EU:s plan att prissätta koldioxid på långdistansflygningar kan bli verklighet i juli – men flygbolagen slår bakut

Beslutet sker inte i ett vakuum. Förslaget i juli är en del av en bredare översyn för att anpassa hela EU ETS till EU:s juridiskt bindande klimatmål för 2040 om en nettominskning av utsläppen med 90 procent (jämfört med 1990 års nivåer) . Utsläppstaket i koldioxidmarknaden minskar redan i snabb takt, och flygsektorn har sett sina gratisutsläppsrätter fasas ut helt, vilket innebär att flygbolagen från och med 2026 är fullt exponerade för koldioxidkostnaderna på de rutter som omfattas .

Kostnadskalkylen: Rekordutsläpp och höga priser på utsläppsrätter

Insatsens storlek förstärks av de nuvarande marknadsförhållandena.

• Rekordhöga utsläpp: Utsläppen från europeiskt flyg nådde en rekordhög nivå på 195 miljoner ton koldioxid under 2025. Vad som är avgörande här är att 68 procent av dessa utsläpp, från avgående flygningar, inte prissätts under dagens system som begränsas till flygningar inom EES .
• Högt pris på utsläppsrätter: Priset på utsläppsrätter inom EU ETS (EUA) har under 2025–2026 fluktuerat mellan €70 och €100 per ton. Det gör den ekonomiska effekten av en utvidgning betydande. En detaljerad analys från forskningsinstitutet CE Delft, på uppdrag av miljöorganisationen Transport & Environment, uppskattar att en biljett från Amsterdam till Hongkong år 2030 skulle kunna bli cirka €40 dyrare, medan en flygning till Istanbul skulle öka med €19 .

Flygbranschens revolt: ”Straffar europeiska passagerare ytterligare”

Kommissionens planer har mötts av en koordinerad och kraftfull motoffensiv från flygindustrin, centrerad kring argument om konkurrenskraft, handel och integriteten hos det globala CORSIA-ramverket.

Flygbolags-vd:arnas gemensamma brev

Den 8 juni 2026 skickade vd:arna för Europas största flygbolag – däribland Air France-KLM, IAG (som äger British Airways), Lufthansa och Ryanair – ett gemensamt brev till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Deras budskap, som Reuters tagit del av, var rakt på sak: "Att utvidga EU:s koldioxidprissättning till flygningar utanför EES kommer att straffa europeiska passagerare och företag ytterligare genom att öka kostnaden för flygresor" .

Vd:arna lade fram tre kärnvarningar :

1. Högre biljettpriser: En direkt och oundviklig påverkan på konsumenternas kostnader för långdistansrutter.
2. Konkurrensnackdel: Icke-europeiska flygbolag på samma rutter skulle inte möta samma koldioxidkostnad, vilket ger dem en avgörande kommersiell fördel.
3. Handelskonflikt: Åtgärden riskerar att utlösa en repris av 2012 års internationella tvist, då länder utanför EU, inklusive Kina, USA och Gulfländerna, kraftfullt motsatte sig att EU ETS började omfatta flyget, där några hotade med handelsrepressalier.

Brevet hävdar också att en ensidig utvidgning av EU ETS direkt undergräver det globala CORSIA-systemet, som är planerat att gå in i sin obligatoriska fas 2027. Branschen fruktar en fragmentering av marknaden, där flygbolag tvingas följa två överlappande och motstridiga system .

IATA:s kamp för en global lösning

Den internationella flygtransportorganisationen IATA har varit den mest högljudda institutionella motståndaren. I ett uttalande från mars 2026 uppmanade man EU att "säkerställa ett fullständigt genomförande av CORSIA för alla internationella flygningar, inklusive flygningar inom EES" för att förhindra en "skadlig regulatorisk fragmentering" . IATA har anklagat EU för att försöka "kapa CORSIA" och har varnat för att en utvidgning av EU ETS skulle "destabilisera den internationella konsensusen" för minskade utsläpp från flyget . Organisationens lobbyarbete sedan 2025 har fokuserat på att ersätta EU ETS-täckningen av flyg inom EES med CORSIA, ett drag som analytiker menar skulle försvaga utsläppsminskningarna avsevärt .

En bredare flygallians

En bredare allians av europeiska flygorganisationer, inklusive Airlines for Europe (A4E) och Airports Council International (ACI) Europe, publicerade ett öppet brev den 5 juni 2026 där de varnade för att en utvidgning av EU ETS kunde utlösa ett "aggressivt handelskrig och lamslå kontinentens flygbolag" . Alliansen påpekade att det nuvarande CORSIA-undantaget löper ut i slutet av 2026, och att en automatisk förlängning utan ett nytt förslag redan skulle komma att bredda EU ETS omfattning .

Sprickor i medlemsländernas enighet

Den politiska dynamiken inom EU:s ministerråd är komplex. Även om det inte finns någon definitiv offentlig lista, ska en koalition av nio medlemsstater ha motsatt sig utvidgningen i förberedande förhandlingar. Historiska dokument från förhandlingarna om klimatpaketet Fit for 55 visar att Irland har tagit upp subsidiaritetsfrågor och den tjeckiska senaten har formellt begärt en utvärdering av risken för kostnadsökningar . Oron för anslutningsmöjligheterna för avlägset belägna regioner och yttersta randområden är också framträdande.

På andra sidan driver ett block av klimatambitiösa stater, som enligt uppgift leds av Frankrike och Nederländerna, på i motsatt riktning och stödjer en utvidgning av EU ETS till alla avgående flyg .

Vad som händer härnäst

Tidslinjen är snäv och lagstiftningsvägen tydlig:

• Juli 2026: Europeiska kommissionen publicerar sin konsekvensanalys och sitt lagförslag som en del av ett bredare klimatpaket .
• 31 december 2026: Det nuvarande juridiska undantaget som skyddar flyg utanför EES från EU ETS löper ut .
• 1 januari 2027: CORSIA:s obligatoriska fas inleds globalt, parallellt med starten för full auktionering av utsläppsrätter för flyget inom det befintliga EU ETS .

Kommissionens förslag är bara början. När det väl har lagts fram kommer det att bli föremål för intensiva förhandlingar och potentiella ändringar av både ministerrådet (som företräder medlemsstaterna) och Europaparlamentet under slutet av 2026 och in på 2027. Resultatet kommer att avgöra om koldioxidkostnaden för att flyga från Europa förblir en regional angelägenhet eller blir en global sådan.