Jeremy Kings restauranger: Restauratören, som bland annat driver Simpsons in the Strand, Arlington och The Park i London, säger att gäster inte bör bära inspelningsbara glasögon inne på hans restauranger. ”Jag skulle aldrig medvetet tillåta något intrång i våra gästers privatliv utöver det som våra medfödda ögon innebär”, sade han till The Guardian .
Wetherspoons: Pubkedjan har förbjudit inspelning med Meta-glasögon på samtliga fler än 800 brittiska pubar. Kedjan säger att inspelning av gäster eller anställda utan samtycke strider mot dess regler – och att glasögonen möjliggör ”smygövervakning” . Den som vill komma in kan uppmanas att stänga av kamerorna .
Soho House: Den privata medlemsklubben har förtydligat att det befintliga filmförbudet även gäller smartglasögon. Medlemmar som bär dem kan därför bli ombedda att ta av dem .
ATG Theatres: Teateroperatören, med scener i bland annat London, Bristol och Edinburgh, kommer att be besökare ta av glasögonen under föreställningar. Filmning är redan förbjuden på teatern .
Den 7 augusti 2026 skrev Australiens justitieminister Michelle Rowland till integritetskommissionären Carly Kind och bad om en brådskande granskning av smartglasögon . Rowland varnade för att kvinnor och barn kan vara särskilt utsatta för ”skadligt agerande” och ”olämpliga inspelningar” .
Frågan fick extra fart efter att Kmart Australia sålt slut på sina Anko-märkta kameraglasögon för 89 australiska dollar (A$89). En expert på digitala rättigheter beskrev den billiga produkten som en ”integritetsmardröm” . Glasögonen kan ta bilder i upp till 8 megapixel och spela in video i 1080p .
Carly Kind har samtidigt varnat för att tekniken kan ”förändra vår upplevelse av mellanmänskliga relationer i grunden”. Om människor inte vet när de kan bli filmade blir det också svårare för dem att göra ett informerat integritetsval .
Orosbilden bygger inte enbart på en teoretisk risk. BBC har dokumenterat fall där män använt Meta Ray-Ban för att filma kvinnor utan deras vetskap på stränder, utanför butiker och på gator. Materialet har sedan publicerats på nätet, ibland tillsammans med trakasserier .
En analys från Jurist beskriver hur inspelningar utan samtycke kan bidra till en ny era av bildbaserade sexuella övergrepp, där kvinnor och flickor drabbas oproportionerligt .
ACLU och andra människorätts- och medborgarrättsorganisationer har också uppmanat Meta att stoppa planerna på ansiktsigenkänning i glasögonen. Organisationerna kallar tekniken ett allvarligt hot mot personlig integritet och medborgerliga friheter, särskilt för bland andra våld i nära relationer-utsatta, stalkningsoffer och andra sårbara grupper .
I juni rapporterades dessutom att vilande kod för ett internt ansiktsigenkänningssystem kallat ”NameTag” hade hittats i appen Meta AI. Meta tog senare bort koden .
Metas främsta integritetsskydd är en liten vit LED-lampa på glasögonens framsida. Den blinkar när kameran spelar in. I juli 2026 skickade Meta ut en obligatorisk mjukvaruuppdatering som stänger av kameran om lampan täcks över, skadas eller manipuleras . Uppdateringen gäller även redan sålda andra generationens Ray-Ban Meta, Oakley Meta och Metas egen glasögonmodell för 300 dollar .
Meta har sagt till Fortune att företaget har ”byggt in integritet i kameran från grunden” . Kritiker invänder dock att över 7 miljoner enheter såldes under 2025 – jämfört med omkring 2 miljoner sammanlagt under 2023 och 2024 – innan mer robusta samtyckeslösningar fanns på plats . Meta stod då för omkring 80 procent av den globala marknaden för smartglasögon .
Reaktionen sträcker sig längre än till enskilda restauranger och pubar. Myndigheter i flera jurisdiktioner utreder klagomål om smyginspelningar med smartglasögon . Texas justitieminister Ken Paxton inledde i maj 2026 en delstatsutredning med hänvisning till insamling av ansiktsgeometri och en inspelningslampa som han beskrev som lätt att dölja .
Instagram har samtidigt slagit ner på innehåll som bygger på icke samtyckta videor inspelade med Meta Ray-Ban . En grupptalan mot Meta, Bartone et al. v. Meta Platforms, Inc. et al., lämnades in i mars 2026 . Europeiska integritetsmyndigheter har varnat för att tekniken förändrar samspelet mellan människor genom att ta bort möjligheten att veta om man blir inspelad .
Det som skiljer den här reaktionen från tidigare teknikdebatter är hastigheten. Bara dagar efter att Kmart sålt slut på sina kameraglasögon för A$89 bad den australiska regeringen om en prioriterad granskning. Efter rapporter om smyginspelningar började brittiska verksamheter införa begränsningar på kort tid.
Samtidigt kom Metas skydd mot manipulerade inspelningslampor först efter att miljontals glasögon redan hade sålts. Där ligger konfliktens kärna: produkterna sprids snabbt, medan reglerna för samtycke och synlig inspelning utvecklas långsammare.
Om nästa generation blir billigare, mer diskret och erbjuds av fler tillverkare kan frågan bli ännu svårare att hantera. För restauranger, teatrar och andra offentliga miljöer är den praktiska frågan redan här: räcker en liten blinkande lampa – eller krävs tydliga förbud för att människor faktiskt ska kunna säga ja eller nej till att bli filmade?