantera risken – även om den slutliga skörden fortfarande avgörs av nederbörd och lokala odlingsförhållanden.
StoneX, som citeras i underlaget, bedömer att det globala kakaöverskottet under 2026–2027 kan minska till omkring 25 000 ton, från en tidigare prognos på 422 000 ton för den pågående säsongen. En annan analys från Transgraph Consulting pekar på ett överskott på cirka 98 000 ton. Skillnaden visar att prognoserna fortfarande är osäkra.
Den gemensamma slutsatsen är att ogynnsamt väder i Västafrika kan göra kakaomarknaden betydligt mindre överutbuden och därmed skapa uppåttryck på priserna. Kakaopriset påverkas samtidigt även av efterfrågan från chokladindustrin, malningsvolymer, lager, exportfinansiering och andra marknadsfaktorer. El Niño förklarar alltså inte automatiskt hela prisrörelsen.
Kaffemarknaden kan påverkas på flera sätt. Ovanligt kraftiga regn har kopplats till försenade skördar i Brasilien, medan värme och torka i samband med El Niño ökar risken för lägre avkastning och sämre bönkvalitet i Brasilien, Vietnam och Indonesien. Analyserna pekar särskilt på robustakaffe, där Vietnams odlingsområden kan utsättas för långvarig torka om El Niño fortsätter att förstärkas.
Det finns dock inte tillräckligt med underlag för att bekräfta ett specifikt skadeutfall i varje land eller för att ange en tillförlitlig prisprognos. Den försiktigaste slutsatsen är därför att El Niño höjer väderrelaterade riskpremier på kaffemarknaden – inte att produktionen eller priset med säkerhet kommer att förändras med en viss procentsats.
Indien och Thailand kan få torrare förhållanden, vilket skulle kunna minska sockerrörsskördarna och ge stöd åt världsmarknadspriset på socker. Samtidigt kan mer regn i Brasilien gynna sockerrörens tillväxt under vissa perioder. Om regnen blir för kraftiga kan de dock försvåra skörden och sockerbrukenas arbete.
Det gör El Niños effekt på socker mer svårbedömd än effekten på kakao. Brasiliens produktion kan delvis kompensera för eventuella bortfall i Asien, men det beror på när regnet faller, hur skörden utvecklas, kapaciteten i sockerbruken och hur mycket sockerrör som går till socker respektive etanol. Det finns inte tillräckliga belägg för en säker uppskattning av produktionsförlusterna i Indien, Thailand eller Brasilien.
Konsekvenserna kan spridas genom hela leveranskedjan:
Det mest sannolika riskscenariot är inte nödvändigtvis att alla odlingsregioner misslyckas samtidigt. Den större faran är att flera lokala väderchocker inträffar nära varandra i koncentrerade leverantörsregioner, samtidigt som odlare och företag har små ekonomiska marginaler att hantera problemen.
Säsongsprognoser får störst värde när de leder till stöd innan skadorna har inträffat. Det kan handla om att i förväg säkra utsäde, gödsel, bränsle, krediter, bevattningsstöd, skadedjursövervakning, skördeförsäkringar och riktat livsmedelsstöd.
Tork- och värmetåliga sorter, skuggning, bättre markfuktighet, bevattning där det är möjligt och en större mångfald av grödor kan minska beroendet av ett enda vädermönster. För kakao och kaffe är tidiga investeringar särskilt viktiga, eftersom det tar betydligt längre tid att ersätta fleråriga träd än att återhämta en säsongsgröda.
Spannmålslager och diversifierade importkällor kan dämpa chocker på marknaderna för baslivsmedel. Stora exportörer som Brasilien – och Ryssland på vetemarknaden – kan bidra till att hålla det globala utbudet stabilt om skördar, logistik och handelspolitik fungerar tillförlitligt. Sådana buffertar kan dock inte fullt ut ersätta bortfall i fleråriga grödor som kakao och kaffe.
Den senaste informationen pekar på att El Niño 2026–2027 är en allvarlig väderrisk. NOAA bedömer sannolikheten för en mycket stark händelse till över 90 procent, medan vissa medierapporter beskriver den som en möjlig rekordhändelse.
Kakao, särskilt i Ghana och Elfenbenskusten, har i det aktuella underlaget den tydligaste risken för ett stramare utbud. Kaffe och socker är också utsatta, men effekterna kommer sannolikt att skilja sig mellan länder och regioner. Det går ännu inte att omvandla riskbilden till en exakt prognos för produktion eller priser.
Den avgörande variabeln är den faktiska nederbörden i varje odlingsområde – inte bara temperaturen i Stilla havet. El Niño ökar sannolikheten för vissa vädermönster, men avgör inte automatiskt en skörd, ett pris eller ett klimatrekord.