Dödläget i Hormuzsundet: Trump mot Iran – vem kontrollerar världens viktigaste oljesluss?

Iran avfärdar dessa påståenden kategoriskt. Den iranske militärtalespersonen Ebrahim Zolfaghari avfärdade Trumps påståenden som 'lögner och påhitt' och sade att sundet fortfarande står under Irans 'fullständiga ledning och kontroll' . Mohsen Rezaei, den nyutnämnde sekreteraren för Irans högsta nationella säkerhetsråd, sade att Iran effektivt kontrollerar farleden och avser att införa sitt eget avgiftssystem . Den Persiska vikens sundmyndighet, en organisation inrättad av Iran, meddelade att sundet förblir blockerat och inte kommer att öppnas förrän Irans villkor är accepterade .

Realiteten på plats: Bevisen pekar på att ingen av sidorna har oomtvistad kontroll. Den maritima underrättelsefirman Kpler rapporterade att endast 14 fartyg korsade Hormuzsundet den 12 augusti 2026 – en bråkdel av den normala trafiken på cirka 17–21 miljoner fat olja per dag . Sundet är i praktiken stängt, med sjöfarten nästan helt stillastående .

USA:s flottblockad: en tidslinje över genomförandet

Den amerikanska flottblockaden har varit en central och föränderlig mekanism i dödläget.

• Inledande blockad (13 april – 29 maj 2026): USA införde en flottblockad mot Iran, som gällde fartyg till och från iranska hamnar. Den 19 april beslagtog USA med våld ett iranskflaggat lastfartyg som försökte bryta blockaden .
• Islamabad-samförståndsavtalet 17 juni: President Trump och Irans president Masoud Pezeshkian undertecknade ett 14-punkts 'Islamabad Memorandum of Understanding', som förklarade 'avskaffandet av [USA:s] flottblockad' och lovade iranska arrangemang för säker passage av kommersiella fartyg .
• Blockaden återinförd (13 juli 2026): Efter att samförståndsavtalet urholkats på grund av motstridiga tolkningar av dess artikel 5, tillkännagav Trump att han 'återinförde' blockaden och förklarade sundet 'öppet'. Han krävde samtidigt en tull på 20 procent på alla laster som skeppades genom sundet . Den amerikanska militären inledde en sjunde natt i rad med attacker mot Iran samma vecka för att upprätthålla blockaden .

Irans villkor för att återöppna sundet

Den 8 augusti 2026 utfärdade Irans högsta nationella säkerhetsråd, genom sin sekreterare Mohammad Bagher Zolghadr, en omfattande uppsättning krav som USA måste uppfylla innan sundet kan öppnas . Dessa villkor inkluderar:

• Att häva USA:s flottblockad av iranska hamnar
• Att frigöra iranska tillgångar som hålls utomlands
• Att avsluta USA:s oljesanktioner mot Iran
• Att dra tillbaka alla amerikanska militära styrkor från regionen
• Att betala Iran kompensation för krigsskador
• En bredare vapenvila för att avsluta hela kriget

Irans utrikesminister Abbas Araghchi sade att en separat, Oman-medlad överenskommelse om nya koordinater för sjöfartsleder inte i sig skulle återöppna farleden . Iran har också förnekat att det pågår några direkta förhandlingar med USA .

Kollapsen av den provisoriska överenskommelsen från juni 2026

Islamabad-samförståndsavtalet från den 17 juni 2026 var utformat som ett 14-punkts ramverk för fred. Det omfattade ett stopp för fientligheterna, återöppnandet av Hormuzsundet, lättnader i USA:s sanktioner och en 60-dagarsperiod för slutliga förhandlingar . Avtalet rasade snabbt i juli på grund av motstridiga tolkningar av artikel 5, som rörde kontrollen över och avgifterna för Hormuzsundet . Ömsesidiga anklagelser om avtalsbrott ledde till nya attacker. Den 13 juli förklarade Trump att samförståndsavtalet i praktiken var dött och återinförde blockaden . Medlare från Qatar och Oman fortsätter att försöka återuppliva en överenskommelse, men samtalen är fortfarande avstannade i mitten av augusti 2026 .

Det bredare kriget (sedan 28 februari 2026)

Dödläget är en central front i en större konflikt. Det USA-ledda flygkriget mot Iran, i vilket även Israel deltar, inleddes den 28 februari 2026 och pågår nu för sjätte månaden . USA har genomfört flera vågor av flygangrepp mot iranska militära mål, inklusive minst sju nätter i rad i mitten av juli . Iran har svarat med attacker mot sjöfarten i Persiska viken och mot amerikanska militärbaser i regionen .

De ekonomiska konsekvenserna

Stängningen av Hormuzsundet har haft en allvarlig inverkan på de globala energimarknaderna.

• Brentoljepriset steg med cirka 75 procent sedan krigets början .
• Globalt oljetillförselunderskott på cirka 4,3 miljoner fat per dag .
• Sundet transporterar normalt cirka 20 procent av världens olja. Trafiken har kollapsat till nära noll vissa dagar .
• Oljepriserna steg över 100 dollar per fat i april 2026 i takt med att tankerfartygen nästan upphörde att röra sig .

Regional spridning: Bab el-Mandeb och huthiernas attacker

Krisen har inte begränsats till Hormuzsundet. Jemens Iranstödda huthirörelse har trappat upp attackerna i Bab el-Mandeb-sundet (flaskhalsen i södra Röda havet) mot kommersiella fartyg nära Adenviken. Detta har skapat en parallell kris som ytterligare driver upp sjöfartens försäkringskostnader och tvingar fram omvägar via Godahoppsudden, vilket förvärrar den globala energiförsörjningsstörningen .