Han tillade att USA skulle ”visa dem hur man gör” .
Beskedet sågs i Kyiv som ett stort framsteg efter år av önskemål om tillgång till den känsliga tekniken. Patriot är det enda systemet i Ukrainas arsenal som på ett tillförlitligt sätt kan bekämpa ryska ballistiska robotar .
Men Trumps uttalande innehöll få praktiska detaljer. Det var oklart vilka ukrainska företag som skulle delta, vilka delar som skulle få tillverkas i Ukraina och hur snabbt produktionen över huvud taget skulle kunna komma igång.
Vid ett regeringsmöte i Camp David den 31 juli lät Trump betydligt mer tveksam.
”Vi har inte kommit överens om det. Vi pratar om det, men det är svårt att lämna ifrån sig den typen av teknologi”, sade han .
Trump betonade att USA måste vara ”mycket försiktigt med att låta någon bygga dem” . New York Times, BBC, Reuters och ABC News beskrev uttalandet som en tydlig reträtt från det tidigare löftet .
Omsvängningen kom trots att Trump hade träffat Zelenskyj i Vita huset bara några dagar tidigare . För Kyiv innebar det att ett offentligt besked om en licens åter blev en pågående diskussion – inte ett fattat beslut.
Trots Trumps tillbakadragande har Washington inte stoppat samtalen. Matthew Whitaker, USA:s ambassadör vid Nato, leder arbetet och reste till Kyiv i juli för möten med Zelenskyj, ukrainska företrädare och försvarsindustrin .
Whitaker sade den 3 augusti att ett långsiktigt produktionsavtal inte kommer att vara klart före vintern . Det innebär i praktiken tidigast slutet av 2026. Den omedelbara prioriteten är enligt honom att få fram färdiga robotar till Ukraina – inte att bygga nya fabriker där .
Han har också sagt att PAC-3-robotar fortfarande omfattas av strikta amerikanska exportkontroller:
”Vi tillåter ingen annan än amerikanska tillverkare att tillverka dem” .
Vita husets talesperson för Nationella säkerhetsrådet, Brian Hughes, sade samtidigt att inget är slutgiltigt beslutat, men att USA är fast beslutet att hjälpa Ukraina att möta sina behov av luftförsvar .
Enligt Reuters diskuterar USA, Ukraina och europeiska partner flera möjliga upplägg :
Alternativen visar varför vägen till egen produktion är komplicerad. En full licens skulle innebära att USA delar avancerad teknik, medan ett europeiskt slutmonteringsupplägg kan ge Ukraina en roll i produktionen utan att all teknik flyttas dit.
Förhandlingarna pågår mot bakgrund av en akut brist på robotar för ballistiskt luftförsvar.
Bristen gäller alltså inte bara framtida fabrikskapacitet. Den påverkar Ukrainas förmåga att försvara städer och kritisk infrastruktur här och nu. I juli utsattes Kyiv i genomsnitt för ryska attacker ungefär var tredje dag, samtidigt som leveranserna minskade kraftigt .
Medan licensfrågan drar ut på tiden försöker Ukraina säkra robotar på andra sätt.
Kyiv söker fleråriga avtal direkt med amerikanska tillverkare, däribland Raytheon och Lockheed Martin, för att reservera framtida produktionskapacitet . Zelenskyj sade den 23 juli att Raytheon hade visat intresse för gemensam produktion av Patriot-robotar .
Ukraina undersöker också möjligheten att ta emot Patriot-system som ursprungligen skulle ha levererats till andra länder. De länderna skulle i så fall få sina system från senare amerikanska produktioner – ett byte som kan ge Kyiv snabbare tillgång till befintliga robotar .
USA har inte stängt dörren för samproduktion med Ukraina och Europa. Tvärtom säger Whitaker att Washington undersöker olika sätt att bygga ut den försvarsindustriella basen . Men något långsiktigt avtal väntas inte före vintern 2026 .
Det skapar ett tydligt glapp mellan Ukrainas behov och den möjliga tidsplanen. En produktionslicens kan på sikt minska beroendet av leveranser från amerikanska lager och ge Europa större tillverkningskapacitet. Men den kan inte lösa Ukrainas omedelbara brist på robotar.
Fram till dess är Kyiv hänvisat till akuta leveranser, fleråriga köpavtal och byten med andra länder. Hittills har ingen av dessa lösningar hållit jämna steg med omfattningen av de ryska robotattackerna.