Flera länder har på kort tid valt hårdare regler:

• Australien blev först i världen med ett förbud mot sociala medier för personer under 16 år. Plattformar som TikTok, Instagram, YouTube och Facebook omfattas, och företag som inte följer reglerna kan få böter på upp till 49,5 miljoner australiska dollar . Tre månader efter att förbudet trädde i kraft använde dock de flesta tonåringar fortfarande sociala medier, vilket har fått regeringen att lägga fram nya åtgärder för att stärka efterlevnaden .
• Norge inför ett nästan heltäckande förbud mot generativ AI för elever mellan 6 och 13 år, motsvarande årskurs 1–7. Elever i åldern 14–16 får bara använda AI under direkt lärartillsyn . Norge förbjöd dessutom mobiltelefoner i skolorna 2024 och förbereder lagstiftning om ett sociala medier-förbud för personer under 16 år .
• Sverige inför ett nationellt obligatoriskt mobiltelefonförbud i skolorna från höstterminen 2026 .
• Storbritannien har inlett en konsultation om barns användning av sociala medier, infört mobiltelefonfria skolor som norm och överväger begränsningar av beroendeframkallande funktioner samt skärpta ålderskontroller .
• Flera europeiska länder – däribland Sverige, Finland, Norge, Danmark, Frankrike och Italien – begränsar skärmanvändningen och återgår delvis till pappersbaserat lärande .

Hongkongs modell: integration med skyddsräcken

Hongkongs utbildningsmyndighet publicerade i juni 2026 Plan för digital utbildningsutveckling i grund- och gymnasieskolan, tillsammans med två centrala tillägg :

1. En ram för AI-kompetens – en strukturerad och åldersanpassad läroplan för AI i grund- och gymnasieskolan, med fokus på kunskaper, färdigheter och värderingar .
2. En vägledning för AI i undervisningen – principer för hur lärare ska använda AI etiskt i lärande, undervisning och bedömning .

De viktigaste delarna i Hongkongs strategi är:

• Proaktiv integrering i stället för generella förbud. Skolorna ska föra in strategier för digital utbildning och AI i sina skolutvecklingsplaner och fastställa tidsplaner för genomförandet .
• Fyra prioriterade områden: att utbilda elever med digital kompetens och ”humanistisk omsorg”, stärka lärarnas fortbildning, bygga smart skolinfrastruktur och främja samarbete mellan olika sektorer .
• 2 miljarder Hongkongdollar avsätts ur Quality Education Fund för att stödja genomförandet av digital utbildning .
• Särskilda riktlinjer för generativ AI. Hongkongs Digital Policy Office publicerade i april 2025 en teknisk och praktisk vägledning för generativ AI. För skolor rekommenderas bland annat att elever söker förhandsgodkännande innan de använder generativa AI-verktyg och att lärare övervakar användningen .
• Fortbildning för lärare. Utbildningsmyndigheten har lanserat en serie kurser som ska ge lärare en systematisk bild av AI-utvecklingen och hur tekniken kan användas i undervisningen .
• AI även i grundskolan. Ett pilotområde kallat ”Introduktion till artificiell intelligens” har införts som en del av grundskolans teknik- och innovationsundervisning .

Två tydligt olika synsätt

Argumentet för att lära ut i stället för att förbjuda

Hongkongs modell bygger på antagandet att generella förbud kan vara svåra att upprätthålla – något Australiens erfarenheter illustrerar – och att långsiktig motståndskraft kräver ett utvecklat digitalt omdöme snarare än enbart begränsad tillgång. Den australiska lagen har redan behövt kompletteras med nya åtgärder för att stärka tillsynen, eftersom uppgifter tyder på att barn fortfarande använder plattformarna .

Även Norges modell har vissa förbehåll. Regeringen har uppgett att mobiltelefonförbudet från 2024 ledde till omkring 60 procent färre besök hos psykologspecialister . Samtidigt är det nästan heltäckande AI-förbudet för elever under 13 år framför allt en reaktion på sjunkande resultat i nationella prov – ett mått på skolprestationer, men inte nödvändigtvis på framtida digital kompetens .

Ray Cheung Chak-chung, ledamot i Hongkongs läroplansutvecklingsråd, har sagt att den nya planen ska göra skolornas tidigare splittrade undervisning mer enhetlig och stärka elevernas kritiska tänkande för att motverka ett överberoende av artificiell intelligens .

Riskerna och den stora osäkerheten

Risken med Hongkongs väg är att elever fortfarande kan utsättas för negativa effekter av oreglerad användning av sociala medier och AI utanför skolan. Strategin försöker hantera detta genom värderingsundervisning och digital kompetens snarare än genom lagstiftning.

Den viktigaste osäkerheten: Det finns inga belägg för att Hongkong överväger eller planerar ett stadsomfattande åldersförbud för sociala medier eller ett generellt mobiltelefonförbud i skolorna. Politiken prioriterar uttryckligen digital förmåga framför breda restriktioner. Om uppgifter om elevernas välmående skulle förändras markant kan betoningen på ”humanistisk omsorg” och etiska värderingar ändå ge utrymme för skärpta regler på skolnivå – utan att staden behöver kopiera den lagstiftningsbaserade förbudsmodellen.

Flera länder har på kort tid valt hårdare regler:

• Australien blev först i världen med ett förbud mot sociala medier för personer under 16 år. Plattformar som TikTok, Instagram, YouTube och Facebook omfattas, och företag som inte följer reglerna kan få böter på upp till 49,5 miljoner australiska dollar . Tre månader efter att förbudet trädde i kraft använde dock de flesta tonåringar fortfarande sociala medier, vilket har fått regeringen att lägga fram nya åtgärder för att stärka efterlevnaden .
• Norge inför ett nästan heltäckande förbud mot generativ AI för elever mellan 6 och 13 år, motsvarande årskurs 1–7. Elever i åldern 14–16 får bara använda AI under direkt lärartillsyn . Norge förbjöd dessutom mobiltelefoner i skolorna 2024 och förbereder lagstiftning om ett sociala medier-förbud för personer under 16 år .
• Sverige inför ett nationellt obligatoriskt mobiltelefonförbud i skolorna från höstterminen 2026 .
• Storbritannien har inlett en konsultation om barns användning av sociala medier, infört mobiltelefonfria skolor som norm och överväger begränsningar av beroendeframkallande funktioner samt skärpta ålderskontroller .
• Flera europeiska länder – däribland Sverige, Finland, Norge, Danmark, Frankrike och Italien – begränsar skärmanvändningen och återgår delvis till pappersbaserat lärande .

Hongkongs modell: integration med skyddsräcken

Hongkongs utbildningsmyndighet publicerade i juni 2026 Plan för digital utbildningsutveckling i grund- och gymnasieskolan, tillsammans med två centrala tillägg :

1. En ram för AI-kompetens – en strukturerad och åldersanpassad läroplan för AI i grund- och gymnasieskolan, med fokus på kunskaper, färdigheter och värderingar .
2. En vägledning för AI i undervisningen – principer för hur lärare ska använda AI etiskt i lärande, undervisning och bedömning .

De viktigaste delarna i Hongkongs strategi är:

• Proaktiv integrering i stället för generella förbud. Skolorna ska föra in strategier för digital utbildning och AI i sina skolutvecklingsplaner och fastställa tidsplaner för genomförandet .
• Fyra prioriterade områden: att utbilda elever med digital kompetens och ”humanistisk omsorg”, stärka lärarnas fortbildning, bygga smart skolinfrastruktur och främja samarbete mellan olika sektorer .
• 2 miljarder Hongkongdollar avsätts ur Quality Education Fund för att stödja genomförandet av digital utbildning .
• Särskilda riktlinjer för generativ AI. Hongkongs Digital Policy Office publicerade i april 2025 en teknisk och praktisk vägledning för generativ AI. För skolor rekommenderas bland annat att elever söker förhandsgodkännande innan de använder generativa AI-verktyg och att lärare övervakar användningen .
• Fortbildning för lärare. Utbildningsmyndigheten har lanserat en serie kurser som ska ge lärare en systematisk bild av AI-utvecklingen och hur tekniken kan användas i undervisningen .
• AI även i grundskolan. Ett pilotområde kallat ”Introduktion till artificiell intelligens” har införts som en del av grundskolans teknik- och innovationsundervisning .

Två tydligt olika synsätt

Argumentet för att lära ut i stället för att förbjuda

Hongkongs modell bygger på antagandet att generella förbud kan vara svåra att upprätthålla – något Australiens erfarenheter illustrerar – och att långsiktig motståndskraft kräver ett utvecklat digitalt omdöme snarare än enbart begränsad tillgång. Den australiska lagen har redan behövt kompletteras med nya åtgärder för att stärka tillsynen, eftersom uppgifter tyder på att barn fortfarande använder plattformarna .

Även Norges modell har vissa förbehåll. Regeringen har uppgett att mobiltelefonförbudet från 2024 ledde till omkring 60 procent färre besök hos psykologspecialister . Samtidigt är det nästan heltäckande AI-förbudet för elever under 13 år framför allt en reaktion på sjunkande resultat i nationella prov – ett mått på skolprestationer, men inte nödvändigtvis på framtida digital kompetens .

Ray Cheung Chak-chung, ledamot i Hongkongs läroplansutvecklingsråd, har sagt att den nya planen ska göra skolornas tidigare splittrade undervisning mer enhetlig och stärka elevernas kritiska tänkande för att motverka ett överberoende av artificiell intelligens .

Riskerna och den stora osäkerheten

Risken med Hongkongs väg är att elever fortfarande kan utsättas för negativa effekter av oreglerad användning av sociala medier och AI utanför skolan. Strategin försöker hantera detta genom värderingsundervisning och digital kompetens snarare än genom lagstiftning.

Den viktigaste osäkerheten: Det finns inga belägg för att Hongkong överväger eller planerar ett stadsomfattande åldersförbud för sociala medier eller ett generellt mobiltelefonförbud i skolorna. Politiken prioriterar uttryckligen digital förmåga framför breda restriktioner. Om uppgifter om elevernas välmående skulle förändras markant kan betoningen på ”humanistisk omsorg” och etiska värderingar ändå ge utrymme för skärpta regler på skolnivå – utan att staden behöver kopiera den lagstiftningsbaserade förbudsmodellen.