Grynspan i täten – men FN:s toppjobb är långt ifrån avgjort

Michelle Bachelet från Chile, María Fernanda Espinosa från Ecuador, Macky Sall från Senegal och Olara Otunnu från Uganda hamnade bakom topptrion. Den första omröstningen var ett preliminärt test av kandidaternas livskraft – inte en bindande omröstning eller en slutlig rangordning.

De åtta kandidaterna

Fältet består nu av:

• Rebeca Grynspan, Costa Rica
• Carolyn Rodrigues-Birkett, Guyana
• Rafael Grossi, Argentina
• Ivonne Baki, Ecuador
• Michelle Bachelet, Chile
• María Fernanda Espinosa, Ecuador
• Macky Sall, Senegal
• Olara Otunnu, Uganda

Grynspan, Rodrigues-Birkett och Grossi är de enda som hittills har ett tydligt uppmätt stöd från säkerhetsrådets första provomröstning. Baki kan inte jämföras med de andra i den rundan, eftersom hon kom in i tävlingen först senare.

Därför spelar Bakis sena nominering roll

Tonga nominerade den ecuadorianska diplomaten och tidigare ministern Ivonne Baki den här veckan. Hon blev därmed den åttonde kandidaten och den andra ecuadorianen i loppet. Baki har bland annat varit ambassadör, men fanns inte med på valsedlarna den 30 juli.

Hon har lyft fram konfliktförebyggande arbete och en förnyelse av FN som centrala delar av sin kampanj. När hon beskrev sin politiska plattform hänvisade hon också till sina personliga erfarenheter från Libanons inbördeskrig.

Det finns samtidigt obekräftade påståenden om att Baki har stöd från USA, eller att hennes rapporterade kontakter med Donald Trump och Bill Clinton skulle innebära ett amerikanskt åtagande att rösta på henne. Det tillgängliga materialet identifierar ingen officiell amerikansk rekommendation eller utfästelse om stöd. Påståendena bör därför inte behandlas som bekräftade.

Bråk om öppenhet – och Baerbocks roll

Annalena Baerbock, ordförande för FN:s generalförsamling, har drivit på för en öppnare och mer inkluderande process. Det handlar bland annat om nomineringar i god tid, offentliga utfrågningar av kandidaterna och fler möjligheter för FN:s medlemsländer att höra deras visioner. Hennes kansli har betonat likvärdiga villkor och bredare deltagande innan säkerhetsrådet fattar sitt beslut.

USA och Ryssland har kritiserat det de uppfattar som en utvidgning av Baerbocks roll till säkerhetsrådets urvalsprocess. Enligt rapporteringen har Washington anklagat henne för att gå för långt, medan även Moskva har invänt mot den roll hon försökt ta.

Konflikten blottlägger en inbyggd spänning i systemet: Generalförsamlingen kan kräva öppenhet och delaktighet, men enligt artikel 97 i FN-stadgan är det säkerhetsrådet som ska rekommendera en kandidat. Provomröstningarna är politiskt betydelsefulla, men saknar i sig juridisk bindande kraft.

Ryssland kan hålla processen vid liv

Ryssland har signalerat att fler kandidater fortfarande kan bli aktuella och har kritiserat Guterres meriter i ett bredare sammanhang som rör FN:s effektivitet och konflikthantering. Moskvas hållning lämnar därmed utrymme att motsätta sig en tidig uppgörelse kring dagens toppkandidater.

Det finns inget i den tillgängliga rapporteringen som visar att Ryssland formellt har bundit sig för eller avvisat någon namngiven kandidat. Öppenheten för fler namn bör därför främst ses som ett tecken på att både kandidatfältet och förhandlingarna ännu kan förändras.

Så utses FN:s generalsekreterare

Enligt artikel 97 i FN-stadgan utses generalsekreteraren av generalförsamlingen efter en rekommendation från säkerhetsrådet. I praktiken krävs minst nio av 15 röster i rådet, samtidigt som kandidaten måste undvika veto från de fem permanenta medlemmarna: Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA.

I senare provomröstningar brukar medlemmarnas ställningstaganden kunna skiljas åt mellan de permanenta medlemmarna och de valda medlemmarna. Då blir risken för ett veto tydligare – och den informationen kan väga tyngre än det totala antalet ”uppmuntra”-röster.

Tidsplanen och den regionala faktorn

Guterres andra mandatperiod löper ut den 31 december 2026. Årets tävling har en stark representation från Latinamerika och Karibien, delvis eftersom en informell förväntan om regional rotation talar för regionen den här gången. Det är en politisk sedvänja, inte en bindande regel, och den kan inte ändra säkerhetsrådets formella makt att rekommendera kandidaten.

Fler provomröstningar kan hållas under september och oktober – eller ännu senare – om de permanenta medlemmarna fortsätter att stå långt ifrån varandra eller om nya kandidater anmäler sig. Inför den andra omröstningen beskrevs beslutet som flera veckor bort, snarare än nära förestående.

Det här avgör vad som händer härnäst

Efter den andra provomröstningen blir det särskilt viktigt att se om Grynspan behåller sin ledning, om Rodrigues-Birkett eller Grossi närmar sig och om någon kandidat börjar framstå som en möjlig kompromiss. Bakis sena kandidatur kommer också att följas noga, även om en enda provomröstning inte räcker för att visa att hon har en realistisk väg till seger.

Den centrala frågan är enkel: kan en kandidat nå nio röster och samtidigt vara tillräckligt acceptabel för alla fem permanenta medlemmar? Innan det är besvarat är resultatet från den första omröstningen bara en fingervisning – inte ett domslut.